Ukrainas president vädjar till Tyskland

2022 03 17

Ukrainas president Volodymyr Zelensky vädjade i dag till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att ”förstöra” den mur som riskerar att stänga av Ukraina från frihet och demokrati.

– Vi är åtskilda av en vägg. Det är inte en Berlinmur, det är en mur mitt i Europa mellan frihet och slaveri och muren blir större för varje bomb som faller över Ukraina, säger han i ett videotal till Bundestag i Tyskland, enligt CNN.

Talade direkt till Scholz

I sitt tal vände sig Ukrainas president direkt till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och uppmanade honom att göra mer för att stoppa Rysslands anfallskrig.  

– En president i USA, Ronald Reagan, sa en gång: 'Mr Gorbatjov, riv den här muren'. Jag vänder mig till dig, käre kansler Scholz – förstör den här muren. Det är en mur i Europa mellan frihet och fångenskap. Ge Tyskland det ledarskap som landet förtjänar. Stoppa det här kriget.

Jämför med kalla kriget

Zelensky jämförde sitt lands situation med Tysklands under ”Berlinblockaden”, som inträffade 1948 under kalla kriget. Då stängde Sovjetunionen tillfartsvägarna till Berlin från Västtyskland. Men Västberlin räddades av en omfattande luftbro. I synnerhet flög amerikanska flyg dygnet runt in förnödenheter till folket i Västberlin.   

– Luftrummet var säkert då, men nu kan vi inte etablera en luftbro eftersom ryska bomber och missiler faller från himlen, konstaterade Zelensky.

Hänvisade till förintelsen

I en tidigare del av sitt tal hänvisade presidenten uttryckligen till mottot efter förintelsen: ”aldrig mer”.

– Varje år säger politikerna aldrig mer. Nu ser jag att dessa ord är värdelösa. I Europa förstörs ett folk",  säger Zelensky enligt CNN.

Jämför med Leningrad

Situationen i den belägrade hamnstaden Mariupol blir värre för varje dag. I onsdags jämförde Volodymyr Zelensky Rysslands belägring av staden med Nazitysklands belägring av staden Leningrad i dåvarande Sovjetunionen mellan 1941 och 1944.

– Medborgare i Ryssland.  Hur skiljer sig er blockad i Mariupol från blockaden av Leningrad under andra världskriget? Vi kommer inte att glömma någon vars liv togs av ockupanterna, sade Zelensky i ett videotal, enligt The Guardian.

Även hårda ord

Ukrainas president hade även en del hårda ord till de tyska parlamentsledamöterna.

– Vi ser att ni gärna fortsätter att göra affärer med Ryssland, mitt i ett kallt krig. Och återigen är det något som ni har misslyckats med att se, sa president Zelensky.

Tyskarna göder Putins krigskassa

Tyskland har svängt om helt när det gäller sin inställning att inte bidra med militära insatser i världen och har tvärtom sänt vapen till Ukraina.

Däremot har Tyskland gjort sig beroende av rysk energi och de massiva tyska inköpen av rysk gas göder Putins krigskassa.

Tyskland och Ungern 

Tyskland och Ungern är de två länder som tydligast motsatt sig ett förbud av rysk export av gas till Europa, vilket är något USA däremot har infört.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen