UPPGIFTER: Belarus ger sig in i kriget – På Rysslands sida

2022 02 28

Ukraina har bjudit hårdare motstånd än väntat mot Ryssland men nu kan ett tredje land ge sig in i anfallskriget.

Såväl Washington Post som Kyiv Independent har fått uppgifter om att Belarus är på väg att ansluta till kriget mot Ukraina.

Redan hjälpt Ryssland

Landets diktator Alyaksandr Lukashenka har redan varit en starkt bidragande orsak till kriget då han tillåtit Ryssland att anfalla Ukraina från belarusisk mark.

Hela kriget inleddes med en gigantisk militärövning i Belarus med ryska soldater som kombinerades med upprepade ryska lögner om att det inte alls var en förberedelse till krig.

Belarus förbereder trupper

En amerikansk myndighetskälla uppger till den ansedda USA-tidningen Washington Post att Belarus förbereder sig för att sända trupper till Ukraina för att hjälpa Ryssland i kriget.

– Det är mycket klart att Minsk nu är en förlängd arm till Kreml, säger myndighetskällan som vill vara anonym med anledning av den känsliga frågan.

Kan ansluta redan i dag måndag

Enligt Washington Post uppgifter kan de belarusiska styrkorna komma att ansluta redan i dag måndag.

BBC har kontaktat Vita Huset och Pentagon för att få uppgifterna bekräftade.

Belarusiska fallskärmsjägare

Samtidigt går tidningen Kyiv Independent ut med att flera olika källor uppger att belarusiska fallskärmsjägare kan komma att sändas till kriget.

– Redan klockan 05 i dag måndag 28 februari lokal tid är det mycket sannolikt att den första Ilyshin I1-76-planet med belarusiska fallskärmsjägare skickas mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Välkommet för Putin

Då Ryssland har bjudits betydande motstånd av Ukrainas väpnade styrkor vore belarusiskt stöd välkomnat för Rysslands diktator.

Inte minst kan det innebära att färre ryska liv går till spillo då det istället blir Belarus befolkning som får bära en del av bördan.

Tveksamma till kriget

Ryska folket är känsligt för förlorade soldater och hemmaopinionen i Ryssland – som till viss del redan är tveksamt inställd till kriget – väntas svänga allt mer negativ om många ryska soldater dör i Ukraina.

Oroande tecken

Uppgifterna om belarusiskt deltagande i kriget har ännu inte kunnat bekräftats men det finns flera oroande tecken.

◾Belarus diktator Alyaksandr Lukashenka sade på söndagen att belarusier möts med våld i Ukraina.

◾Diktatorn uppgav även att Kyiv hotar Belarus med terrordåd.

◾Belarus statsledning uppger enligt Reuters att dess folk röstat ja till kärnvapen i landet och att ryska styrkor ska få etablera sig där mer permanent.

Fått order av Putin

Händelseutvecklingen pekar på att Belarus diktator fått order av Putin att gå in i kriget och att han nu försöker motivera det med våldsam retorik och anklagelser mot Ukraina.

Belarus befolkning demonstrerar

Men Belarus befolkning är inte med på krigsnoterna:

◾En tidigare högt rankad flygkommendör, Valeriy Sahhasik, har i ett videomeddelande uppmanat alla belarusiska fallskärmsjägare att vägra lyda order om att gå i krig mot ett vänligt sinnat land.

◾Belarusisk oppositionell media har inlett en kampanj med fokus att att varna för att Belarus är på väg att gå in i kriget.

◾Tusentals personer demonstrerade i Belarus mot kriget på söndagen.

45 000 soldater

Enligt uppgifter i Kyiv Independent väntas Belarus styrkor sättas in mot Kyiv eller Zhytmorområdet.

Belarus armé utgörs av 45 000 soldater och 20 000 civilanställda.

Van vid att ljuga

Diktatorn Lukashenka talade med Ukrainas president Volodymyr Zelensky per telefon på söndagen efter att uppgifterna om att Belarus ska ge sig in i kriget börjat spridas.

Enligt Zelensky lovade då Lukashenka att inte gå in i kriget.

Men rysk press mot Belarus gör det sannolikt att Lukashenka ljuger som vanligt – han är känd för att ljuga om allt ifrån att Belarus är en demokrati till att det inte kommer ske någon invasion av Ukraina från rysk sida.

Är inte motiverade

– Belarus militär saknar krigserfarenhet och de är inte motiverade. De förstår inte vad de ska till Ukraina och göra, säger Ukrainas försvarsminister Andriy Zagorodnyuk. 

– Om – gud förbjude – Lukashenka ger order om att gå in så hoppas jag att många vägrar att skjuta på ukrainare. Annars blir det en historisk tragedi mellan två folk, säger försvarsministern.

Foto: Press Service of the President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen