UKRAINA: President Zelensky uttalar sig om samkönade äktenskap

2022 08 04

Samkönade äktenskap är ännu inte legaliserat i Ukraina men president Zelensky har nu gjort ett kraftigt uttalande i frågan.

Precis som i många andra delar av Östeuropa har inställningen till HBTQ+-personers rättigheter länge varit relativ sval i Ukraina men utvecklingen har nu börjat att accelerera.

Samma rättigheter för alla

28 000 personer har skrivit under ett krav om att samkönade äktenskap ska legaliseras i landet och president Zelensky har uttalat sig i positiv riktning.

– I den moderna världen kan det demokratiska samhället bland annat mätas genom statliga regler som syftar till att skapa samma rättigheter för alla medborgare, säger Volodymyr Zelensky.

Han vill att HBTQ+-personer ska få samma rättigheter som alla andra.

– Varje medborgare ingår i vårt samhälle och har rätt till alla rättigheter och friheter som finns inskrivna i Ukrainas grundlag, framhåller Zelensky enligt CNN.

HBTQ+-personer i armén

I Ukrainas grundlag står det att äktenskapet utgörs av en man och en kvinna och det är inte möjligt att ändra grundlagen under ett pågående krig enligt landets regering.

Men Regeringen Zelensky försöker hitta alternativa vägar.

– Kraven på att godkänna samkönade äktenskap i Ukraina har påskyndats av kriget. Orsaken är att det finns en del HBTQ+-personer som ingår i Ukrainas Väpnade Styrkor och de vill erhålla samma skydd och rättigheter som andra soldater, rapporterar CNN.

Inte minst vill även deras partners få samma rättigheter som makar i samband med att deras andra hälft är ute i krig.

Tackade de 28 000 personerna

– Alla människor är fria och jämställda avseende respekt och rättigheter, säger president Zelensky.

Han tackade de 28 000 personer som skrivit under kraven om samkönade äktenskap.

Om minst 25 000 skriver under ett krav så måste presidenten enligt lagen granska och utvärdera kravet.

Ukraina legaliserade homosexualitet när Sovjetunionen fallit men samkönade äktenskap är inte tillåtet och samkönade par tillåts inte adoptera barn. Det finns heller inga antidiskrimineringslagar som skyddar HBTQ+-personer.

EU:s rankinglista

Ukraina rankas bara som land nummer 39 av 49 på Rainbow Europes HBTQ-lista vilket är relativt lågt men ändå före flera nuvarande EU-länder.

President Zelensky ser nu ut att agera för att lyfta Ukraina till en bättre placering.

Här är några av listans placeringar:

1, Malta

2, Danmark

3, Belgien

6, Sverige

14, Storbritannien

39, Ukraina

41, Rumänien

44, Polen

46, Ryssland

48, Turkiet

49, Azerbajdzjan

Foto: Kyiv Pride resp Ukraine Presidential Office

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen