UPPGIFTER: Attacker mot ryska migranter ökar i EU-land

2022 04 05

– Vi får inte låta den här konflikten krypa in i vårt samhälle.

Det säger Tysklands inrikesminister Nancy Faeser, enligt Reuters.

Bakgrunden till Fraesers uttalande är flera incidenter i Tyskland som pekar på att attacker och brott mot ryska och ukrainska invandrare i landet har ökat drastiskt sedan den ryska invasionen av Ukraina inleddes den 24 februari.

Över 300 brott

Sedan slutet av februari har över 300 anti-ryska brott registrerats av den tyska polisen, inklusive 15 våldshandlingar mot ryska invandrare, uppger Reuters, med hänvisning till den tyska inrikesministerns intervju i tidningen Neue Osnabrüecker Zeitung.

Majoriteten av brotten har handlat om förolämpningar, verbala hot och skador på exempelvis fastigheter.

Även mot ukrainare

Attackerna mot migranter från Ukraina har också ökat i Tyskland under de senaste veckorna, enligt Faeser.

109 brott mot ukrainska invandrare, inklusive 13 våldsbrott, har registrerats sedan slutet av februari. Nu varnar inrikesministern för att kriget i Ukraina inte får tränga sig in i det tyska samhället.

Putins krig

–  Vi måste påminna människor om att detta är Putins kriminella krig. Det är inte ryssar som bor här i Tyskland som för krig, säger hon till Neue Osnabrüecker Zeitung.

Hundratusentals migranter

Omkring 250 000 ryskfödda migranter och 150 000 migranter med ukrainska rötter bodde i Tyskland när invasionen startade den 24 februari.

Sedan invasionens startdatum har över 300 000 ukrainare flytt till Tyskland.

Så många har flytt från kriget

  • 6,5 miljoner människor är på flykt inom Ukraina.
  • 4,2 miljoner människor har flytt över gränsen.
  • 13 miljoner människor är direkt drabbade av kriget – de är fångade i strider utan möjlighet att ta sig därifrån.
  • Hittills har 1,5 miljoner barn tvingats lämna Ukraina. I genomsnitt har mer än 70 000 barn blivit flyktingar varje dag de senaste 20 dagarna – det motsvarar 55 barn varje minut.
  • Källa: Unicef

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen

Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen