UNDERSÖKNING: Så har ryssarna googlat under kriget

2022 03 20

Ryssarnas googletrender har påverkats rejält av Putins anfallskrig mot Ukraina. En tydlig trend är att ryska folket försöker ta sig runt regimens blockering av nyhetssidor och sociala medier.

Det visar en stor undersökning av de ryska googletrenderna sedan kriget inleddes, som Svenska Yle har gjort.

Tidningen har identifierat fem punkter som i stor utsträckning har präglat den ryska googlehistoriken.

Ekonomi

Den 24 februari beordrade den ryska diktatorn Vladimir Putin sina trupper att korsa gränsen till Ukraina. Ett beslut som resulterade i att de vanligaste sökningarna på Google i Ryssland blev: “Dollarns kurs”, “krig” och “vad är SWIFT?”.

Oron över vilka konsekvenser invasionen skulle få för landets ekonomi var påtagliga.

Den kommande veckan meddelade flera utländska företag att de lämnar Ryssland. Apple, IKEA, Zara och Playstation fanns alla med bland de vanligaste sökningar på Google, efter företagens utspel.

Sociala medier

Allt eftersom den ryska staten bestämt sig för att stänga ner sociala medier i landet ökade även antalet googlingar om fenomenet.

Den 4 mars stängde Ryssland ner Facebook. Dagen innan var en av de vanligaste sökningarna: ”varför fungerar inte Facebook”.

VPN

I Ryssland används virtuella privata nätverk (VPN) flitigt. Anledningen är att man kan få tillgång till blockerade nyhetssidor och nedstängda sociala medier genom att använda sig av VPN.

I början av mars ökade sökningarna på VPN kraftigt. Appar för VPN är nu de mest populära på Apple Store i Ryssland, uppger Svenska Yle.

Ryska folket anstränger sig med andra ord en hel del för att ta reda på verkligheten trots Putinregimens försök att hindra invånarna från att ta del av densamma.

Protester

Flera vanliga sökningar kan kopplas till den censur som den ryska staten har infört. Flera oberoende nyhetssidor, som har tvingats att stänga verksamheten, har googlats flitigt av befolkningen i Ryssland. Den relativt frispråkiga Echo Moskvys nedstängning i början av mars toppade söklistorna, enligt undersökningen.

Kriget

Undersökningen visar att endast en handfull av sökningar under invasionens första tre veckor kan relateras till kriget.

Bland de populäraste sökningarna, relaterade till kriget, var kärnkraftverket Zaporizjzja i södra Ukraina, som attackerades av ryska trupper, och den ryska militärflygplatsen Taganrog, som enligt ryska underrättelser ska ha varit ett mål för en ukrainsk robotattack.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen