Unik version av semla väcker heta känslor – “Ingen riktig semla”

2025 02 01

Och trots stödet från många så är det andra som fördömer skapelsen.

Det rör sig om vad butiken beskriver som en “räksemla” - en tolkning av den klassiska semlan med sallad och räkröra.

På sociala medier framgår många olika åsikter om den.

“Ingen riktig semla”

I en intervju med Expressen förklarar Susanne Ivermo som äger och driver Ljungskile havsdelikatesser att kritik har kommit.

– Det kommer mycket i stil med ”det där är ingen riktig semla", säger hon till tidningen.

Flera kommentarer

Mycket riktigt har sådana kommentarer ramlat in på sociala medier.

– Låter ju faktiskt ganska äckligt, skriver en person.

– Tydligen vet folk inte längre vad en semla är, menar en annan.

– Varför krångla med allt, det är så långt från en semla man kan komma, uttrycker en tredje.

Samtidigt kommer även positiva kommentarer fram.

– Vad lyxigt, ser underbart gott ut.

“Har varit populära”

Ivermo förklarar själv att det har varit stor efterfrågan på räksämlorna.

– De har varit väldigt populära. Något år var det någon som kom ända från Stockholm bara för att köpa en och sedan åka hem igen, säger hon till Expressen.

Därför äter vi semlor

Semmeldagen, semlans dag, fastlagsdagen eller fettisdagen är den 4 mars 2025. 

Då kommer svenskarna att trycka i sig semlor.

Under hela säsongen hinner vi med att äta runt 50 miljoner semlor i Sverige, enligt Ica.

– Fettisdagen historia kommer från kristendomens fastlag, där man åt mycket mat för att sedan klara av att fasta innan påsk, förklarar Ica.

– Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk. 

Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. 

På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart.

Foto: Dani

Text: Redaktionen

Nya regler kan införas för Sveriges pensionärer

2026 08 29

En utredning har sedan tidigare tillsatts om hur premiepensionssystemet kan bli enklare att förstå och bättre anpassat till pensionstiden. 

Nu har regeringen tagit emot utredningens betänkande, där flera förändringar av premiepensionens utbetalningsalternativ föreslås.

Ska bli enklare

Premiepensionen får en allt större betydelse för den framtida pensionen. 

Det konstaterar äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

– Samtidigt visar utredningen att många pensionärer har svårt att förstå skillnaderna mellan dagens utbetalningsalternativ som är väldigt lika varandra, säger hon.

– Därför är det viktigt att se över hur systemet kan göras enklare, tydligare och mer kostnadseffektivt samtidigt som valfriheten värnas.

Har svårt att förstå

När premiepensionen ska börja betalas ut måste spararen välja mellan att antingen vara kvar i fondförsäkringen eller flytta kapitalet till en traditionell försäkring. 

Enligt utredningen är kunskapen om premiepensionens olika utbetalningsalternativ låg.

Många pensionärer har svårt att förstå skillnaden mellan produkterna.

Nu föreslås en enda statlig utbetalningsprodukt.

Regeringen menar att förvalsalternativet AP7 Såfa bättre uppfyller det lagfästa målet för premiepensionen.

Läs mer: Här satsar svenskarna sina sparpengar

Kan upphöra

Utredningen föreslår att staten framöver bara ska erbjuda en statlig utbetalningsprodukt för premiepensionen.

– Den traditionella försäkringen föreslås därför upphöra för nytecknande, förklarar regeringen.

– Samtidigt föreslås att det ska vara möjligt att välja bort den traditionella försäkringen för de som redan valt – något som inte är möjligt idag. 

Oklart när

Regeringen betonar också att den valfrihet som finns på fondtorget ska finnas kvar även under pensionstiden för den som själv vill välja hur premiepensionskapitalet ska förvaltas. 

Det är däremot oklart när de nya reglerna ska införas om förslaget blir verklighet.

Läs mer: Oväntad kostnad för många svenskar – myndighet varnar

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp T Miroshnichenko

Text: Redaktionen