UPPGIFTER: De förhindrar ryska förstärkningar

2022 03 23

Flera ryska förband kan vara nära att falla samman på grund av de stora förlusterna, rapporterar Pentagon till New York Times. Pentagon uppskattar att fler än tio procent av den ryska invasionsstyrkan är borta.

Dessutom förhindras ryska förstärkningar från att ansluta till kriget.

Stoppat transporter

För närvarande finns det ingen järnvägstrafik mellan Ukraina och norra grannen Belarus. Ryssland har därmed inte någon möjlighet att skicka förstärkningar till sin utmattade invasionsstyrka i Ukraina.

Järnvägsarbetare från Belarus vägrar nämligen att transportera ryska trupper.

Lyd inte illegala order

– Jag har vädjat till tågpersonal och banarbetare i Belarus att inte lyda illegala order och att inte transportera ryska trupper i riktning mot Ukraina, säger Oleksandr Kamyshin, chef över det ukrainska järnvägsnätet, enligt Radio Free Europe.

Kamyshin uppger att han har fått gehör för sin vädjan.

– I dagsläget kan jag säga att det inte finns någon förbindelse mellan Ukraina och Belarus. Jag kan inte diskutera detaljer, men jag är väldigt tacksam för Belarus järnvägsarbetares insats.

Stor del av ryska förnödenheter

Sedan den ryska invasionen inleddes den 24 februari har en betydande del av den ryska militärens förnödenheter förts in i Ukraina via järnvägen från Belarus. Framförallt via järnvägen som går mellan staden Homel i Belarus och Ukrainas huvudstad Kyiv.

Uppmanar civila

Den 17 mars uppmanade Ukrainas presidents rådgivare Oleksiy Arestovych civila i konfliktområdena att utföra ett ”järnvägskrig” mot Ryssland genom att förstöra järnvägslinjer och särskild utrustning. Uppmaningen riktade sig främst mot områdena nära Krym, delar av södra och östra Ukraina, samt gränsen nära Belarus.

– Att bryta fiendens järnvägsförsörjning, vilket är det mest effektiva försörjningsmedlet, kan radikalt ändra situationen till vår fördel, sade Oleksiy Arestovych, enligt Radio Free Europe.

Taktiken har lyckats

Tack vare modiga banarbetare från Belarus och sabotage mot fiendens järnvägsförsörjning upplever Ryssland stora svårigheter, rapporterar ukrainska myndigheter. Källor i Storbritannien bekräftar Ukrainas bild av situationen.

– Vi tror att Ryssland använt en stor del av det tillgängliga materialet, inklusive vissa typer av vapen och vi har sett vissa rapporter om att enheter saknat förnödenheter av det ena eller andra sättet, säger en källa till The Guardian.

Offensiven står still

Källan konstaterar att den ryska offensiven har stannat av.

– Det stämmer överens med att offensiven stannat av. Misslyckanden i logistikkedjan är en av anledningarna till att de inte är så effektiva som de hoppats på.

Arkivfoto: V. Talashuk

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen