JUST NU: Ukrainas president delar ut fredspris

2022 03 28

“Fredspriset” ska delas ut av Ukrainas president Volodymyr Zelensky, rapporterar CNN.

“Tystnad är medbrottslighet”

– Vårt mål är att inte en enda penny ska gå till det aggressiva landets budget, säger Andriy Yermak, chef för presidentkontoret i Ukraina. 

Han tillägger att företag som har lämnat Ryssland förtjänar respekt från både Ukraina och världen, och framhäver att likgiltighet och tystnad är lika med medbrottslighet.

Uppmanar företag

Samtidigt uppmanade Yermak andra företag att följa de hittills avhoppade företagen och “göra det rätta valet”.

– Det är otillåtet att bedriva handel med krigsförbrytare och tjäna pengar på att döda civila, säger Yermak enligt CNN.

Talade till Frankrike

Förra veckan talade Zelensky till det franska parlamentet och uppmanade samtidigt de stora affärsgiganterna i Frankrike att lämna Ryssland.

– Sluta sponsra Rysslands krigsmaskin, sade Zelensky till Frankrikes politiker då.

Viktiga industrier

Sedan Vladimir Putin invaderade Ukraina har ett flertal internationella företag avslutat sina verksamheter i Ryssland.

Det är företag som representerar viktiga industrier som till exempel energi, transport, finans och teknologi.

Pressats av investerare

I Ryssland finns många västgrundade företag som under flera år odlat djupa och långtgående relationer med landet, däribland McDonald’s, Pepsi och Shell.

Efter Putins anfallskrig har både investerare och konsumenter tryckt på för att företagen ska pausa sina verksamheter i Ryssland, erfar The New York Times.

Flera företag har lämnat

En av de senaste i raden av avhoppande företag är Renault, den största västliga biltillverkaren i Ryssland, som i onsdags lät meddela att man pausar sin verksamhet i landet.

Sedan tidigare har till exempel Netflix strypt möjligheten att streama film och serier i landet, enligt BBC.

Svenska verksamheter

Även svenska företag som H&M och IKEA har lämnat Ryssland. 

När och hur Ukrainas fredspris ska delas ut och exakt vad det kommer att innebära är ännu inte fastställt.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen