UKRAINAS VARNING: Kommer påminna om andra världskriget

2022 04 07

Rysslands väntade anfall mot Donbass i östra Ukraina kommer att likna slag från andra världskriget.

Det säger Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Han varnar för massiva strider när Ryssland inleder sin förväntade offensiv i östra Ukraina.

Tusentals stridsvagnar

– Det kommer att påminna om andra världskriget, med stora truppförflyttningar, tusentals stridsvagnar, stridsflyg och pansarfordon, säger Kuleba enligt nyhetsbyrån.

Han hävdar att det inte kommer att handla om en ”lokal operation” utan om ett fullskaligt krig, baserat på aktuella observationer av ryska förberedelser.

Vi har vår plan

– Ryssland har sin plan, vi har vår – och i slutändan kommer det att avgöras på slagfältet, säger Kuleba enligt BBC.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har framfört att militäralliansen är redo att tillhandhålla mer stöd och militär utrustning till Ukraina.

Behöver vapen nu

Enligt Kuleba har klockan redan börjat ticka.

– Det handlar om dagar, inte om veckor, sa utrikesministern tidigare under torsdagen på en pressträff vid Natos huvudkontor i Bryssel och tillade:

– Antingen hjälper ni oss nu, inom dagar och inte veckor, eller så är hjälpen för sen och många människor kommer dö.

Fakta Donbass

Donbass är ett stort stenkols- och industriområde i östra Ukraina.
Området har angränsande delar till Ryssland.
Större delen av området innefattas av de två stora regionerna Donetsk och Luhansk, som sedan 2014 kontrolleras av ryskstödda separatister.
Sedan Rysslands invasion startade den 24 februari har ryska armén lyckats ockupera områden av Donbass.

15 000 redan dödade före december 2021

Omkring 15 000 personer har redan avlidit i Rysslands krig mot Ukrainas östra delar under perioden 2014 - 2021 och nu planerar Putinregimen en kraftig attack mot regionen för att ta så stora delar som möjligt av Ukraina.

Vill göra Ukraina till rysk lydstat

Målet med de stundande anfallen i östra Ukraina är att införliva hela Luhansk och Donetsk - det vill säga 2 av Ukrainas 27 regioner - i den ryska diktaturen.

Dessutom försöker Ryssland införliva ytterligare regioner och landets ursprungliga mål vid krigsutbrottet 24 februari var att införliva hela landet i Ryssland. Men Ukraina bjöd så pass hårt motstånd att det nu är allt mer osäkert om Rysslands diktator klarar av att ockupera hela landet.

Foto: J. Kingma

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen