Unik händelse på himlavalvet – kan ses från Sverige

2023 09 09

Nästa vecka bör rymdentusiaster titta upp mot himlen.

Det är den nyligen upptäckta kometen C/2023 P1 Nishimura som kommer att passera jorden.

Det är första gången på över 430 år som det sker, och kometen kommer att kunna ses med blotta ögat under den kommande veckan.

Kometen kan dock bara observeras av de boende på jordens norra halvklot.

Det rapporterar CNN.

430 år sedan

Kometen är döpt efter den amatörastronom som först upptäckte den, Hideo Nishimura.

Astronomer har kartlagt kometens rörelser och kommit fram till att den senaste gången den passerade jorden var år 1590.

Den 12 september, på tisdag, kommer den att röra sig relativt nära jorden.

Då rekommenderas rymdentusiaster vakna en och en halv timme innan gryningen och titta åt nordost.

Kan behöva kikare

Paul Chodas, som är chef för en avdelning på Nasa, menar att visuella hjälpmedel att säkerställa upplevelsen.

– För att verkligen vara säker på att det är kometen du ser behövs en bra kikare. Dessutom måste du veta var du ska titta, säger han till AP.

Kometen försvinner sedan från vårt solsystem den 17 september och återvänder inte förrän om 430 år.

Tisdag och onsdag

Det tycks vara på tisdag och onsdag som det finns störst möjlighet att se kometen, även om den skulle kunna observeras även efter det.

– I teorin kan det vara tillgängligt på kvällshimlen inom några dagar efter det, men det kommer fortfarande att vara ganska nära solen på himlen och kommer att begravas i stark skymning, säger astronomen Alan Hale.

Färglös eller rosa

På bilder kan kometen tyckas se ut att vara grön, men i verkligheten kommer den att vara färglös eller något rosa.

Det säger Dave Schleicher, astronom vid Lowell-observatoriet i Arizona, USA.

För den som missar Nishimura så kommer ett flertal tillfällen att se andra kometer under nästa år, bland annat i april, juni och september.

Däribland finns kometen Tsuchinshan-ATLAS som upptäcktes i januari.

Foto: L. Marconnet

Text: Redaktionen


JUST NU: Trumpregeringen hyllar Sverige

2025 06 01

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att spendera hundratals miljarder kronor på nya försvarssatsningar.

Målsättningen är att utgifterna till försvaret ska uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030.

Men de militära utgifterna kommer behöver fortsätta att öka.

Det menar försvarsminister Pål Jonson (M). I en intervju med Bloomberg säger han att Sverige kommer öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP.

Enligt Jonson planerar regeringen att lägga 3,5 procent av BNP på rena militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på militärrelaterade försvarsutgifter.

– Så allt som allt, 5 procent, säger Jonson till Bloomberg.

– Jag har aldrig upplevt en sådan brådska som jag ser nu. Vi är redo att ta ansvar, tillägger försvarsministern.

Hyllas av Trumpregeringen

Nu hyllas Sverige av Elbridge A. Colby, som sedan 2025 innehar posten som Under Secretary of Defense for Policy i USA:s försvarsdepartement.

– Sverige visar våra asiatiska allierade vad som kan göras, skriver Colby i ett inlägg på X.

Colby, som är försvarsminister Pete Hegseths främsta rådgivare, delar även flera citat från Pål Jonsons intervju med Bloomberg.

Vill agera hårt mot Kina

Elbridge A. Colby är en ansedd expert på nationell säkerhet och försvarspolitik.

Han är känd för sin hökaktiga syn på Kina. Colby betraktar stormakten som det främsta hotet mot USA:s säkerhet.

Han förespråkar en "strategi för förnekelse" (strategy of denial) för att förhindra att Kina uppnår regional dominans i Asien, särskilt genom att stärka försvaret av Taiwan. Försvarsexperten har också argumenterat för att USA bör minska sitt militära engagemang i Europa och Mellanöstern för att fokusera resurser på Asien.

I fredags gick försvarsminister Hegseth ut med en skarp uppmaning till USA:s allierade i Asien. Hegseth uppmanade allierade i regionen att höja de militära utgifterna till 5 procent av BNP med hänvisning till hotbilden från Kina.

– Hotet som Kina utgör är verkligt och det kan vara överhängande. Vi hoppas inte det, men det kan definitivt vara det, sade försvarsministern på en säkerhetskonferens i Singapore.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


Ryska krigsfartyg på väg till Natoövning

2025 06 01

Nästa vecka inleder Nato marinövningen Baltops i Östersjön.

Övningen har inte minst uppmärksammats av Ryssland.

Moskva har skickat 20 krigsfartyg till havsområdet. Enligt Kreml deltar fartygen i en rysk marinövning.

Beskedet har ökat spänningarna mellan Nato och Ryssland ytterligare.

Nu varnar ledande säkerhetsexperter för att situationen kan eskalera. 

– Ryssarna är mycket aggressiva. Det som händer i Östersjön riskerar alltid att leda till en allvarligare eskalering, säger säkerhetsexperten Moritz Brake, som är verksam vid universitetet i Bonn, till Bild.

”Kan dundra över fartygen”

Moritz Brake tror inte att Ryssland kommer gå till attack under övningen, men han bedömer att provokationer kan äga rum.  

– Natofartyg skulle kunna hindras från att fortsätta sin rutt, och ryska flygplan skulle kunna dundra över fartygen, säger säkerhetsexperten och tillägger:

– Det handlar om att testa Nato. Hur snabbt kommer försvarsalliansen att reagera?

Marinexperten Johannes Peters vid universitetet i Kiel gör samma bedömning.

– Vi ser att Ryssland utgör ett större hot, särskilt i Östersjön, säger han till Bild.

Moritz Brake framhåller att Tyskland och övriga Natomedlemmar inte får låta sig skrämmas av Rysslands provokationer.

– Ryssland har uppträtt mer och mer aggressivt de senaste åren. Den tyska flottan är extremt vaksam. Vi får inte låta Ryssland skrämma oss.

Sverige agerade under fjolårets övning

Under fjolårets upplaga av Baltops agerade ryska stridsflyg aggressivt mot flera Natofartyg.

Enligt Försvarsmaktens operationschef Carl-Johan Edström gjorde ryska jaktplan flera flygningar över svenska fartyg som deltog i övningen och befann sig på internationellt vatten. 

– Vi har sett att man har flugit över såväl internationella som svenska fartyg, sade försvarschefen till SVT Nyheter.

Carl-Johan Edström beskrev den ryska närvaron som ”högre än väntat” och berättade att försvaret tvingades agera.

– Den här aktiviteten blev lite högre än vi hade förväntat oss, därför valde vi att justera vår beredskap och närvaro.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen