UKRAINAS VARNING: Kommer påminna om andra världskriget

2022 04 07

Rysslands väntade anfall mot Donbass i östra Ukraina kommer att likna slag från andra världskriget.

Det säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Han varnar för massiva strider när Ryssland inleder sin förväntade offensiv i östra Ukraina.

Tusentals stridsvagnar

– Det kommer att påminna om andra världskriget, med stora truppförflyttningar, tusentals stridsvagnar, stridsflyg och pansarfordon, säger Kuleba enligt nyhetsbyrån.

Han hävdar att det inte kommer att handla om en ”lokal operation” utan om ett fullskaligt krig, baserat på aktuella observationer av ryska förberedelser.

Vi har vår plan

– Ryssland har sin plan, vi har vår – och i slutändan kommer det att avgöras på slagfältet, säger Kuleba enligt BBC.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har framfört att militäralliansen är redo att tillhandhålla mer stöd och militär utrustning till Ukraina.

Behöver vapen nu

Enligt Kuleba har klockan redan börjat ticka.

– Det handlar om dagar, inte om veckor, sa utrikesministern tidigare under torsdagen på en pressträff vid Natos huvudkontor i Bryssel och tillade:

– Antingen hjälper ni oss nu, inom dagar och inte veckor, eller så är hjälpen för sen och många människor kommer dö.

Fakta Donbass

Donbass är ett stort stenkols- och industriområde i östra Ukraina.
Området har angränsande delar till Ryssland.
Större delen av området innefattas av de två stora regionerna Donetsk och Luhansk, som sedan 2014 kontrolleras av ryskstödda separatister.
Sedan Rysslands invasion startade den 24 februari har ryska armén lyckats ockupera områden av Donbass.

15 000 redan dödade före december 2021

Omkring 15 000 personer har redan avlidit i Rysslands krig mot Ukrainas östra delar under perioden 2014 - 2021 och nu planerar Putinregimen en kraftig attack mot regionen för att ta så stora delar som möjligt av Ukraina.

Vill göra Ukraina till rysk lydstat

Målet med de stundande anfallen i östra Ukraina är att införliva hela Luhansk och Donetsk - det vill säga 2 av Ukrainas 27 regioner - i den ryska diktaturen.

Dessutom försöker Ryssland införliva ytterligare regioner och landets ursprungliga mål vid krigsutbrottet 24 februari var att införliva hela landet i Ryssland. Men Ukraina bjöd så pass hårt motstånd att det nu är allt mer osäkert om Rysslands diktator klarar av att ockupera hela landet.

Foto: J. Kingma

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen