UNIKA RÖSTEN: Han röstade emot ett svenskt Natomedlemskap

2022 08 04

Republikanen Josh Hawley var den enda senatorn som röstade nej till ett svenskt-finskt medlemskap i Nato.

Han motiverade sitt beslut i en nyligen publicerad artikel i The National Interest.

I texten betonar han att USA måste tona ner sina åtagande i Europa och istället vända blicken ännu längre österut.

Enligt senatorn borde USA fokusera på hotet från Kina.

Ett hot som enligt Josh Hawley är så pass allvarligt att USA inte har råd att utvidga Nato.

”Måste få veta sanningen”

– Finland och Sverige vill gå med i Atlantalliansen för att avvärja ytterligare rysk aggression i Europa. Det är fullt förståeligt med tanke på deras läge och säkerhetsbehov. Men USA:s största utländska motståndare finns inte i Europa. Den finns i Asien. Jag pratar naturligtvis om Folkrepubliken Kina. Och när det kommer till kinesisk imperialism, så måste det amerikanska folket få veta sanningen, skriver Josh Hawley i The National Interest och tillägger:

– USA är inte redo att motstå den. Att utöka amerikanska säkerhetsåtaganden i Europa skulle bara göra problemet värre – och Amerika mindre säkert.

En ekonomisk fråga

Under debattens gång kritiserade senatorn Sverige och Finlands inträde.

Utöver säkerhetsaspekten anser Hawley att nya medlemmar i Nato i slutändan kommer att kosta de amerikanska skattebetalarna.

– Jag förstår att Finland och Sverige vill ansluta sig, men man kan fråga sig om det här är i USA:s intresse? Vår uppgift är att försvara USA, skydda våra arbetstagare och våra jobb och inte skapa en liberal världsordning, sa han under debatten enligt Yle.

Stor majoritet röstade ja

Av senatens 100 ledamöter röstade 95 för ett svenskt-finskt medlemskap.

– Vår Nato-allians är en grundsten som har garanterat demokrati i västvärlden sedan slutet av andra världskriget. Detta stärker Nato ytterligare. Finlands och Sveriges medlemskap behövs – särskilt i ljuset av den senaste tidens ryska aggression, framhöll senatens majoritetsledare Chuck Schumer i ett inledande anförande.

Foto: Josh Hawley Official resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen