UPPGIFTER: Attacker mot ryska migranter ökar i EU-land

2022 04 05

– Vi får inte låta den här konflikten krypa in i vårt samhälle.

Det säger Tysklands inrikesminister Nancy Faeser, enligt Reuters.

Bakgrunden till Fraesers uttalande är flera incidenter i Tyskland som pekar på att attacker och brott mot ryska och ukrainska invandrare i landet har ökat drastiskt sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari.

Över 300 brott

Sedan slutet av februari har över 300 anti-ryska brott registrerats av den tyska polisen, inklusive 15 våldshandlingar mot ryska invandrare, uppger Reuters, med hänvisning till den tyska inrikesministerns intervju i tidningen Neue Osnabrüecker Zeitung.

Majoriteten av brotten har handlat om förolämpningar, verbala hot och skador på exempelvis fastigheter.

Även mot ukrainare

Attackerna mot migranter från Ukraina har också ökat i Tyskland under de senaste veckorna, enligt Faeser.

109 brott mot ukrainska invandrare, inklusive 13 våldsbrott, har registrerats sedan slutet av februari. Nu varnar inrikesministern för att kriget i Ukraina inte får tränga sig in i det tyska samhället.

Putins krig

–  Vi måste påminna människor om att detta är Putins kriminella krig. Det är inte ryssar som bor här i Tyskland som för krig, säger hon till Neue Osnabrüecker Zeitung.

Hundratusentals migranter

Omkring 250 000 ryskfödda migranter och 150 000 migranter med ukrainska rötter bodde i Tyskland när invasionen startade den 24 februari.

Sedan invasionens startdatum har över 300 000 ukrainare flytt till Tyskland.

Så många har flytt från kriget

  • 6,5 miljoner människor är på flykt inom Ukraina.
  • 4,2 miljoner människor har flytt över gränsen.
  • 13 miljoner människor är direkt drabbade av kriget – de är fångade i strider utan möjlighet att ta sig därifrån.
  • Hittills har 1,5 miljoner barn tvingats lämna Ukraina. I genomsnitt har mer än 70 000 barn blivit flyktingar varje dag de senaste 20 dagarna – det motsvarar 55 barn varje minut.
  • Källa: Unicef

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen


9 jan 2026

Brev går ut till hundratusentals hushåll – måste svara inom två veckor

2026 01 09

Omkring 111 000 svenska medborgare kan vänta sig ett brev i postlådan den kommande tiden.

Utskicket innehåller mönstringsunderlag till unga svenskar som är födda 2008.

Och att svara är ett krav, då det är en del av totalförsvarsplikten.

– Det är viktigt att alla som omfattas av totalförsvarsplikten förstår vad den innebär och varför den finns. Mönstringsunderlaget kan vara den första kontakten med totalförsvaret och är en central del i vårt urval, säger Peter Göthe, generaldirektör för Plikt- och prövningsverket, i ett uttalande.

Består av 40 frågor

Underlaget består av runt 40 frågor.

Det tar endast omkring en kvart att fylla i.

– Svaren bygger på egen bedömning och rör bland annat hälsa, studier, fysik och personliga förutsättningar, uppger Plikt- och prövningsverket.

– Från det att brevet har kommit har man två veckor på sig att logga in och lämna sina svar. Får man brevet hemskickat till sig är man skyldig att svara på det och man är även skyldig att svara sanningsenligt.

När svaren har sammanställts kommer runt 30 000 svenskar att kallas till mönstring.

Det beskedet kommer i mars.

En nyhet för året

För kullen som är födda 2008 har en nyhet tillkommit.

De kan också skrivas in till grundutbildning med civilplikt, med inriktning räddningsperson och räddningsgruppledare.

– Totalförsvaret behöver kompetens både inom det militära och det civila försvaret. Genom att civilplikten återinförs stärker vi samhällets beredskap ytterligare, säger Peter Göthe.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Mönstring och utbildning

För de som kallas kommer mönstringen äga rum mellan maj 2026 och april 2027.

Omkring 10 000 utbildningsplatser ska tillsättas.

Grundutbildningen genomförs efter gymnasiestudier.

De första ur årskullen 2008 rycker således in sommaren 2027.

– Att bidra till totalförsvaret handlar om att ta ansvar för samhället, för oss alla som bor här och för Sveriges framtid. Oavsett roll är varje insats betydelsefull, säger Peter Göthe.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

Foto: V. Gariev
Text: Redaktionen

Norskt besked till Trump – om Nobelpriset

2026 01 11

Donald Trump får nu ett svar angående Nobels fredspris.

USA:s president Donald Trump har inte gjort någon hemlighet av att han vill ha Nobels fredspris.

Men fredspriset 2025 gick istället till Venezuelas oppositionsledare María Corina Machado, som emellertid har öppnat för att dela priset med Trump.

Nu uttalar sig den norska Nobelkommittén och Nobelinstitutet i frågan.

”Det vore en stor ära”

Tidigare i veckan fick Machado en direkt fråga av Fox News om hon hade erbjudit sig att lämna över priset till Trump.

– Tja, det har inte hänt än... Men jag skulle verkligen personligen vilja berätta för honom att vi – det venezuelanska folket, för det här är ett pris för det venezuelanska folket – helt klart vill ge det till honom, dela det med honom, sade Machado till kanalen.

Donald Trump har därefter bekräftat att han gärna skulle ta emot priset om Machado skänkte det till honom.

– Jag har hört att hon vill göra det. Det vore en stor ära, säger Trump, enligt NBC News.

Men nu ger norska Nobelkommittén och Nobelinstitutet ett besked i frågan.

LÄS OCKSÅ: USA gör en kovändning - "Ryssland kan få allt de behöver av oss"

Besked från Norge

Det norska beskedet är att fredspristagaren inte kan välja att dela priset med någon annan, åtminstone inte formellt.

– Norska Nobelkommittén och Norska Nobelinstitutet får ett antal förfrågningar om kommentarer gällande huruvida en Nobelfredspristagares status är bestående, skriver de på sin hemsida.

– Fakta är tydliga och väl etablerade. När ett Nobelpris väl har tillkännagivits kan det inte återkallas, delas eller överföras till andra, enligt Nobelkommittén och Nobelinstitutet.

Ingenting kommer alltså kunna ändra på att María Corina Machado, inte Donald Trump, är Nobels fredspristagare 2025.

– Beslutet är slutgiltigt och gäller för all framtid, enligt uttalandet.

”Hon borde inte ha vunnit det”

Donald Trump anser emellertid att han förtjänar Nobels fredspris, och hävdar att han har skapat fred i en lång rad länder.

Det har till och med spekulerats i att beslutet att inte låta Machado ta över styret i Venezuela påverkades av Trumps besvikelse över att Machado vann fredspriset istället för han.

Trump förnekar detta, men bekräftar samtidigt sin besvikelse gällande Nobelpriset.

– Hon borde inte ha vunnit det, säger Trump, enligt NBC News.

– Men nej, det har inget med mitt beslut att göra, tillägger den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Lettland kallar till akut nödlägesmöte - "Eskalation"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Anastacia Dvi

Text: Redaktionen