UPPGIFTER: Attacker mot ryska migranter ökar i EU-land

2022 04 05

– Vi får inte låta den här konflikten krypa in i vårt samhälle.

Det säger Tysklands inrikesminister Nancy Faeser, enligt Reuters.

Bakgrunden till Fraesers uttalande är flera incidenter i Tyskland som pekar på att attacker och brott mot ryska och ukrainska invandrare i landet har ökat drastiskt sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari.

Över 300 brott

Sedan slutet av februari har över 300 anti-ryska brott registrerats av den tyska polisen, inklusive 15 våldshandlingar mot ryska invandrare, uppger Reuters, med hänvisning till den tyska inrikesministerns intervju i tidningen Neue Osnabrüecker Zeitung.

Majoriteten av brotten har handlat om förolämpningar, verbala hot och skador på exempelvis fastigheter.

Även mot ukrainare

Attackerna mot migranter från Ukraina har också ökat i Tyskland under de senaste veckorna, enligt Faeser.

109 brott mot ukrainska invandrare, inklusive 13 våldsbrott, har registrerats sedan slutet av februari. Nu varnar inrikesministern för att kriget i Ukraina inte får tränga sig in i det tyska samhället.

Putins krig

–  Vi måste påminna människor om att detta är Putins kriminella krig. Det är inte ryssar som bor här i Tyskland som för krig, säger hon till Neue Osnabrüecker Zeitung.

Hundratusentals migranter

Omkring 250 000 ryskfödda migranter och 150 000 migranter med ukrainska rötter bodde i Tyskland när invasionen startade den 24 februari.

Sedan invasionens startdatum har över 300 000 ukrainare flytt till Tyskland.

Så många har flytt från kriget

  • 6,5 miljoner människor är på flykt inom Ukraina.
  • 4,2 miljoner människor har flytt över gränsen.
  • 13 miljoner människor är direkt drabbade av kriget – de är fångade i strider utan möjlighet att ta sig därifrån.
  • Hittills har 1,5 miljoner barn tvingats lämna Ukraina. I genomsnitt har mer än 70 000 barn blivit flyktingar varje dag de senaste 20 dagarna – det motsvarar 55 barn varje minut.
  • Källa: Unicef

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen


Postnord går ut med varning till kunder

2026 05 22

Bedrägliga sms cirkulerar just nu.

Det gäller att se upp för bluff-sms den kommande tiden.

Just nu cirkulerar bedrägliga meddelanden som ser ut att komma från Postnord.

Men avsändaren är i själva verket en bedragare som försöker lura tilltänkta offer på pengar.

Så ser det ut

Sms:en skickas ut till svenskar till synes slumpmässigt.

Så här kan de se ut enligt Råd & Rön:

– Ditt paket har returnerats till lagret på grund av en felaktig adress. Om adressen inte uppdateras inom 12 timmar kommer en förvaringsavgift att tas ut.

Med 12 timmars-angivelsen hoppas bedragaren kunna stressa in mottagaren till att ta ogenomtänkta beslut och ange personliga uppgifter via en länk.

Klicka inte

Den som får den här typen av meddelanden bör radera direkt, alternativt anmäla.

Det är viktigt att inte under några omständigheter klicka på länkar eller följa uppmaningarna i sms:en.

Den som gör det kan bli lurad på pengar.

Läs mer: Desperation på Ica – tvingas flytta försäljningen

Postnord varnar

På grund av de bedrägliga sms:en som cirkulerar har Postnord tvingats gå ut med en varning till kunder.

– Bluff-sms eller bluff-mejl är skickade från bedragare som utger sig för att vara PostNord, eller annan stor aktör. Målet är att komma åt känsliga uppgifter som kontonummer eller Bank-ID, varnar Postnord.

Så känner du igen

Här är Postnords tips på hur man kan känna igen att det rör sig om bluff-sms:

- Meddelandet har länkar och bilagor

- Länkar leder till okända betalsidor

- Du väntar inte på något paket

- Du bes lämna ut personlig information

– Blir du tillfrågad om att lämna ut känsliga uppgifter? Då är det en bluff. Lämna aldrig ut lösenord, bankkortsnummer, banksaldo eller inloggning till ditt BankID till någon, fortsätter Postnord.

Läs mer: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


21 maj 2026

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Äldre personer i Sverige betalar betydligt mer än många yngre.

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen