Unik version av semla väcker heta känslor – “Ingen riktig semla”

2025 02 01

Och trots stödet från många så är det andra som fördömer skapelsen.

Det rör sig om vad butiken beskriver som en “räksemla” - en tolkning av den klassiska semlan med sallad och räkröra.

På sociala medier framgår många olika åsikter om den.

“Ingen riktig semla”

I en intervju med Expressen förklarar Susanne Ivermo som äger och driver Ljungskile havsdelikatesser att kritik har kommit.

– Det kommer mycket i stil med ”det där är ingen riktig semla", säger hon till tidningen.

Flera kommentarer

Mycket riktigt har sådana kommentarer ramlat in på sociala medier.

– Låter ju faktiskt ganska äckligt, skriver en person.

– Tydligen vet folk inte längre vad en semla är, menar en annan.

– Varför krångla med allt, det är så långt från en semla man kan komma, uttrycker en tredje.

Samtidigt kommer även positiva kommentarer fram.

– Vad lyxigt, ser underbart gott ut.

“Har varit populära”

Ivermo förklarar själv att det har varit stor efterfrågan på räksämlorna.

– De har varit väldigt populära. Något år var det någon som kom ända från Stockholm bara för att köpa en och sedan åka hem igen, säger hon till Expressen.

Därför äter vi semlor

Semmeldagen, semlans dag, fastlagsdagen eller fettisdagen är den 4 mars 2025. 

Då kommer svenskarna att trycka i sig semlor.

Under hela säsongen hinner vi med att äta runt 50 miljoner semlor i Sverige, enligt Ica.

– Fettisdagen historia kommer från kristendomens fastlag, där man åt mycket mat för att sedan klara av att fasta innan påsk, förklarar Ica.

– Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk. 

Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. 

På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart.

Foto: Dani

Text: Redaktionen

Ryktet sprider sig utomlands – vågar inte komma till Sverige

2026 06 25

Under många år har utländska stöldligor kommit till Sverige. Många hushåll har drabbats när de kriminella ligorna har dragit fram.

Men nu syns en vändning i utvecklingen.

Antalet personer som drabbas i Sverige har minskat kraftigt, enligt ett uttalande på Polismyndighetens officiella konto på sociala medier.

– Konkret betyder detta att antalet personer som drabbats av internationella stöldligor mellan januari och april i år minskat med hela 50 procent, jämfört med samma period 2022, uppger polisen.

– Antalet unika målsägare för tillgreppsbrott överlag har sjunkit med 35 procent.

Ryktet sprider sig

Samtidigt sprids meddelande mellan de olika utländska aktörerna, som tidigare haft ögonen på Sverige.

Enligt en chatt från en beslagtagen mobiltelefon har rädslan för den svenska polisen börjat sprida sig bland ligorna.

– Jag skulle råda att glömma Sverige för en kort tid – det sägs att snutarna där jobbar som djävlar, står det i chatten, enligt polisens uttalande.

Ett kvitto

Polisen ser positivt på att stöldligorna inte längre söker sig till Sverige av rädsla för rättsväsendet.

– Att internationella stöldligor väljer bort Sverige är ett positivt kvitto på att våra metoder ger resultat. Även om vi inte kan avslöja exakt hur vi arbetar för att komma åt internationella ligor har antalet stölder de senaste åren minskat i en takt som vi aldrig tidigare sett, framhåller polisen.

LÄS MER: Ryssland köper svenska fartyg

Märks på bred front

Den tydliga minskningen av anmälda brott har skett på bred front.

Allt från båt- och fordonsstölder, till bostadsinbrott och stöder av drivmedel.

Och för att trenden ska fortsätta går myndigheten ut med en uppmaning till svenska folket, som har en viktig roll att spela.

– Fortsätt grannsamverkan, fortsätta märka era båtmotorer, och framför allt – fortsätt tipsa polisen när ni ser något misstänkt, uppmanar polisen.

– Tillsammans gör vi Sverige ännu mindre attraktivt för internationella stöldligor!

LÄS OCKSÅ: Glatt besked för kvinnor i Sverige

Foto: NordWood Themes

Text: Redaktionen