UPPGIFTER: Attacker mot ryska migranter ökar i EU-land

2022 04 05

– Vi får inte låta den här konflikten krypa in i vårt samhälle.

Det säger Tysklands inrikesminister Nancy Faeser, enligt Reuters.

Bakgrunden till Fraesers uttalande är flera incidenter i Tyskland som pekar på att attacker och brott mot ryska och ukrainska invandrare i landet har ökat drastiskt sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari.

Över 300 brott

Sedan slutet av februari har över 300 anti-ryska brott registrerats av den tyska polisen, inklusive 15 våldshandlingar mot ryska invandrare, uppger Reuters, med hänvisning till den tyska inrikesministerns intervju i tidningen Neue Osnabrüecker Zeitung.

Majoriteten av brotten har handlat om förolämpningar, verbala hot och skador på exempelvis fastigheter.

Även mot ukrainare

Attackerna mot migranter från Ukraina har också ökat i Tyskland under de senaste veckorna, enligt Faeser.

109 brott mot ukrainska invandrare, inklusive 13 våldsbrott, har registrerats sedan slutet av februari. Nu varnar inrikesministern för att kriget i Ukraina inte får tränga sig in i det tyska samhället.

Putins krig

– Vi måste påminna människor om att detta är Putins kriminella krig. Det är inte ryssar som bor här i Tyskland som för krig, säger hon till Neue Osnabrüecker Zeitung.

Hundratusentals migranter

Omkring 250 000 ryskfödda migranter och 150 000 migranter med ukrainska rötter bodde i Tyskland när invasionen startade den 24 februari.

Sedan invasionens startdatum har över 300 000 ukrainare flytt till Tyskland.

Så många har flytt från kriget

6,5 miljoner människor är på flykt inom Ukraina.
4,2 miljoner människor har flytt över gränsen.
13 miljoner människor är direkt drabbade av kriget – de är fångade i strider utan möjlighet att ta sig därifrån.
Hittills har 1,5 miljoner barn tvingats lämna Ukraina. I genomsnitt har mer än 70 000 barn blivit flyktingar varje dag de senaste 20 dagarna – det motsvarar 55 barn varje minut.
Källa: Unicef

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

– Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen