UPPGIFTER: Atomubåt i tragisk olycka – 55 dödsoffer

2023 10 03

Den tragiska händelsen har utspelat sig i Gula Havet som ligger mellan Sydkorea och Kinas fastland, enligt uppgifter som läckt från brittiska militära källor.

Fälla i havet

Enligt uppgifterna hade Kina skapat en dödlig fälla med avsikt att fånga brittiska eller amerikanska vattenfarkoster.

Fällan bestod av en stor kedja och ett ankare som var placerat i havet.

Men istället råkade en av Kinas egna atomubåtar köra in i fällan.

Förgiftades

– Enligt en hemlig brittisk rapport dog [de kinesiska] sjömännen på grund av ett katastrofalt haveri kopplat till ubåtens syresystem.

Det uppger Daily Mail i en exklusiv rapportering i kväll.

Haveriet ledde till att sjömännen tillika marinsoldaterna förgiftades.

Kina förnekar att händelsen har ägt rum.

Tunga vapen

– Det tycks även som att Kinas ledning vägrade att begära internationell hjälp för att bistå den drabbade ubåten, enligt underrättelseuppgifterna.

Den aktuella atomubåten väger 7 000 ton och är en så kallad attack-ubåt.

De kan bestyckas med 22 YJ-82 antiskepp-missiler, supersoniska missiler, minor och torpeder.

Kroppen färgas blå

– Incidenten ägde rum klockan 08.12 på morgonen och ledde till 55 besättningsmäns död.

22 officerare, 7 officerskadetter, 9 lägre officerare och 17 sjömän.

– Vår bedömning är att de dog på grund av hypoxi som inträdde till följd av ett systemfel på ubåten.

Det framgår av de brittiska uppgifterna.

Hypoxi uppstår när kroppens vävnader lider brist på syre vilket kan leda till att kroppen färgas blå.

Tog sex timmar

När atomubåten körde in i kedjan och ankaret uppstod det dödliga systemfelet på båten.

– Det tog sex timmar att reparera och att få upp den till ytan.

– Syresystemet ombord på ubåten förgiftade besättningen.

Det finns ännu inga publika uppgifter om förlusten av den kinesiska ubåten som skall ha skett 21 augusti.

Den kinesiska diktaturen har heller inte givit någon som helst kommentar kring de 55 personer som skall ha förlorat livet.

Batterierna tar slut

Uppgifterna kommer från Storbritanniens försvarsmakt och klassas som känsliga.

Brittiska ubåtsexperter har förklarat det troliga förloppet för Daily Mail.

– Om ubåtens batterier tog slut så kan slutligen luftrenarna och luftsystemet ha fallerat.

– Det kan ha omvänt det sekundära systemet som följaktligen misslyckats att bibehålla luften. Det ledde till syrebrist eller förgiftning.

Arkivfoto tillika endast illustrerande bild på ubåt: D. Zhameshaev. 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen