UPPGIFTER: Ännu en bromskloss i Sveriges Natoansökan

2022 11 03

Sverige kan glömma att bli medlemmar i Nato under 2022.

Det hävdar källor till Bloomberg, som uppger att den turkiska regeringen placerar ännu en bromskloss i den svenska processen att bli fullvärdig medlem i militäralliansen.

Landet kommer nämligen att förhala beslutet och inte rösta om att acceptera ett svenskt medlemskap förrän sommaren nästa år.

Fullspäckat schema

Enligt Bloomberg är det osannolikt att Turkiet fattar beslut om Sveriges ansökan före nyår. Även chanserna för att det skulle ske före det turkiska valet nästa år är mycket små, enligt tjänstemän som tidningen talat med.

Turkiets motivering uppges vara att Sverige inte har gjort tillräckligt för att möta de turkiska kraven, samtidigt som parlamentets schema är fullspäckat resten av året.

"Inget nonsens"

Den svenska regeringen har poängterat att man har för avsikt att följa samtliga överenskommelser i det avtal Sverige slutit med Turkiet.

– Det kommer inte att förekomma något nonsens från den svenska regeringen om PKK, uttryckte utrikesminister Tobias Billström (M) i en intervju med nyhetsbyrån AP, enligt Expressen.

Även Turkiet har meddelat att man är optimistiska om att hitta en lösning.

– Vi visste att den avgående regeringen inte kunde göra mycket. Den nya regeringen är bestämd. Och den nya statsministern kommer att besöka vårt land nästa vecka, säger den turkiske utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu på en presskonferens.

Lägger bollen hos Sverige

Turkiets Sverigeambassadör Yönet Can Tezel talade igår med SVT och uttryckte Sverige måste lämna ut de personer som Turkiet begär innan man kommer att släppa igenom en svensk ansökan.

– Sverige måste lämna ut personer baserat på de bevis som ges, sade han i programmet “30 minuter”.

– Folk frågar mig: när kommer Turkiet att godkänna detta? Frågan är snarare – när kommer Sverige att uppfylla kraven? De är väldigt tydliga och kan inte tolkas på så många olika sätt.

Ser fram emot möte

Natochefen Jens Stoltenberg har redan rest till Turkiet för att sätta press på landets president Recep Tayyip Erdoğan.

Mötet mellan Kristersson och Erdoğan ska ske på tisdag. Redan förra veckan talade de båda ledarna med varandra på telefon.

– Ser fram emot att besöka Ankara snart, framhöll statsministern därefter på Twitter och beskrev sitt samtal som “konstruktivt”.

Text: Redaktionen

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V.

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen.

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter.

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs.

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen