UKRAINA: Efter ordvalet – Macron varnar Biden

2022 04 13

Frankrikes president Emmanuel Macron varnar USA:s president Joe Biden för att hans ordval riskerar att eskalera kriget i Ukraina.

Natten mellan tisdagen och onsdagen höll Joe Biden ett tal i Iowa.

Han skrädde inte på orden. Biden anklagade Rysslands diktator Vladimir Putin för att begå folkmord i Ukraina.

Försöker utrota idén

– Ekonomin i hemmet, eller er möjlighet att fylla på tanken på bilen, inget av det ska hänga på huruvida en diktator förklarar krig och begår folkmord ett halv jordklot bort, sa presidenten.

Efter sitt tal var han lika tydlig när han fick frågor från journalister.

– Jag kallade det för folkmord, bevisen hopar sig. Det blir allt mer tydligt att president Putin försöker utrota idén om att själva verket vara från Ukraina, sa Biden.

Uppmaningen till Biden

En annan världsledare, Frankrikes president Emmanuel Macron, håller inte med USA:s president. Han vill inte gå lika långt och benämner inte Ryssland och Putins agerande som ett folkmord.

– Jag skulle vara försiktig med sådana termer eftersom de här två folken (Ryssland och Ukraina) är bröder, säger han till France 2.

Varningen

Samtidigt varnar Macron USA:s president för att en upptrappning av retoriken riskerar att få motsatt effekt och försvåra försöken att åstadkomma ett avslut på kriget.

– Jag vill fortsätta att försöka att stoppa detta krig och återställa freden. Jag gör så mycket jag kan. Men jag är inte säker på att en eskalering av retorik tjänar detta syfte, säger Macron.

Hyllar Biden

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har däremot utryck sin tacksamhet gentemot Joe Bidens ordval.

– Sanna ord av en sann ledare. Att kalla saker vid dess rätta namn är avgörande för att stå upp mot ondskan. Vi är tacksamma för USA:s hjälp än så länge och vi är i stort behov av ännu fler tunga vapen för att undvika ytterligare ryska hemskheter, skriver han på Twitter.

Foto: Emmanuel Macron FB resp White House

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen