UKRAINAS VARNING: Kommer påminna om andra världskriget

2022 04 07

Rysslands väntade anfall mot Donbass i östra Ukraina kommer att likna slag från andra världskriget.

Det säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Han varnar för massiva strider när Ryssland inleder sin förväntade offensiv i östra Ukraina.

Tusentals stridsvagnar

– Det kommer att påminna om andra världskriget, med stora truppförflyttningar, tusentals stridsvagnar, stridsflyg och pansarfordon, säger Kuleba enligt nyhetsbyrån.

Han hävdar att det inte kommer att handla om en ”lokal operation” utan om ett fullskaligt krig, baserat på aktuella observationer av ryska förberedelser.

Vi har vår plan

– Ryssland har sin plan, vi har vår – och i slutändan kommer det att avgöras på slagfältet, säger Kuleba enligt BBC.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har framfört att militäralliansen är redo att tillhandhålla mer stöd och militär utrustning till Ukraina.

Behöver vapen nu

Enligt Kuleba har klockan redan börjat ticka.

– Det handlar om dagar, inte om veckor, sa utrikesministern tidigare under torsdagen på en pressträff vid Natos huvudkontor i Bryssel och tillade:

– Antingen hjälper ni oss nu, inom dagar och inte veckor, eller så är hjälpen för sen och många människor kommer dö.

Fakta Donbass

Donbass är ett stort stenkols- och industriområde i östra Ukraina.
Området har angränsande delar till Ryssland.
Större delen av området innefattas av de två stora regionerna Donetsk och Luhansk, som sedan 2014 kontrolleras av ryskstödda separatister.
Sedan Rysslands invasion startade den 24 februari har ryska armén lyckats ockupera områden av Donbass.

15 000 redan dödade före december 2021

Omkring 15 000 personer har redan avlidit i Rysslands krig mot Ukrainas östra delar under perioden 2014 - 2021 och nu planerar Putinregimen en kraftig attack mot regionen för att ta så stora delar som möjligt av Ukraina.

Vill göra Ukraina till rysk lydstat

Målet med de stundande anfallen i östra Ukraina är att införliva hela Luhansk och Donetsk - det vill säga 2 av Ukrainas 27 regioner - i den ryska diktaturen.

Dessutom försöker Ryssland införliva ytterligare regioner och landets ursprungliga mål vid krigsutbrottet 24 februari var att införliva hela landet i Ryssland. Men Ukraina bjöd så pass hårt motstånd att det nu är allt mer osäkert om Rysslands diktator klarar av att ockupera hela landet.

Foto: J. Kingma

Text: Redaktionen

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med varning – gäller 500 000 svenskar

2026 11 05

Skatteverket går ut med en varning till många svenskar.

Över en halv miljon svenskar har fått skatten sänkt genom gåvor till välgörenhet.

Men nu riskerar många att gå miste om tusenlappar.

50 organisationer saknas

Den som skänker pengar till välgörenhet kan få skattereduktion på gåvan. Totalt finns det i dag 288 godkända gåvomottagare i Sverige.

Men för att det ska vara möjligt måste organisationen som tar emot pengarna vara godkänd av Skatteverket. Nu går myndigheten ut med en varning.

Ett femtiotal organisationer har ännu inte ansökt om att förnya sina godkännanden.

– En gåvomottagarorganisation måste ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd vart tredje år och om godkännandet går ut försvinner möjligheten till skattereduktion för givarna, meddelar Skatteverket.

Nu måste organisationerna dessutom själva komma ihåg att förnya sina godkännanden.

– Tidigare skickade Skatteverket ut en påminnelse till gåvoorganisationerna när det var dags att förnya sitt godkännande. Det görs inte längre. Gåvogivare kan därför komma att mista möjligheten till skattereduktion för sin gåva, uppger myndigheten.

Läs också: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Kan missa 3 000 kronor

Det är många som kan beröras av förändringen. Enligt Skatteverket fick drygt 515 000 personer skattereduktion för gåvor som de skänkte under 2025.

För privatpersoner kan det handla om betydande belopp. Skattereduktionen motsvarar 25 procent av gåvorna och kan uppgå till högst 3 000 kronor per år.

Den som skänker 4 000 kronor under ett år kan exempelvis få 1 000 kronor i sänkt skatt. Vid gåvor på sammanlagt 12 000 kronor blir skattereduktionen 3 000 kronor.

Så kontrollerar du organisationen

Det finns dock flera villkor. Varje enskild gåva måste uppgå till minst 200 kronor och den sammanlagda summan under året måste vara minst 2 000 kronor.

Gåvorna måste dessutom gå till godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Den som regelbundet skänker pengar till välgörenhet bör kontrollera att mottagaren fortfarande finns med på Skatteverkets lista över godkända gåvomottagare.

Om en organisation förlorar sitt godkännande kan gåvor som lämnas efter att godkännandet upphört inte längre ge rätt till skattereduktion.

Det är alltså viktigt att kontrollera statusen innan pengarna skänks, särskilt för den som ger regelbundet till samma organisation.

Andra läser: Miljöpartiet bryter vallöfte

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen