UKRAINAS VARNING: Kommer påminna om andra världskriget

2022 04 07

Rysslands väntade anfall mot Donbass i östra Ukraina kommer att likna slag från andra världskriget.

Det säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Han varnar för massiva strider när Ryssland inleder sin förväntade offensiv i östra Ukraina.

Tusentals stridsvagnar

– Det kommer att påminna om andra världskriget, med stora truppförflyttningar, tusentals stridsvagnar, stridsflyg och pansarfordon, säger Kuleba enligt nyhetsbyrån.

Han hävdar att det inte kommer att handla om en ”lokal operation” utan om ett fullskaligt krig, baserat på aktuella observationer av ryska förberedelser.

Vi har vår plan

– Ryssland har sin plan, vi har vår – och i slutändan kommer det att avgöras på slagfältet, säger Kuleba enligt BBC.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har framfört att militäralliansen är redo att tillhandhålla mer stöd och militär utrustning till Ukraina.

Behöver vapen nu

Enligt Kuleba har klockan redan börjat ticka.

– Det handlar om dagar, inte om veckor, sa utrikesministern tidigare under torsdagen på en pressträff vid Natos huvudkontor i Bryssel och tillade:

– Antingen hjälper ni oss nu, inom dagar och inte veckor, eller så är hjälpen för sen och många människor kommer dö.

Fakta Donbass

  • Donbass är ett stort stenkols- och industriområde i östra Ukraina.
  • Området har angränsande delar till Ryssland.
  • Större delen av området innefattas av de två stora regionerna Donetsk och Luhansk, som sedan 2014 kontrolleras av ryskstödda separatister.
  • Sedan Rysslands invasion startade den 24 februari har ryska armén lyckats ockupera områden av Donbass.

15 000 redan dödade före december 2021

Omkring 15 000 personer har redan avlidit i Rysslands krig mot Ukrainas östra delar under perioden 2014 - 2021 och nu planerar Putinregimen en kraftig attack mot regionen för att ta så stora delar som möjligt av Ukraina.

Vill göra Ukraina till rysk lydstat

Målet med de stundande anfallen i östra Ukraina är att införliva hela Luhansk och Donetsk - det vill säga 2 av Ukrainas 27 regioner - i den ryska diktaturen.

Dessutom försöker Ryssland införliva ytterligare regioner och landets ursprungliga mål vid krigsutbrottet 24 februari var att införliva hela landet i Ryssland. Men Ukraina bjöd så pass hårt motstånd att det nu är allt mer osäkert om Rysslands diktator klarar av att ockupera hela landet.

Foto: J. Kingma

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen