Unikt besked om svenska kronan – “Stor rotation”

2025 04 13

Den svenska kronan går oerhört starkt.

I flera år bekymrade sig många över den svenska kronans svaghet.

Valutan har haft det mycket tufft gentemot bland annat euron och dollarn – men nu kommer besked om att den svenska kronan går starkast av alla de stora valutorna.

Det rapporterar Ekot.

Går starkast

Efter en tids svaghet är det nu alltså andra ord som beskriver kronans rörelser.

Enligt Bloombergs G10-valutaindex går kronan starkast av världens ledande valutor.

En dollar kostar i nuläget 9,76 kronor och en euro kostar 11,08 kronor.

Det kan jämföras med januari, då en dollar kostade 11,15 kronor och en euro 11,51 kronor.

Dollarn rasar

Dollarn försvagades mot de större valutorna på fredagen i samband med att bråket om importtullar skakade investerarnas förtroende för valutan som en säker hamn.

Det skickade den till den lägsta nivån på ett decennium mot schweizerfrancen och en treårslägsta mot euron, rapporterar CNBC.

Roterar bort från USA

Brad Bechtel, global valutachef på Jefferies, säger att dollarns svaghet delvis drivs av synen att USA:s ekonomiska exceptionalism avtar – med potential för en hotande recession – och ett skifte från dollarn som en säker tillgång till yen och schweizerfranc.

– Det sker en stor rotation, vilket i princip innebär att utländska investerare diversifierar från USA till andra regioner som eurozonen, säger han.

– Och för de utländska investerare som fortfarande är involverade i USA inser de att de måste valutasäkra sina tillgångar. Det är bråttom att göra det, vilket sätter ytterligare press på dollarn.

Förtroendet blir svagare

Win Thin, global chef för marknadsstrategi på Brown Brothers Harriman, förklarar sina tankar om dollarns svaghet.

– Det är mer verkligen förlust av förtroende och trovärdighet för dollarn och sedan i USA: s politiska beslutsfattande.

– Vanligtvis i risk-off-episoder bör dollarn vinna som en säker hamn, men det har verkligen varit yenen och schweiziska franc som har plockat upp det, och dollarn har varit under press.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Kina har tröttnat – inför 180 dagars blockad mot Ryssland

2026 01 30

Från den 1 januari har Kina infört nya regler för export till utlandet.

De nya reglerna gäller exporten av bilar som producerats i landet.

När de nya reglerna nu har tagits i bruk drabbas den ryska importen av kinesiska bilar.

– De kinesiska myndigheterna har aktivt börjat blockera leverans av bilar till Ryssland, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vid tullen i Suifenhe har 500 nya bilar, som var avsedda för ryska köpare, beslagtagits.

Den nya regeln

Den nya regeln som Kina infört drabbar särskilt Ryssland då de ryska köparna tidigare har haft en knep för att komma ner i pris för bilarna.

Ryska företag har tagit beställningar av privatpersoner och sedan köpt bilar i Kina, där marknadspriset legat lägre på grund av statliga subventioner.

Sedan har de importerats som begagnade till Ryssland.

Men nu har alltså Kina satt en gräns på att en nyköpt bil måste stanna i landet 180 dagar efter köpet.

– Anledningen till att bilexporten blockeras är förbudet mot export av nya bilar under sken av att de är begagnade, uppger tidningen.

– Trots detta fortsätter säljare och ryska importörer att lova kunder leveranser i strid med reglerna, med hänvisning till avtal med fabriker och subventioner för specifika varumärken, utan att varna köparna.

LÄS OCKSÅ: ”Ni stöttar Ryssland” – Trump slår till

Får stå och vänta

De bilar som nu beslagtas kommer hållas kvar i Kina fram till sommaren innan de kan föras ut ur landet.

– De nya reglerna förväntas effektivt stoppa exporten av bilar från Kina till Ryssland, uppger tidningen.

– Enligt Autostat importeras hundratusentals bilar till Ryssland varje år, varav ungefär en tredjedel importeras av privatpersoner.

Kinas biltillverkning växer

Biltillverkning i Kina fortsätter att växa.

De kinesiska bilarna blir allt vanligare, också på den europeiska marknaden.

– Årssiffrorna för 2025 visade tillväxt i produktion, intäkter och kostnader, med en liten ökning av de totala branschvinsterna, uppger Car News China.

LÄS MER: ”Mycket farligt” – Trump varnar Storbritannien

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen