Unik version av semla väcker heta känslor – “Ingen riktig semla”

2025 02 01

Och trots stödet från många så är det andra som fördömer skapelsen.

Det rör sig om vad butiken beskriver som en “räksemla” - en tolkning av den klassiska semlan med sallad och räkröra.

På sociala medier framgår många olika åsikter om den.

“Ingen riktig semla”

I en intervju med Expressen förklarar Susanne Ivermo som äger och driver Ljungskile havsdelikatesser att kritik har kommit.

– Det kommer mycket i stil med ”det där är ingen riktig semla", säger hon till tidningen.

Flera kommentarer

Mycket riktigt har sådana kommentarer ramlat in på sociala medier.

– Låter ju faktiskt ganska äckligt, skriver en person.

– Tydligen vet folk inte längre vad en semla är, menar en annan.

– Varför krångla med allt, det är så långt från en semla man kan komma, uttrycker en tredje.

Samtidigt kommer även positiva kommentarer fram.

– Vad lyxigt, ser underbart gott ut.

“Har varit populära”

Ivermo förklarar själv att det har varit stor efterfrågan på räksämlorna.

– De har varit väldigt populära. Något år var det någon som kom ända från Stockholm bara för att köpa en och sedan åka hem igen, säger hon till Expressen.

Därför äter vi semlor

Semmeldagen, semlans dag, fastlagsdagen eller fettisdagen är den 4 mars 2025. 

Då kommer svenskarna att trycka i sig semlor.

Under hela säsongen hinner vi med att äta runt 50 miljoner semlor i Sverige, enligt Ica.

– Fettisdagen historia kommer från kristendomens fastlag, där man åt mycket mat för att sedan klara av att fasta innan påsk, förklarar Ica.

– Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk. 

Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. 

På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart.

Foto: Dani

Text: Redaktionen

Fransmän strömmar till Sverige – köper massor

2026 06 04

Ofta förknippas semester i Sverige med sommarmånaderna.

Men också under vintern strömmar många människor till Sverige. Inte minst till de norra delarna, där turismen i Norrbotten återigen har slagit rekord, rapporterar SVT.

– Norrbotten som vinterdestination ökar ständigt och det vi kan se som en indikation är att antalet gästnätter ökat med sex procent under säsongen. Vi ser också att ökningen sker över hela länet, säger Annika Fredriksson som är vd för Arctic Sweden Visitors Board, till kanalen.

Norge ofta i topp i landet

I Sverige som helhet har norrmännen dominerat under en lång tid, när det kommer till antalet gästnätter.

Men under 2023 skedde ett skifte, då de tyska turisterna gick om de svenska grannarna i väst.

- Detta är möjligen ett historiskt skifte eftersom norska turister i alla pandemifria tider varit de utländska besökare som övernattat mest i Sverige, uppgav Visit Swedens vd Susanne Andersson i ett uttalande i samband med att siffrorna släpptes.

Fransmännen strömmar till

I Norrbotten ser man ett nytt trendbrott.

För första gången kommer flest vinterturister från Frankrike, som också står för den största ökningen under årets kalla säsong, rapporterar SVT.

Som helhet ökade antalet gästnätter med sex procent. Men bland fransmännen var ökningen hela 27 procent.

Och tillströmningen innebär ett rejält ekonomiskt tillskott till regionen.

– Våra besökare spenderar väldigt mycket pengar. Det är enorma summor när det här räknas ihop, säger Annika Fredriksson, till kanalen.

LÄS MER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

Viktigt att analysera

De olika trenderna när det gäller utländska turister är ibland svåranalyserade, menar Susanne Andersson på Visit Sweden.

Men det finns ändå en stor fördel att känna till dem.

- Det är svårt att dra relevanta slutsatser utan insikt i utvecklingen men detta kan vara viktigt att känna till när svenska besöksnäringsföretag ska planera sina kommande marknadsföringsinsatser, säger hon, i ett uttalande.

LÄS MER: Börsbolag i konkurs

Foto: R. Garcin

Text: Redaktionen