Unik version av semla väcker heta känslor – “Ingen riktig semla”

2025 02 01

Och trots stödet från många så är det andra som fördömer skapelsen.

Det rör sig om vad butiken beskriver som en “räksemla” - en tolkning av den klassiska semlan med sallad och räkröra.

På sociala medier framgår många olika åsikter om den.

“Ingen riktig semla”

I en intervju med Expressen förklarar Susanne Ivermo som äger och driver Ljungskile havsdelikatesser att kritik har kommit.

– Det kommer mycket i stil med ”det där är ingen riktig semla", säger hon till tidningen.

Flera kommentarer

Mycket riktigt har sådana kommentarer ramlat in på sociala medier.

– Låter ju faktiskt ganska äckligt, skriver en person.

– Tydligen vet folk inte längre vad en semla är, menar en annan.

– Varför krångla med allt, det är så långt från en semla man kan komma, uttrycker en tredje.

Samtidigt kommer även positiva kommentarer fram.

– Vad lyxigt, ser underbart gott ut.

“Har varit populära”

Ivermo förklarar själv att det har varit stor efterfrågan på räksämlorna.

– De har varit väldigt populära. Något år var det någon som kom ända från Stockholm bara för att köpa en och sedan åka hem igen, säger hon till Expressen.

Därför äter vi semlor

Semmeldagen, semlans dag, fastlagsdagen eller fettisdagen är den 4 mars 2025. 

Då kommer svenskarna att trycka i sig semlor.

Under hela säsongen hinner vi med att äta runt 50 miljoner semlor i Sverige, enligt Ica.

– Fettisdagen historia kommer från kristendomens fastlag, där man åt mycket mat för att sedan klara av att fasta innan påsk, förklarar Ica.

– Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk. 

Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. 

På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart.

Foto: Dani

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 16

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen