Ukrainas president vädjar till Tyskland

2022 03 17

Ukrainas president Volodymyr Zelensky vädjade i dag till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att ”förstöra” den mur som riskerar att stänga av Ukraina från frihet och demokrati.

– Vi är åtskilda av en vägg. Det är inte en Berlinmur, det är en mur mitt i Europa mellan frihet och slaveri och muren blir större för varje bomb som faller över Ukraina, säger han i ett videotal till Bundestag i Tyskland, enligt CNN.

Talade direkt till Scholz

I sitt tal vände sig Ukrainas president direkt till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och uppmanade honom att göra mer för att stoppa Rysslands anfallskrig.

– En president i USA, Ronald Reagan, sa en gång: 'Mr Gorbatjov, riv den här muren'. Jag vänder mig till dig, käre kansler Scholz – förstör den här muren. Det är en mur i Europa mellan frihet och fångenskap. Ge Tyskland det ledarskap som landet förtjänar. Stoppa det här kriget.

Jämför med kalla kriget

Zelensky jämförde sitt lands situation med Tysklands under ”Berlinblockaden”, som inträffade 1948 under kalla kriget. Då stängde Sovjetunionen tillfartsvägarna till Berlin från Västtyskland. Men Västberlin räddades av en omfattande luftbro. I synnerhet flög amerikanska flyg dygnet runt in förnödenheter till folket i Västberlin.

– Luftrummet var säkert då, men nu kan vi inte etablera en luftbro eftersom ryska bomber och missiler faller från himlen, konstaterade Zelensky.

Hänvisade till förintelsen

I en tidigare del av sitt tal hänvisade presidenten uttryckligen till mottot efter förintelsen: ”aldrig mer”.

– Varje år säger politikerna aldrig mer. Nu ser jag att dessa ord är värdelösa. I Europa förstörs ett folk", säger Zelensky enligt CNN.

Jämför med Leningrad

Situationen i den belägrade hamnstaden Mariupol blir värre för varje dag. I onsdags jämförde Volodymyr Zelensky Rysslands belägring av staden med Nazitysklands belägring av staden Leningrad i dåvarande Sovjetunionen mellan 1941 och 1944.

– Medborgare i Ryssland. Hur skiljer sig er blockad i Mariupol från blockaden av Leningrad under andra världskriget? Vi kommer inte att glömma någon vars liv togs av ockupanterna, sade Zelensky i ett videotal, enligt The Guardian.

Även hårda ord

Ukrainas president hade även en del hårda ord till de tyska parlamentsledamöterna.

– Vi ser att ni gärna fortsätter att göra affärer med Ryssland, mitt i ett kallt krig. Och återigen är det något som ni har misslyckats med att se, sa president Zelensky.

Tyskarna göder Putins krigskassa

Tyskland har svängt om helt när det gäller sin inställning att inte bidra med militära insatser i världen och har tvärtom sänt vapen till Ukraina.

Däremot har Tyskland gjort sig beroende av rysk energi och de massiva tyska inköpen av rysk gas göder Putins krigskassa.

Tyskland och Ungern

Tyskland och Ungern är de två länder som tydligast motsatt sig ett förbud av rysk export av gas till Europa, vilket är något USA däremot har infört.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen