UKRAINA: President Zelensky uttalar sig om samkönade äktenskap

2022 08 04

Samkönade äktenskap är ännu inte legaliserat i Ukraina men president Zelensky har nu gjort ett kraftigt uttalande i frågan.

Precis som i många andra delar av Östeuropa har inställningen till HBTQ+-personers rättigheter länge varit relativ sval i Ukraina men utvecklingen har nu börjat att accelerera.

Samma rättigheter för alla

28 000 personer har skrivit under ett krav om att samkönade äktenskap ska legaliseras i landet och president Zelensky har uttalat sig i positiv riktning.

– I den moderna världen kan det demokratiska samhället bland annat mätas genom statliga regler som syftar till att skapa samma rättigheter för alla medborgare, säger Volodymyr Zelensky.

Han vill att HBTQ+-personer ska få samma rättigheter som alla andra.

– Varje medborgare ingår i vårt samhälle och har rätt till alla rättigheter och friheter som finns inskrivna i Ukrainas grundlag, framhåller Zelensky enligt CNN.

HBTQ+-personer i armén

I Ukrainas grundlag står det att äktenskapet utgörs av en man och en kvinna och det är inte möjligt att ändra grundlagen under ett pågående krig enligt landets regering.

Men Regeringen Zelensky försöker hitta alternativa vägar.

– Kraven på att godkänna samkönade äktenskap i Ukraina har påskyndats av kriget. Orsaken är att det finns en del HBTQ+-personer som ingår i Ukrainas Väpnade Styrkor och de vill erhålla samma skydd och rättigheter som andra soldater, rapporterar CNN.

Inte minst vill även deras partners få samma rättigheter som makar i samband med att deras andra hälft är ute i krig.

Tackade de 28 000 personerna

– Alla människor är fria och jämställda avseende respekt och rättigheter, säger president Zelensky.

Han tackade de 28 000 personer som skrivit under kraven om samkönade äktenskap.

Om minst 25 000 skriver under ett krav så måste presidenten enligt lagen granska och utvärdera kravet.

Ukraina legaliserade homosexualitet när Sovjetunionen fallit men samkönade äktenskap är inte tillåtet och samkönade par tillåts inte adoptera barn. Det finns heller inga antidiskrimineringslagar som skyddar HBTQ+-personer.

EU:s rankinglista

Ukraina rankas bara som land nummer 39 av 49 på Rainbow Europes HBTQ-lista vilket är relativt lågt men ändå före flera nuvarande EU-länder.

President Zelensky ser nu ut att agera för att lyfta Ukraina till en bättre placering.

Här är några av listans placeringar:

1, Malta

2, Danmark

3, Belgien

6, Sverige

14, Storbritannien

39, Ukraina

41, Rumänien

44, Polen

46, Ryssland

48, Turkiet

49, Azerbajdzjan

Foto: Kyiv Pride resp Ukraine Presidential Office

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen