Ukrainas president vädjar till Tyskland

2022 03 17

Ukrainas president Volodymyr Zelensky vädjade i dag till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att ”förstöra” den mur som riskerar att stänga av Ukraina från frihet och demokrati.

– Vi är åtskilda av en vägg. Det är inte en Berlinmur, det är en mur mitt i Europa mellan frihet och slaveri och muren blir större för varje bomb som faller över Ukraina, säger han i ett videotal till Bundestag i Tyskland, enligt CNN.

Talade direkt till Scholz

I sitt tal vände sig Ukrainas president direkt till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och uppmanade honom att göra mer för att stoppa Rysslands anfallskrig.

– En president i USA, Ronald Reagan, sa en gång: 'Mr Gorbatjov, riv den här muren'. Jag vänder mig till dig, käre kansler Scholz – förstör den här muren. Det är en mur i Europa mellan frihet och fångenskap. Ge Tyskland det ledarskap som landet förtjänar. Stoppa det här kriget.

Jämför med kalla kriget

Zelensky jämförde sitt lands situation med Tysklands under ”Berlinblockaden”, som inträffade 1948 under kalla kriget. Då stängde Sovjetunionen tillfartsvägarna till Berlin från Västtyskland. Men Västberlin räddades av en omfattande luftbro. I synnerhet flög amerikanska flyg dygnet runt in förnödenheter till folket i Västberlin.

– Luftrummet var säkert då, men nu kan vi inte etablera en luftbro eftersom ryska bomber och missiler faller från himlen, konstaterade Zelensky.

Hänvisade till förintelsen

I en tidigare del av sitt tal hänvisade presidenten uttryckligen till mottot efter förintelsen: ”aldrig mer”.

– Varje år säger politikerna aldrig mer. Nu ser jag att dessa ord är värdelösa. I Europa förstörs ett folk", säger Zelensky enligt CNN.

Jämför med Leningrad

Situationen i den belägrade hamnstaden Mariupol blir värre för varje dag. I onsdags jämförde Volodymyr Zelensky Rysslands belägring av staden med Nazitysklands belägring av staden Leningrad i dåvarande Sovjetunionen mellan 1941 och 1944.

– Medborgare i Ryssland. Hur skiljer sig er blockad i Mariupol från blockaden av Leningrad under andra världskriget? Vi kommer inte att glömma någon vars liv togs av ockupanterna, sade Zelensky i ett videotal, enligt The Guardian.

Även hårda ord

Ukrainas president hade även en del hårda ord till de tyska parlamentsledamöterna.

– Vi ser att ni gärna fortsätter att göra affärer med Ryssland, mitt i ett kallt krig. Och återigen är det något som ni har misslyckats med att se, sa president Zelensky.

Tyskarna göder Putins krigskassa

Tyskland har svängt om helt när det gäller sin inställning att inte bidra med militära insatser i världen och har tvärtom sänt vapen till Ukraina.

Däremot har Tyskland gjort sig beroende av rysk energi och de massiva tyska inköpen av rysk gas göder Putins krigskassa.

Tyskland och Ungern

Tyskland och Ungern är de två länder som tydligast motsatt sig ett förbud av rysk export av gas till Europa, vilket är något USA däremot har infört.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen