UKRAINA: Stad jämnad med marken

2023 03 05

Den ukrainska staden Marinka har jämnats med marken.

Det ryska anfallskriget i Ukraina har nu pågått i över ett år och efterlämnat stor förödelse i många städer.

Under söndagen meddelade det ukrainska utrikesministeriet via twitter att den ukrainska staden Marinka, belägen i Donetsk-regionen, fullständigt jämnats med marken.

– Ukrainska Marinka i Donetsk-regionen brukade vara hem för omkring 10 000 personer. Det brukade vara en lugn stad. Det brukade vara det.. tills Rysslands krigsförbrytare jämnade den med marken. Inget har lämnats orört, meddelar utrikesministeriet.

Ny attack

Under den gångna veckan har ryska trupper fortsatt attackera östra och södra Ukraina.

En missilattack som på torsdagen träffade staden Zaporizjzja har lett till att 13 personer förlorade livet, däribland ett litet barn.

Ytterligare fyra personer ligger på sjukhus efter attacken och fem personer har rapporterats saknade.

– Människor sov hemma, men för terrorister är bostadshus också militära mål, sade den ukrainska tjänstemannen Andriy Yermak efter attacken.

“De spränger allt”

Staden Bachmut är under återkommande ryska attacker och boende har evakuerats under en period.

Dock börjar evakueringarna sakta ned på grund av faran.

– Fienden spränger allt, de slår till mot flervåningsbyggnader och bostadssektorn. Det är luftangrepp, artilleribeskjutning, användning av granatkastare. Fienden slår till mot staden med allt de kan. Vi kan inte ta oss dit, säger stadens biträdande borgmästare Oleksandr Marchenko till CNN.

Intensiva strider

Bachmut har förlorat 95 procent av den befolkning som bodde i staden innan kriget bröt ut.

Intensiva strider pågår men Marchenko menar att Ryssland alltjämt inte kontrollerar staden.

De 4 000 civila som bor kvar har förlorat allt tillgång till vatten och el, rapporterar BBC.

“Vill förstöra Bachmut”

Ryssland har under en längre tid riktat in sig på staden som skulle innebära en stor symbolisk seger.

– De vill förstöra Bachmut, de vill förstöra staden som de gjorde med Mariupol och Popasna, menar Marchenko.

Foto: Y. Milohrodskyi

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen