UPPGIFTER: De förhindrar ryska förstärkningar

2022 03 23

Rysslands förluster i kriget i Ukraina uppges ha nått en kritisk nivå.

Flera ryska förband kan vara nära att falla samman på grund av de stora förlusterna, rapporterar Pentagon till New York Times. Pentagon uppskattar att fler än tio procent av den ryska invasionsstyrkan är borta.

Dessutom förhindras ryska förstärkningar från att ansluta till kriget.

Stoppat transporter

För närvarande finns det ingen järnvägstrafik mellan Ukraina och norra grannen Belarus. Ryssland har därmed inte någon möjlighet att skicka förstärkningar till sin utmattade invasionsstyrka i Ukraina.

Järnvägsarbetare från Belarus vägrar nämligen att transportera ryska trupper.

Lyd inte illegala order

– Jag har vädjat till tågpersonal och banarbetare i Belarus att inte lyda illegala order och att inte transportera ryska trupper i riktning mot Ukraina, säger Oleksandr Kamyshin, chef över det ukrainska järnvägsnätet, enligt Radio Free Europe.

Kamyshin uppger att han har fått gehör för sin vädjan.

– I dagsläget kan jag säga att det inte finns någon förbindelse mellan Ukraina och Belarus. Jag kan inte diskutera detaljer, men jag är väldigt tacksam för Belarus järnvägsarbetares insats.

Stor del av ryska förnödenheter

Sedan den ryska invasionen inleddes den 24 februari har en betydande del av den ryska militärens förnödenheter förts in i Ukraina via järnvägen från Belarus. Framförallt via järnvägen som går mellan staden Homel i Belarus och Ukrainas huvudstad Kyiv.

Uppmanar civila

Den 17 mars uppmanade Ukrainas presidents rådgivare Oleksiy Arestovych civila i konfliktområdena att utföra ett ”järnvägskrig” mot Ryssland genom att förstöra järnvägslinjer och särskild utrustning. Uppmaningen riktade sig främst mot områdena nära Krym, delar av södra och östra Ukraina, samt gränsen nära Belarus.

– Att bryta fiendens järnvägsförsörjning, vilket är det mest effektiva försörjningsmedlet, kan radikalt ändra situationen till vår fördel, sade Oleksiy Arestovych, enligt Radio Free Europe.

Taktiken har lyckats

Tack vare modiga banarbetare från Belarus och sabotage mot fiendens järnvägsförsörjning upplever Ryssland stora svårigheter, rapporterar ukrainska myndigheter. Källor i Storbritannien bekräftar Ukrainas bild av situationen.

– Vi tror att Ryssland använt en stor del av det tillgängliga materialet, inklusive vissa typer av vapen och vi har sett vissa rapporter om att enheter saknat förnödenheter av det ena eller andra sättet, säger en källa till The Guardian.

Offensiven står still

Källan konstaterar att den ryska offensiven har stannat av.

– Det stämmer överens med att offensiven stannat av. Misslyckanden i logistikkedjan är en av anledningarna till att de inte är så effektiva som de hoppats på.

Arkivfoto: V. Talashuk

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen