Ukrainakrisen: Inga tecken på ryskt tillbakadragande

2022 02 16

Finns fortfarande en enorm styrka redo att attackera Ukraina.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg säger till BBC att det inte finns några tecken på en nedtrappning av de ryska styrkorna utanför Ukraina.

Militärövningar har avslutats

Ryssland har däremot sagt att de drar tillbaka en del av sina trupper och att militärövningar i det Moskva-annekterade Krim har avslutats. Men detta är Stoltenberg skeptisk till.

– Vi ser inga tecken på nedtrappning på marken, säger han.

Det nya normala

Stoltenberg varnar dock för att hotet från Ryssland kan ha blivit det ”nya normala ” i Europa. Nato överväger därför att inrätta nya stridsgrupper i Central- och Sydeuropa. Sen 2014 har man satsat 270 miljarder dollar på det europeiska försvaret.

Hotet finns kvar även om Putin inte anfaller

Jens Stoltenberg beskriver situationen som den allvarligaste säkerhetskrisen i Europa sen kalla krigets. Även om president Putin inte ger order om att attackera, finns det fortfarande tecken på att denna kris kommer att kasta en mycket längre skugga.

Nato överväger nya stridsgrupper

Det "nya normala" kan innebära att Nato kommer öka sin militära närvaro. Stoltenberg har gett Natos militära planerare i uppdrag att eventuellt inrätta nya stridsgrupper på alliansens östra flank - i Rumänien och Svartahavsregionen. Dock är inga beslut fattade ännu.

Uppmanar fortfarande Ryssland att inleda en dialog

Nato uppmanar fortfarande Ryssland att inleda en dialog för att minska spänningarna. Men om diplomatin inte fungerar är risken stor att situation kommer sluta i en militärkonflikt.

Misstänkt cyberattack

Under tisdagen utsattes ukrainska webbplatser för en misstänkt cyberattack. Orsaken är inte fastställd men Ukraina har tidigare drabbats av storskaliga attacker mot sin onlineinfrastruktur. Attacker som de misstänker att Ryssland ligger bakom. Rysslands förnekar dock all inblandning.

Destabilisera Ukraina

Det har länge funnits oro för att Ryssland skulle kunna använda mindre uppenbara medel för att destabilisera Ukraina, till exempel genom cyberattacker mot kritisk infrastruktur.

Foto: Ministry of Defence of the Russian Federation

Text: Redaktionen

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel.

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden.

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen