UKRAINA: President Zelensky uttalar sig om samkönade äktenskap

2022 08 04

Samkönade äktenskap är ännu inte legaliserat i Ukraina men president Zelensky har nu gjort ett kraftigt uttalande i frågan.

Precis som i många andra delar av Östeuropa har inställningen till HBTQ+-personers rättigheter länge varit relativ sval i Ukraina men utvecklingen har nu börjat att accelerera.

Samma rättigheter för alla

28 000 personer har skrivit under ett krav om att samkönade äktenskap ska legaliseras i landet och president Zelensky har uttalat sig i positiv riktning.

– I den moderna världen kan det demokratiska samhället bland annat mätas genom statliga regler som syftar till att skapa samma rättigheter för alla medborgare, säger Volodymyr Zelensky.

Han vill att HBTQ+-personer ska få samma rättigheter som alla andra.

– Varje medborgare ingår i vårt samhälle och har rätt till alla rättigheter och friheter som finns inskrivna i Ukrainas grundlag, framhåller Zelensky enligt CNN.

HBTQ+-personer i armén

I Ukrainas grundlag står det att äktenskapet utgörs av en man och en kvinna och det är inte möjligt att ändra grundlagen under ett pågående krig enligt landets regering.

Men Regeringen Zelensky försöker hitta alternativa vägar.

– Kraven på att godkänna samkönade äktenskap i Ukraina har påskyndats av kriget. Orsaken är att det finns en del HBTQ+-personer som ingår i Ukrainas Väpnade Styrkor och de vill erhålla samma skydd och rättigheter som andra soldater, rapporterar CNN.

Inte minst vill även deras partners få samma rättigheter som makar i samband med att deras andra hälft är ute i krig.

Tackade de 28 000 personerna

– Alla människor är fria och jämställda avseende respekt och rättigheter, säger president Zelensky.

Han tackade de 28 000 personer som skrivit under kraven om samkönade äktenskap.

Om minst 25 000 skriver under ett krav så måste presidenten enligt lagen granska och utvärdera kravet.

Ukraina legaliserade homosexualitet när Sovjetunionen fallit men samkönade äktenskap är inte tillåtet och samkönade par tillåts inte adoptera barn. Det finns heller inga antidiskrimineringslagar som skyddar HBTQ+-personer.

EU:s rankinglista

Ukraina rankas bara som land nummer 39 av 49 på Rainbow Europes HBTQ-lista vilket är relativt lågt men ändå före flera nuvarande EU-länder.

President Zelensky ser nu ut att agera för att lyfta Ukraina till en bättre placering.

Här är några av listans placeringar:

1, Malta

2, Danmark

3, Belgien

6, Sverige

14, Storbritannien

39, Ukraina

41, Rumänien

44, Polen

46, Ryssland

48, Turkiet

49, Azerbajdzjan

Foto: Kyiv Pride resp Ukraine Presidential Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen