UKRAINA: Zelensky vädjar till väst

2023 03 25

Ukrainas president menar att mer vapen behövs.

Den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky menar att Ukrainas motoffensiv inte kan inledas ännu.

Västvärlden behöver skicka mer vapen för att möjliggöra det.

I en intervju med en japansk tidning framhåller han att situationen i de östra delarna av landet inte är bra, uppger BBC.

– Vi väntar på att ammunition ska anlända från våra partners, säger Zelensky.

“Kan inte vänta”

Ukrainska tjänstemän har tidigare indikerat att en motoffensiv kan vara på gång.

Dock menar Zelensky att mer militärt stöd krävs för att det ska vara möjligt.

– Vi kan inte börja än, vi kan inte skicka våra modiga soldater till frontlinjen utan stridsvagnar, artilleri och långdistansraketer. Om du har den politiska viljan kan du hitta ett sätt att hjälpa oss. Vi är i krig och kan inte vänta, säger han.

Förlorat momentum

Analytiker hos den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War menar att en motoffensiv kan ske snart.

Institutet menar att den ryska våroffensiven förlorat momentum.

– Ukraina är därför väl positionerat för att återta initiativet och inleda motoffensiver inom kritiska sektorer i den nuvarande frontlinjen, förklarar ISW.

Två dödade

Sent på lördagen dödades två personer i Donetsk-regionen efter ryska attacker.

En man dödades i staden Chasiv Yar och en kvinna i Toresk.

Detta efter att tre personer omkom under natten på grund av en missilattack mot Kostantynivka.

Är på gränsen

Omkring 10 000 civila ukrainare har “drivits till gränsen av deras existens” i Bachmut, uppger Röda Korset.

Hårda strider har ägt rum i staden under en längre tid då ryska styrkor försökt ta över.

– Baserat på vår förståelse finns det flera tusentals invånare som fortfarande bor i Bachmut, och om vi pratar om samhällena runt omkring skulle siffrorna komma närmare flera tusen, möjligen cirka 10 000, säger Umar Khan vid Röda Korset.

De boende i regionen lever under mycket dåliga förutsättningar och tvingas fly attacker dagligen, uppger CNN.

Foto: Volodymyr Zelensky

Text: Redaktionen

JUST NU: Rejäl löneökning för svenska folket

2025 06 17

Medianlönen ökar ordentligt i Sverige.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten, SCB. 

Under 2024 steg medianlönen till 37 100 kronor – en ökning med 4,2 procent jämfört med föregående år.

Uppgången är betydligt högre än industriavtalets märke på 3,3 procent, som fungerar som norm eller riktmärke för övriga branscher på arbetsmarknaden.

Konsumtionen ökar inte

Trots att lönerna ökar fortsätter hushållens att hålla i plånboken.

– Trots ökade reallöner och höjda tullar kan man varken se någon tydlig upp- eller nedgång i konsumtionen under 2025, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

– De senaste fyra veckorna fram till den 8 juni minskade konsumtionen med 0,3 procent jämfört med de fyra veckorna som föregick dessa.

Kritik mot regeringen

Höjningen av medianlönen innebär också att regeringens lönegolv för arbetskraftsinvandring ökar. Den nya siffran innebär att försörjningskravet höjs från 28 480 kronor i månaden till 29 680 kronor.

Regeringen planerar dock att höja lönegolvet från 80 till 100 procent av medianlönen i Sverige, vilket skulle innebära att försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare ökar till 37 100 kronor i månaden.

Helt orimligt, enligt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Det här är orimlig konsekvens av en ogenomtänkt reformering av systemet kring arbetskraftsinvandring. Nästan varenda bransch i Sverige letar febrilt efter medarbetare med rätt kompetens, säger Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, till Tidningen Näringslivet.

”Långt över de kollektivavtalade nivåerna”

Joakim Wirén, chefsekonom för arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, delar kritiken.

– Regeringen vill gå in i lönebildningen genom att kräva minimilöner i nivå med medianlönen för att ta in arbetskraft utanför EU, och dagens siffror från SCB visar på att detta medför kostnader långt över de kollektivavtalade nivåerna. Kostnader som dessutom ökar för varje år, säger han.

Svarar på kritiken

Regeringen och SD har framhållit att syftet med höjningen av lönegolvet är att personer som redan är i Sverige ska kunna ta de jobb som finns.

– Det finns ingen anledning för Sverige att ha omfattande arbetskraftsinvandring till yrken som saknar särskilda kvalifikationer. Sverige är ett av de länder med högst arbetslöshet inom EU. Utgångspunkten bör således vara att svenska jobb i första hand ska gå till de som bor i Sverige, sade Magnus Persson (SD), arbetsmarknadsutskottets ordförande, när den nya nivån presenterades.

Foto:

Text. Reda

Bluffvåg slår mot försäkringskunder: Falska telefonsamtal

2025 06 17

Ett försäkringsbolag går ut med en varning efter att flera personer blivit uppringda av bedragare som utger sig för att representera företaget.

Afa Försäkring har den senaste tiden fått in rapporter om misstänkta telefonsamtal där personer utger sig för att arbeta för bolaget.

Bluffmakarna ringer från nummer som kan likna Afa Försäkrings officiella kontaktuppgifter och påstår att de behöver verifiera uppgifter eller hantera utbetalningar.

Syftet är i själva verket att lura till sig känslig information, exempelvis personnummer eller bankuppgifter.

Företaget: Vi ber aldrig om känsliga uppgifter via telefon

I ett uttalande på sin hemsida betonar Afa Försäkring att man aldrig begär bankinformation, inloggningsuppgifter eller personliga koder via telefon.

– Vi uppmanar alla som blir kontaktade i liknande ärenden att omedelbart avsluta samtalet och aldrig lämna ut personlig information. Vid minsta tveksamhet bör man kontakta företagets kundtjänst via officiella kanaler.

Misstänkta samtal bör rapporteras

För att stoppa blufförsöken i tid uppmanar Afa Försäkring allmänheten att rapportera misstänkta samtal direkt till bolaget.

De hänvisar också om att kontrollera telefonnummer och avsändare noggrant. En informationsinsats är nu igång för att öka medvetenheten bland försäkringstagarna och förhindra att fler fall inträffar.

Bedrägeriförsök på nedgång

Enligt siffror från Polismyndighetens Nationella bedrägericentrum minskade brottsvinsterna från telefonbedrägerier, så kallad vishing – med hela 52 procent i september 2024 jämfört med samma period året innan, och med 16 procent jämfört med augusti.

Dessutom låg antalet anmälda bedrägeribrott något lägre än året innan.

– Anmälda bedrägeribrott ligger på en något lägre nivå i år än 2023, vilket är glädjande. Att redan nu säga att det är ett trendbrott är att ta ut segern i förväg, men siffrorna indikerar att vi är på väg åt rätt håll, uppger Lotta Mauritzson, samordnare på Nationellt bedrägericentrum.

Foto:  P. Du Preez

Text: Redaktionen