5 maj 2026

Unik händelse på himlavalvet – kan ses från Sverige

2023 09 09

Nästa vecka bör rymdentusiaster titta upp mot himlen.

Det är den nyligen upptäckta kometen C/2023 P1 Nishimura som kommer att passera jorden.

Det är första gången på över 430 år som det sker, och kometen kommer att kunna ses med blotta ögat under den kommande veckan.

Kometen kan dock bara observeras av de boende på jordens norra halvklot.

Det rapporterar CNN.

430 år sedan

Kometen är döpt efter den amatörastronom som först upptäckte den, Hideo Nishimura.

Astronomer har kartlagt kometens rörelser och kommit fram till att den senaste gången den passerade jorden var år 1590.

Den 12 september, på tisdag, kommer den att röra sig relativt nära jorden.

Då rekommenderas rymdentusiaster vakna en och en halv timme innan gryningen och titta åt nordost.

Kan behöva kikare

Paul Chodas, som är chef för en avdelning på Nasa, menar att visuella hjälpmedel att säkerställa upplevelsen.

– För att verkligen vara säker på att det är kometen du ser behövs en bra kikare. Dessutom måste du veta var du ska titta, säger han till AP.

Kometen försvinner sedan från vårt solsystem den 17 september och återvänder inte förrän om 430 år.

Tisdag och onsdag

Det tycks vara på tisdag och onsdag som det finns störst möjlighet att se kometen, även om den skulle kunna observeras även efter det.

– I teorin kan det vara tillgängligt på kvällshimlen inom några dagar efter det, men det kommer fortfarande att vara ganska nära solen på himlen och kommer att begravas i stark skymning, säger astronomen Alan Hale.

Färglös eller rosa

På bilder kan kometen tyckas se ut att vara grön, men i verkligheten kommer den att vara färglös eller något rosa.

Det säger Dave Schleicher, astronom vid Lowell-observatoriet i Arizona, USA.

För den som missar Nishimura så kommer ett flertal tillfällen att se andra kometer under nästa år, bland annat i april, juni och september.

Däribland finns kometen Tsuchinshan-ATLAS som upptäcktes i januari.

Foto: L. Marconnet

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen