VIDEO: Unik attack mot Putins armé – “Aldrig sett något liknande”

2024 09 06

Eldsprutande drönare har börjat dyka upp kring frontlinjen i kriget mellan Ukraina och Ryssland.

Det visar bilder och filmer som nyligen släppts av den ukrainska militären.

Aldrig tidigare har drönare använts på det här sättet under kriget, rapporterar Business Insider.

Se video på attackerna genom att scrolla längst ned i artikeln.

Smält termit

Flera ukrainska enheter har den senaste veckan delat videor som alla visar liknande fenomen.

Ryska trupper attackeras med drönare som sprider ett brandfarligt material och som tycks sätta eld på allt det kommer i kontakt med.

Ämnet har identifierats som smält termit, vilket i huvudsak är små metallbitar som brinner vid temperaturer upp till 2 200 grader Celsius.

– Det är verkligt hot mot fienden och bränner upp deras positioner med en noggrannhet som inget annat vapen kan uppnå, framhåller den ukrainska militären i ett inlägg på sociala medier.

"Senaste innovationen"

Att filmer som visar ny vapenteknik publiceras av den egna militären är ovanligt.

Enligt det ukrainska försvaret har det motiverats med att klipp redan hade börjat spridas på nätet när man valde att gå ut med materialet.

Business Insider har inte självständigt kunna verifiera bilderna.

– Filmerna på de eldsprutande drönarna som släpptes denna vecka verkar signalera den senaste innovationen för Ukrainas olika drönarprogram, framhåller dock tidningen.

"Aldrig sett något liknande"

Det ovanliga vapnet har uppmärksammats även i svensk media.

David Hambling, brittisk drönarexpert, bekräftar att attackerna tycks vara unika och att han aldrig sett något liknande.

– Det vi ser verkar vara ett vapen av termittyp. Det är mycket ovanligt. Så vitt jag vet har ingen försökt använda det som eldspruta förut, säger han i en intervju med SVT.

Enligt experten används det troligen för att framför allt förstöra vapen, fordon och teknisk utrustning.

Han kallar vapnet för “skräckinjagande”.

– För det smälter rakt igenom massivt stål. Det brinner i oerhört höga temperaturer, säger David Hambling.

Se klipp på den eldsprutande drönaren genom att klicka här (länk till X, tidigare Twitter).

Foto: President of Russia Office resp Ukrainska militären/Sociala medier

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen