UPPGIFTER: Amerikanskt hangarfartyg har attackerats

2025 04 27

Houthirebellerna i Jemen har attackerat ett amerikanskt hangarfartyg.

På söndagen kommer uppgifter om nya attacker i Röda havet.

Uppgifterna gör gällande att det amerikanska hangarfartyget USS Harrys S. Truman har attackerats av houthirebellerna.

Det ska röra sig om en drönarattack, uppger den ryska statliga nyhetsbyrån TASS och tv-kanalen Al Masirah.

Drönarattack

Houthirebeller från Jemens Ansar Allah-rörelse har genomfört en drönarattack mot det amerikanska hangarfartyget USS Harry S. Truman i Röda havet.

Det uppger rörelsens militära talesman Yahya Saree.

– Som svar på USA:s fortsatta dagliga aggression mot vårt land genomförde flyg- och marinstridskrafter en gemensam operation mot fiendens militära fartyg, under ledning av det amerikanska hangarfartyget USS Harry S. Truman, säger Saree.

– De attackerades i den norra delen av Röda havet med flera obemannade flygfarkoster.

“Redo att svara”

Saree säger också att rebellerna är redo att ”återgälda USA:s upptrappning”.

– Militära operationer i Röda havet och Arabiska havet kommer att fortsätta till dess att aggressionen mot Gaza upphör och blockaden hävs.

Attackerna fortsätter

USA har under den senaste tiden genomfört flera flyganfall mot Jemens houthirebeller.

Tidigare i april genomfördes en attack mot hamnen i Ras Isa.

Det framhåller amerikanska Centcom.

“Försämra maktkällan”

Centcom meddelar att “amerikanska styrkor vidtog åtgärder för att eliminera denna bränslekälla för de Iran-stödda Houthi-terroristerna och beröva dem olagliga intäkter som har finansierat houthis ansträngningar att terrorisera hela regionen i över 10 år”.

– Målet med dessa attacker var att försämra den ekonomiska maktkällan för houthierna, som fortsätter att utnyttja och orsaka stor smärta för sina landsmän, menas det.

– Denna attack var inte avsedd att skada Jemens folk, som med rätta vill kasta av sig oket av houthiernas underkastelse och leva i fred.

Houthirebellerna har genomfört återkommande attacker mot fartyg i Röda havet i protest mot kriget i Gaza.

Foto: U.S. Navy photo by Mass Communication Specialist 2nd Class Thomas Gooley

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen