UKRAINA: President Zelensky uttalar sig om samkönade äktenskap

2022 08 04

Samkönade äktenskap är ännu inte legaliserat i Ukraina men president Zelensky har nu gjort ett kraftigt uttalande i frågan.

Precis som i många andra delar av Östeuropa har inställningen till HBTQ+-personers rättigheter länge varit relativ sval i Ukraina men utvecklingen har nu börjat att accelerera.

Samma rättigheter för alla

28 000 personer har skrivit under ett krav om att samkönade äktenskap ska legaliseras i landet och president Zelensky har uttalat sig i positiv riktning.

– I den moderna världen kan det demokratiska samhället bland annat mätas genom statliga regler som syftar till att skapa samma rättigheter för alla medborgare, säger Volodymyr Zelensky.

Han vill att HBTQ+-personer ska få samma rättigheter som alla andra.

– Varje medborgare ingår i vårt samhälle och har rätt till alla rättigheter och friheter som finns inskrivna i Ukrainas grundlag, framhåller Zelensky enligt CNN.

HBTQ+-personer i armén

I Ukrainas grundlag står det att äktenskapet utgörs av en man och en kvinna och det är inte möjligt att ändra grundlagen under ett pågående krig enligt landets regering.

Men Regeringen Zelensky försöker hitta alternativa vägar.

– Kraven på att godkänna samkönade äktenskap i Ukraina har påskyndats av kriget. Orsaken är att det finns en del HBTQ+-personer som ingår i Ukrainas Väpnade Styrkor och de vill erhålla samma skydd och rättigheter som andra soldater, rapporterar CNN.

Inte minst vill även deras partners få samma rättigheter som makar i samband med att deras andra hälft är ute i krig.

Tackade de 28 000 personerna

– Alla människor är fria och jämställda avseende respekt och rättigheter, säger president Zelensky.

Han tackade de 28 000 personer som skrivit under kraven om samkönade äktenskap.

Om minst 25 000 skriver under ett krav så måste presidenten enligt lagen granska och utvärdera kravet.

Ukraina legaliserade homosexualitet när Sovjetunionen fallit men samkönade äktenskap är inte tillåtet och samkönade par tillåts inte adoptera barn. Det finns heller inga antidiskrimineringslagar som skyddar HBTQ+-personer.

EU:s rankinglista

Ukraina rankas bara som land nummer 39 av 49 på Rainbow Europes HBTQ-lista vilket är relativt lågt men ändå före flera nuvarande EU-länder.

President Zelensky ser nu ut att agera för att lyfta Ukraina till en bättre placering.

Här är några av listans placeringar:

1, Malta

2, Danmark

3, Belgien

6, Sverige

14, Storbritannien

39, Ukraina

41, Rumänien

44, Polen

46, Ryssland

48, Turkiet

49, Azerbajdzjan

Foto: Kyiv Pride resp Ukraine Presidential Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen