Unik version av semla väcker heta känslor – “Ingen riktig semla”

2025 02 01

Butiken Ljungskile havsdelikatesser har delat med sig av en speciell version av den klassiska semlan.

Och trots stödet från många så är det andra som fördömer skapelsen.

Det rör sig om vad butiken beskriver som en “räksemla” - en tolkning av den klassiska semlan med sallad och räkröra.

På sociala medier framgår många olika åsikter om den.

“Ingen riktig semla”

I en intervju med Expressen förklarar Susanne Ivermo som äger och driver Ljungskile havsdelikatesser att kritik har kommit.

– Det kommer mycket i stil med ”det där är ingen riktig semla", säger hon till tidningen.

Flera kommentarer

Mycket riktigt har sådana kommentarer ramlat in på sociala medier.

– Låter ju faktiskt ganska äckligt, skriver en person.

– Tydligen vet folk inte längre vad en semla är, menar en annan.

– Varför krångla med allt, det är så långt från en semla man kan komma, uttrycker en tredje.

Samtidigt kommer även positiva kommentarer fram.

– Vad lyxigt, ser underbart gott ut.

“Har varit populära”

Ivermo förklarar själv att det har varit stor efterfrågan på räksämlorna.

– De har varit väldigt populära. Något år var det någon som kom ända från Stockholm bara för att köpa en och sedan åka hem igen, säger hon till Expressen.

Därför äter vi semlor

Semmeldagen, semlans dag, fastlagsdagen eller fettisdagen är den 4 mars 2025. 

Då kommer svenskarna att trycka i sig semlor.

Under hela säsongen hinner vi med att äta runt 50 miljoner semlor i Sverige, enligt Ica.

– Fettisdagen historia kommer från kristendomens fastlag, där man åt mycket mat för att sedan klara av att fasta innan påsk, förklarar Ica.

– Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk. 

Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. 

På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart.

Foto: Dani

Text: Redaktionen


3 juli 2026

Stort bakslag för Rusta – därför nobbar kunder kedjan

2026 07 03

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med “stabila” siffror.

Det underströk vd Cathrine Wigzell där och då. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men bakom glädjebeskedet finns också mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten. 

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljonner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:


3 juli 2026

Skyfall och åska drar in – tre landskap varnas

2026 07 03

SMHI går ut med en varning inför helgen.

Stora delar av landet hade jättehöga temperaturer i början av veckan.

I norr har solen dröjt sig kvar till idag, medan övriga landet har fått mer ostadigt väder med kallare temperaturer.

Från helgens 30-gradiga värme visar termometern istället ner mot 15 grader ända ner i söder.

– Ett lågtryck passerar över mellersta Sverige, klargör SMHI.

– Redan igår var skurarna rätt kraftiga här, vilket innebär att det totalt sett kan bli rätt stora mängder, då det fortsätter under dagen och natten. Dessutom blir det rätt blåsigt i södra Götaland.

Varnar tre landskap

Under lördagen väntas temperaturerna stiga på många håll igen.

Däremot slår vädret om och blir mer ostadigt i de norra delarna.

Nu går SMHI ut med en gul varning i landskapen Västerbotten, Norrbotten och Lappland.

Skyfall och åska väntar under morgondagen.

– Under lördagseftermiddagen kan kraftiga regn- eller åskskurar bildas längs en front över norra Sverige, uppger väderinstitutet.

– Dessa skurar kan lokalt ge stora regnmängder, 30 till 50 millimeter på kort tid.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Risk för översvämningar

Vid skyfallen finns risk för översvämningar i källare och dagvattensystem.

Även vägar och viadukter kan översvämmas, vilket kan orsaka problem i trafiken.

– Restider kan bli längre då det kan vara dålig sikt och risk för vattenplaning. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten, råder SMHI.

Nästa vecka

I början av nästa vecka fortsätter det ostadiga och regniga vädret över landets nordligaste delar.

Mer söderut väntas solsken, men en del regnskurar kan förekomma.

Mellan 15 och 20 grader väntas.

Sedan ser en vändning ut att vara på väg.

– Under mitten av veckan börjar en högtrycksrygg sträcka sig in över Sverige söderifrån. I söder blir det troligen soligt väder och högsommarvärme, uppger SMHI.

– I norr är det osäkert hur långt varmluften når, lågtryck pressar på västerifrån så eventuell varmluft i norr ser ut att bli tillfällig.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: E. Triguba

Text: Redaktionen