Ukrainsk soldat har slagit världsrekord på slagfältet

2025 08 19

En ukrainsk prickskytt har slagit nytt världsrekord.

Trots de pågående diplomatiska samtalen som leds av Donald Trump fortsätter striderna att rasa i Ukraina.

Mycket intensiva strider pågår just nu i Pokrovsk – beläget väst om Donetsk i de östra delarna av landet.

Just där har en ukrainsk soldat slagit nytt världsrekord, rapporterar Kyiv Post.

Nytt världsrekord

En ukrainsk prickskytt har satt ett världsrekord genom att eliminera en rysk soldat med ett skott på 4 000 meter med det inhemskt producerade Alligator-geväret.

Prickskytten genomförde detta med hjälp av artificiell intelligens och drönarledning.

– Det rekordbrytande skottet gjordes den 14 augusti 2025 med hjälp av artificiell intelligens under vägledning av drönare med ett 14,5 mm Alligator-gevär, säger militärjournalisten Yuri Butusov som har publicerat en video.

Prickskytten har inte namngetts.

Mitt i kaoset

Världsrekordet slogs mitt under intensifierade ryska attacker i Pokrovsk-sektorn, där Moskva enligt vissa uppskattningar har utplacerat omkring 110 000 soldater och brutit igenom ukrainska försvarslinjer.

Även det tidigare världsrekordet hölls av en ukrainsk soldat.

Läs mer: Massivt ukrainskt erbjudande till USA – värt en biljon kronor

200 meter längre

Träffen i Pokrovsk gjordes från ungefär 200 meters längre avstånd än det tidigare världsrekordet.

För inte länge sedan eliminerade en soldat från Ukrainas säkerhetstjänst en rysk soldat på ett avstånd av 3 800 meter med ett ukrainsktillverkat gevär som kallas Volodar Obriyu, uppger RBC Ukraine.

Inte gränsen

Experter förklarar att 4 kilometer är långt ifrån gränsen för Alligator-geväret.

Faktum är att en kula som avfyras från det kan färdas upp till 7 kilometer.

Men den främsta begränsande faktorn är noggrannhet: redan på ett avstånd av 1,5 kilometer börjar det bli mycket svårt.

Därför krävdes det sannolikt en serie skott för att uppnå ett lyckat resultat på ett avstånd på 4 kilometer.

Läs mer: Ryssland stoppar oljeleveranser till Ungern

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen