Ukrainas president vädjar till Tyskland

2022 03 17

Ukrainas president Volodymyr Zelensky vädjade i dag till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att ”förstöra” den mur som riskerar att stänga av Ukraina från frihet och demokrati.

– Vi är åtskilda av en vägg. Det är inte en Berlinmur, det är en mur mitt i Europa mellan frihet och slaveri och muren blir större för varje bomb som faller över Ukraina, säger han i ett videotal till Bundestag i Tyskland, enligt CNN.

Talade direkt till Scholz

I sitt tal vände sig Ukrainas president direkt till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och uppmanade honom att göra mer för att stoppa Rysslands anfallskrig.  

– En president i USA, Ronald Reagan, sa en gång: 'Mr Gorbatjov, riv den här muren'. Jag vänder mig till dig, käre kansler Scholz – förstör den här muren. Det är en mur i Europa mellan frihet och fångenskap. Ge Tyskland det ledarskap som landet förtjänar. Stoppa det här kriget.

Jämför med kalla kriget

Zelensky jämförde sitt lands situation med Tysklands under ”Berlinblockaden”, som inträffade 1948 under kalla kriget. Då stängde Sovjetunionen tillfartsvägarna till Berlin från Västtyskland. Men Västberlin räddades av en omfattande luftbro. I synnerhet flög amerikanska flyg dygnet runt in förnödenheter till folket i Västberlin.   

– Luftrummet var säkert då, men nu kan vi inte etablera en luftbro eftersom ryska bomber och missiler faller från himlen, konstaterade Zelensky.

Hänvisade till förintelsen

I en tidigare del av sitt tal hänvisade presidenten uttryckligen till mottot efter förintelsen: ”aldrig mer”.

– Varje år säger politikerna aldrig mer. Nu ser jag att dessa ord är värdelösa. I Europa förstörs ett folk",  säger Zelensky enligt CNN.

Jämför med Leningrad

Situationen i den belägrade hamnstaden Mariupol blir värre för varje dag. I onsdags jämförde Volodymyr Zelensky Rysslands belägring av staden med Nazitysklands belägring av staden Leningrad i dåvarande Sovjetunionen mellan 1941 och 1944.

– Medborgare i Ryssland.  Hur skiljer sig er blockad i Mariupol från blockaden av Leningrad under andra världskriget? Vi kommer inte att glömma någon vars liv togs av ockupanterna, sade Zelensky i ett videotal, enligt The Guardian.

Även hårda ord

Ukrainas president hade även en del hårda ord till de tyska parlamentsledamöterna.

– Vi ser att ni gärna fortsätter att göra affärer med Ryssland, mitt i ett kallt krig. Och återigen är det något som ni har misslyckats med att se, sa president Zelensky.

Tyskarna göder Putins krigskassa

Tyskland har svängt om helt när det gäller sin inställning att inte bidra med militära insatser i världen och har tvärtom sänt vapen till Ukraina.

Däremot har Tyskland gjort sig beroende av rysk energi och de massiva tyska inköpen av rysk gas göder Putins krigskassa.

Tyskland och Ungern 

Tyskland och Ungern är de två länder som tydligast motsatt sig ett förbud av rysk export av gas till Europa, vilket är något USA däremot har infört.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny lag om kontanter – nu ska det bli olagligt

2025 11 06

En ny lag om kontanter är på gång i Sverige.

Regeringen har idag gått fram med förslaget.

Lagändringen går ut på att göra det straffbart att föra ut stora mängder kontanter från Sverige till ett annat EU-land, om man inte på förhand har anmält det till Tullverket, rapporterar SR.

Gränsen går vid 10 000 euro, alltså motsvarande strax över 100 000 svenska kronor.

– Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten, att man helt enkelt inte kan föra över stora summor varken till eller från Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till radion.

Tullverket får tillåtelse

Enligt regeringens nya förslag kommer Tullverket även att ges tillåtelse att söka igenom väskor för att leta reda på oanmälda pengar. Myndigheten ska också få lov att kroppsvisitera folk om man misstänker att en person reser med stora mängder kontanter men inte har anmält det i förväg.

Anmälningsplikten ska även gälla för den reser in i Sverige från ett annat EU-land. Liknande lagar finns redan i flera andra europeiska länder.

På frågan om hur lagändringen går följer villkoren om fri rörlighet i unionen svarar finansministern följande.

– Fri rörlighet är fantastiskt, av både varor och tjänster, men vi kan inte ha fri rörlighet för kriminella och deras brottsvinster.

LÄS MER: Sverige i historiskt avtal – “extremt negativt för Ryssland”

Böter föreslås

Straffet för att bryta mot anmälningsskyldigheten föreslås bli böter.

Sedan tidigare finns en motsvarande lag för den som reser till ett land utanför EU.

– Om du ska ta med dig motsvarande 10 000 euro eller mer i kontanta medel när du reser över EU:s gräns ska du anmäla det till Tullverket, informerar myndigheten.

Syftet är att förhindra penningtvätt, organiserad brottslighet och terorrism.

Förutom sedlar om mynt ingår även följande i kontanta medel.

  • resecheckar
  • checkar
  • skuldebrev
  • investeringsguld
  • postanvisningar utan någon namngiven mottagare.

Källa: Tullverket

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt land inför euro – halva befolkningen är emot

2025 11 06

Den 1 januari 2026 är det dags.

Efter åratal av förberedelser går då till slut Bulgarien med i eurosamarbetet, efter att beslutet formellt fattats i somras.

Men det är enbart drygt hälften av landets befolkning som stödjer valet av att byta valuta, rapporterar Politico.

Inflation och maktcentralisering i Bryssel är några av farhågorna som oroar bulgarerna.

Dessutom har påstådda ryska desinformationskampanjer fått fart, vilket bedöms ha ökat motståndet ytterligare.

Nu agerar Europeiska centralbanken för att lugna motståndarna inför anslutningen.

– Bulgarien går med i euron vid en tidpunkt då det råder större osäkerhet, då vi upplever fler kriser – den ena efter den andra, som dessutom förstärker varandra – och då den globala ordningen, så som vi har känt den, har blivit mer splittrad och vännerna kanske är färre, säger Christine Lagarde, Europeiska centralbankens ordförande, enligt Politico.

Kommissionären: kommer hjälpa Bulgarien

Tidigare i år låg stödet för euron i Bulgarien på 45 procent. De senaste månaderna har stödet ökat något till 51 procent, enligt en undersökning som landets finansminister Temenuzhka Petkova gått ut med.

Även Valdis Dombrovski, EU-kommissionär med särskilt ansvar för ekonomi, handel och finansiella frågor, försöker nu lugna kritikerna.

Hans budskap är att euron kommer att hjälpa Bulgarien att kompensera för växande geopolitiska risker. Åtminstone så som de uppfattas för investerare.

– I de baltiska länderna, trots att de var geopolitiskt exponerade, var lånekostnaderna lägre än i Polen, och investerare bedömde i stor utsträckning att euron är en stabiliserande faktor, säger Dombrovski enligt Politico.

LÄS MER: Kristersson ger plötsligt besked – om euro i Sverige

Har ryska kampanjer påverkat?

Enligt den amerikanska tidningen har det gått att peka ut ryssfinansierade kampanjer i sociala medier som ämnar att undergräva stödet för euron.

Det högerextrema partiet Revival, som arrangerat flera demonstrationer mot euron under året, ingick exempelvis i april ett avtal med Vladimir Putins parti Enade Ryssland.

– Det är ingen hemlighet att Ryssland för ett hybridkrig mot Europa och de europeiska medlemsstaterna. Det handlar om provokationer, sabotagehandlingar, kränkningar av det europeiska luftrummet, inblandning i politiska processer i Europeiska unionen, även i andra länder, och desinformation, svarar Valdis Dombrovski på frågan om det ryska inflytandet påverkat den allmänna opinionen om euron.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ryan Rayburn / IMF resp I. Boran

Text: Redaktionen