UKRAINAS VARNING: Kommer påminna om andra världskriget

2022 04 07

Rysslands väntade anfall mot Donbass i östra Ukraina kommer att likna slag från andra världskriget.

Det säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Han varnar för massiva strider när Ryssland inleder sin förväntade offensiv i östra Ukraina.

Tusentals stridsvagnar

– Det kommer att påminna om andra världskriget, med stora truppförflyttningar, tusentals stridsvagnar, stridsflyg och pansarfordon, säger Kuleba enligt nyhetsbyrån.

Han hävdar att det inte kommer att handla om en ”lokal operation” utan om ett fullskaligt krig, baserat på aktuella observationer av ryska förberedelser.

Vi har vår plan

– Ryssland har sin plan, vi har vår – och i slutändan kommer det att avgöras på slagfältet, säger Kuleba enligt BBC.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har framfört att militäralliansen är redo att tillhandhålla mer stöd och militär utrustning till Ukraina.

Behöver vapen nu

Enligt Kuleba har klockan redan börjat ticka.

– Det handlar om dagar, inte om veckor, sa utrikesministern tidigare under torsdagen på en pressträff vid Natos huvudkontor i Bryssel och tillade:

– Antingen hjälper ni oss nu, inom dagar och inte veckor, eller så är hjälpen för sen och många människor kommer dö.

Fakta Donbass

Donbass är ett stort stenkols- och industriområde i östra Ukraina.
Området har angränsande delar till Ryssland.
Större delen av området innefattas av de två stora regionerna Donetsk och Luhansk, som sedan 2014 kontrolleras av ryskstödda separatister.
Sedan Rysslands invasion startade den 24 februari har ryska armén lyckats ockupera områden av Donbass.

15 000 redan dödade före december 2021

Omkring 15 000 personer har redan avlidit i Rysslands krig mot Ukrainas östra delar under perioden 2014 - 2021 och nu planerar Putinregimen en kraftig attack mot regionen för att ta så stora delar som möjligt av Ukraina.

Vill göra Ukraina till rysk lydstat

Målet med de stundande anfallen i östra Ukraina är att införliva hela Luhansk och Donetsk - det vill säga 2 av Ukrainas 27 regioner - i den ryska diktaturen.

Dessutom försöker Ryssland införliva ytterligare regioner och landets ursprungliga mål vid krigsutbrottet 24 februari var att införliva hela landet i Ryssland. Men Ukraina bjöd så pass hårt motstånd att det nu är allt mer osäkert om Rysslands diktator klarar av att ockupera hela landet.

Foto: J. Kingma

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen