UKRAINAS NÖDROP: Det här behöver vi för att stå emot Ryssland

2022 02 24

– Vi har tillräckligt med folk på marken, men inte tillräckligt med utrustning.

Orden kommer från Vadym Prystaiko, Ukrainas ambassadör i Storbritannien, som talade med en samlad mediakår på den ukrainska ambassaden i London under torsdagen.

Saknar militär utrustning

Ambassadörens budskap är tydligt. Ukraina har manskapet för att försvara sig, men avsaknad av militär utrustning gör att landets soldater lider nederlag mot de ryska trupperna.

Medan han pratade med pressen tillade han att Ukraina har varit tydliga med att de behöver militär utrustning, ekonomiskt stöd och humanitärt stöd från andra länder, rapporterar CNN.

Fem saker

Tidigare under dagen framhävde landets utrikesminister, Dmytro Kuleba, fem saker som Ukraina behöver från sina allierade för att kunna försvara sig mot Putinregimen. Bland annat konstaterade han att landet är i ett stort behov av militär utrustning.

EU förväntas hjälpa

Under kvällen förväntas Europeiska unionens ledare tillkännage ett ny humanitärt stödpaket till Ukraina, samt nya hårda sanktioner mot Ryssland.

Humanitär hjälp behövs

Prystaiko uppgav även att Ukraina, utöver behovet av militär utrustning, är i ett stort behov av humanitär hjälp, rapporterar CNN.  

Ryssland blockerar Svarta havet vid landets södra kust och Azovska havet, som ligger öster om Krimhalvön.

Förnödenheter behövs snarast

– Det begränsar våra möjligheter för att få in förstärkningar och förnödenheter, uppgav ambassadören och tillade att humanitära förnödenheter kommer att behöva snarast, eftersom läget är kritiskt, uppger CNN.

Sveriges roll

Regeringen har tidigare uppgett att Sverige inte kommer att skicka vapen till Ukraina. Men frågan hänger löst.

– Vi talar om ytterligare stöd från Sverige, men också ytterligare stöd från EU. Jag har gett försvarsminister Peter Hultqvist i uppdrag att se över vad för något inom hans område som vi kan ytterligare stödja Ukraina med, sa statsminister Magdalena Andersson (S) under en presskonferens, tidigare under torsdagen.

Statsministern meddelade samtidigt att Sverige kommer att öka biståndet till Ukraina på flera områden.

Foto: Vadym Prystaiko FB, M. Kukurudziak 

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Sverige vägrar – Lavrov hotar med konsekvenser

2026 10 05

Ryssland har inlett en ny våg av attacker mot Kyjiv.

Bland annat har flera broar attackerats i massiva drönaranfall mot den ukrainska huvudstaden.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har samtidigt uppmanat utländska medborgare och diplomater att hålla sig undan. Lämna Kyjiv eller bär ansvaret för konsekvenserna, löd varningen som Lavrov utfärdade i helgen.

Nu kommer det svenska svaret.

Sverige vägrar lyda.

– Tillsammans med andra beskickningschefer i Kyjiv noterar vi med oro det ryska utrikesministeriets hot mot diplomater och utländska medborgare i Ukraina, skriver den svenska ambassaden i Kyjiv på X och fortsätter:

– Ryssland är bundet av Wienkonventionen och internationell humanitär rätt. Vi stannar i Kyjiv.

Lägger ansvaret på Sverige

Det var i lördags som Sergej Lavrov uppmanade utländska medborgare att lämna Ukrainas huvudstad.

– Ansvaret för eventuella negativa konsekvenser ligger helt och hållet hos dem som ignorerar denna varning, uppgav det ryska utrikesministeriet enligt Reuters.

Varningen kom efter att tre broar i Kyjiv som korsar floden Dnepr helt eller delvis stängts av till följd av ryska drönarattacker.

Läs mer: Historiskt besked till Ukraina

Merz dök upp 

Under söndagen attackerades även Pivnichnyibron, den norra bron, samtidigt som den tyska förbundskanslern Friedrich Merz dök upp i den ukrainska huvudstaden.

– Ukraina står inför avgörande veckor. Det är därför jag reste till Kyjiv idag med budskapet: ni kan lita på oss. Tysklands säkerhet beror också på resultatet av detta krig. Vi hjälper därför till också av egenintresse, framhöll Merz på X igår.

Tyskland, Italien, Spanien och Danmark har kommunicerat motsvarande svar som Sverige gjort efter Rysslands varningar. Samtliga lämnar beskedet att de kommer stanna i Kyjiv trots de ryska hoten.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 okt 2026

Hugger Ryssland i ryggen – Moskva varnar för “nytt Ukraina”

2026 10 05

En av de forna Sovjetstaterna har huggit Ryssland i ryggen.

Det anser den före detta ryska presidenten Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet.

Armenien, på många sätt militärt och ekonomiskt allierat med Ryssland, har den senaste tiden förändrat sin utrikespolitik och närmat sig Europa och USA.

– Det nuvarande armeniska ledarskapet har beslutat att ändra sin riktning. Jag är säker på att detta inte kommer att leda till något gott. Det värsta som kan hända är dess förvandling till ett nytt Ukraina, säger Medvedev i en intervju med iransk statlig tv, enligt den ryska exiltidningen The Moscow Times.

"Testar" relationen

I samma veva går Kremlhöken till attack mot flera länder, som han inte nämner vid namn, för att “uppvigla något” och splittra länderna i Sydkaukasien. 

Han pekar på Georgien som tidigare öppnat för att gå med i Nato, vilket “ledde till konflikt”, enligt Medvedevs ord. Nu “testar” väst styrkan i relationen mellan Ryssland och Armenien på samma sätt, påstår han.

Väckt Putins vrede

Armenien har länge varit allierat till Ryssland, bland annat i den ryskledda militäralliansen CSTO. Förra året inledde landet emellertid en process för att kunna gå med i EU, vilket väckt Moskvas vrede. Även Vladimir Putin har varnat för att Armenien riskerar att bli ett “nytt Ukraina” och uppmanat till folkomröstning om frågan då han anser ett medlemskap i EU vara “omöjligt” att förena med medlemskap i den Eurasiska ekonomiska unionen EAEU.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade diktatorn i våras enligt RBC Ukraine.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Dumpat diktatorn

Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan har sagt att det är meningslöst att hålla en folkomröstning innan landet tilldelades kandidatstatus för EU-medlemskap. 

Tidigare i år ingick landet ett stort avtal med USA för att utveckla den armeniska kärnenergisektorn, vilket ytterligare ökade avståndet till Moskva.

Pashinyan har även uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att lita på Ryssland.

Andra läser: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen