UPPGIFTER: Attacker mot ryska migranter ökar i EU-land

2022 04 05

– Vi får inte låta den här konflikten krypa in i vårt samhälle.

Det säger Tysklands inrikesminister Nancy Faeser, enligt Reuters.

Bakgrunden till Fraesers uttalande är flera incidenter i Tyskland som pekar på att attacker och brott mot ryska och ukrainska invandrare i landet har ökat drastiskt sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari.

Över 300 brott

Sedan slutet av februari har över 300 anti-ryska brott registrerats av den tyska polisen, inklusive 15 våldshandlingar mot ryska invandrare, uppger Reuters, med hänvisning till den tyska inrikesministerns intervju i tidningen Neue Osnabrüecker Zeitung.

Majoriteten av brotten har handlat om förolämpningar, verbala hot och skador på exempelvis fastigheter.

Även mot ukrainare

Attackerna mot migranter från Ukraina har också ökat i Tyskland under de senaste veckorna, enligt Faeser.

109 brott mot ukrainska invandrare, inklusive 13 våldsbrott, har registrerats sedan slutet av februari. Nu varnar inrikesministern för att kriget i Ukraina inte får tränga sig in i det tyska samhället.

Putins krig

–  Vi måste påminna människor om att detta är Putins kriminella krig. Det är inte ryssar som bor här i Tyskland som för krig, säger hon till Neue Osnabrüecker Zeitung.

Hundratusentals migranter

Omkring 250 000 ryskfödda migranter och 150 000 migranter med ukrainska rötter bodde i Tyskland när invasionen startade den 24 februari.

Sedan invasionens startdatum har över 300 000 ukrainare flytt till Tyskland.

Så många har flytt från kriget

  • 6,5 miljoner människor är på flykt inom Ukraina.
  • 4,2 miljoner människor har flytt över gränsen.
  • 13 miljoner människor är direkt drabbade av kriget – de är fångade i strider utan möjlighet att ta sig därifrån.
  • Hittills har 1,5 miljoner barn tvingats lämna Ukraina. I genomsnitt har mer än 70 000 barn blivit flyktingar varje dag de senaste 20 dagarna – det motsvarar 55 barn varje minut.
  • Källa: Unicef

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen


5 december 2025

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 07

En älskad chipsvariant försvinner nu från butikshyllorna för gott.

En populär Estrellasmak går nu i graven från en av företagets mest älskade produktserier.

Efter flera år i sortimentet meddelar snacksjätten att smaken kommer ersättas av en ny.

En chipsfavorit ryker

Estrella uppger att det är sorten Västkustchips Cheddar & Rödlök som nu fasas ut.

– Estrella Västkustchips Cheddar & Rödlök har utgått och är slut på lager, uppger Estrella.

Snacksjätten bekräftar att de enda påsar som fortfarande finns är de i butik, som också är de sista.

Estrella uppger vidare att de planerar att ersätta smaken med nya varianter.

– Vecka fyra kommer en ny smak som ersätter denna, så bredda upp med andra Västkustchips fram till dess, meddelar de.

Funnits länge i sortimentet

Chipsen har funnits länge i sortimentet och varit en populär favorit bland konsumenter.

Men enligt Estrella har försäljningen och efterfrågan påverkat beslutet.

Även om borttagandet väcker sorg hos många konsumenter, försäkrar Estrella att de arbetar med fler, nya smaker som ska lanseras inom kort.

Chipssorter i förändring

Det är inte första gången chipssortimentet förändras i svenska butiker.

Flera av Estrellas limiterade chipssmaker har blivit så populära att de snabbt sålt slut i butik.

En av dem var Västkustchips med smak av tryffel och havssalt, som snabbt blev en favorit bland många kunder.

När varianten togs bort ur sortimentet väckte det kraftiga reaktioner, vilket ledde till att Estrella beslutade att återinföra smaken.

Den finns nu därför tillbaka på butikshyllorna.

Även en annan omtyckt klassiker, dillskruvar, kom tillbaka även den, till butikshyllorna efter stor efterfrågan från kunder.

Det senaste beskedet från Estrella innebär att butikshyllorna nu kan se annorlunda ut för dem som letar efter just “Cheddar & Rödlök”.

Andra populära smaker såsom Dill & Gräslök och Ranch & Gräddfil fortsätter att säljas i butiker runt om i landet.

Foto: O Kozachenko

Text: Redaktionen


5 dec 2025

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen