UNIK STUDIE: Katastrofala nyheter för Ryssland

2022 07 29

Rysslands ekonomi är ”katastrofalt förlamad” efter månader av västerländska sanktioner och en massflykt av internationella företag.

Det är slutsatsen av en ny studie från Yale university, rapporterar Euronews.

Enligt studiens författare är det den  "första heltäckande" analysen av den ryska ekonomin sedan ryska soldater korsade gränsen och invaderade Ukraina.

– Ryssland har förlorat företag som representerar ~40 % av dess BNP, vilket innebär att nästan alla utländska investeringar under tre decennier är som bortblåsta, skriver forskarna i studien.

Mer än 1 000 företag har minskat sin verksamhet i Ryssland eller lämnat landet helt sedan kriget började.

”Fullständigt kollapsat”

Studiens författare framhäver att de internationella sanktionerna "oåterkalleligt försämrat" Rysslands export och att importen till landet "till stor del har kollapsat".

– Det har lett till en "utbredd utbudsbrist" i Ryssland och den inhemska produktionen, som är beroende av import från alla branscher, har stannat av, fastslår studien.

Trots höga energipriser, vilket har lett till att prognosen av Rysslands BNP uppgraderats med 2,5 procentenheter, har Rysslands ledande status som råvaruexportör fått sig en rejäl törn.

– Rysslands strategiska position som råvaruexportör har oåterkalleligt försämrats, eftersom landet nu befinner sig i en svag position och måste hantera förlusten av sina dåvarande huvudmarknader. 

Författarna konstaterar att Kremls nya strategi –  att ”vända blicken” österut mot Asien  –  kan bli svårhanterlig. 

– Ryssland saknar verktyg, till exempel gasledningar, för att flytta stora delar av sin energiexport österut, fastslår studien. 

Putin erkänner

Rysslands diktator Vladimir Putin har för första gången erkänt att västerländska sanktioner orsakar stora problem för Ryssland, rapporterar The Telegraph. 

– Det är en enorm utmaning för vårt land, sa Putin i en videokonferens med ryska tjänstemän.

Han erkände att Ryssland isolerats från omvärlden och att landet måste ”hitta nya lösningar” för att ta sig igenom krisen.

– Det står klart att vi inte kan utvecklas isolerat från resten av världen, erkände diktatorn.

ANALYS

Rysslands brutala anfallskrig mot det självständiga och europeiska landet Ukraina har lett till de största sanktionerna som världen skådat.

USA, Kanada och EU har tillsammans med många andra länder runt om i världen, till exempel Australien, Nya Zeeland, Japan och Sydkorea infört mycket kraftfulla sanktioner mot den ryska diktaturen och det råder inga tvivel om att sanktionerna är ytterst effektiva.

För att verkligen krossa Rysslands finansiering av de pågående brotten mot mänskligheten i Ukraina återstår dock en central åtgärd – och det är att EU drar ned användandet av rysk olja och gas till ett minimum.

Tyskland håller i taktpinnen

På den punkten är Tyskland avgörande. Tyskland har satt sig i knäet på Putin genom en politik som tyskarna själva medger har varit mycket naiv och därför är det akut viktigt att skapa alternativa energikällor i hela Europeiska Unionen och framförallt i Tyskland.

Detta kan även ge möjligheter att skapa svenska jobb och svensk export om Sverige – som redan har en stark energisektor med betydande export – lyckas agera snabbt.

Spara på energin

Men viktigare än att gynna Sverige är förstås att undsätta Ukrainas folk och därför behöver man minska på energianvändningen i Europa så snabbt som möjligt – redan innan man hinner få tag på annan energi.

Det är orsaken till att Tyskland nu uppmanar sina invånare till att hushålla med energin.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen