UPPGIFTER: Belarus ger sig in i kriget – På Rysslands sida

2022 02 28

Ukraina har bjudit hårdare motstånd än väntat mot Ryssland men nu kan ett tredje land ge sig in i anfallskriget.

Såväl Washington Post som Kyiv Independent har fått uppgifter om att Belarus är på väg att ansluta till kriget mot Ukraina.

Redan hjälpt Ryssland

Landets diktator Alyaksandr Lukashenka har redan varit en starkt bidragande orsak till kriget då han tillåtit Ryssland att anfalla Ukraina från belarusisk mark.

Hela kriget inleddes med en gigantisk militärövning i Belarus med ryska soldater som kombinerades med upprepade ryska lögner om att det inte alls var en förberedelse till krig.

Belarus förbereder trupper

En amerikansk myndighetskälla uppger till den ansedda USA-tidningen Washington Post att Belarus förbereder sig för att sända trupper till Ukraina för att hjälpa Ryssland i kriget.

– Det är mycket klart att Minsk nu är en förlängd arm till Kreml, säger myndighetskällan som vill vara anonym med anledning av den känsliga frågan.

Kan ansluta redan i dag måndag

Enligt Washington Post uppgifter kan de belarusiska styrkorna komma att ansluta redan i dag måndag.

BBC har kontaktat Vita Huset och Pentagon för att få uppgifterna bekräftade.

Belarusiska fallskärmsjägare

Samtidigt går tidningen Kyiv Independent ut med att flera olika källor uppger att belarusiska fallskärmsjägare kan komma att sändas till kriget.

– Redan klockan 05 i dag måndag 28 februari lokal tid är det mycket sannolikt att den första Ilyshin I1-76-planet med belarusiska fallskärmsjägare skickas mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Välkommet för Putin

Då Ryssland har bjudits betydande motstånd av Ukrainas väpnade styrkor vore belarusiskt stöd välkomnat för Rysslands diktator.

Inte minst kan det innebära att färre ryska liv går till spillo då det istället blir Belarus befolkning som får bära en del av bördan.

Tveksamma till kriget

Ryska folket är känsligt för förlorade soldater och hemmaopinionen i Ryssland – som till viss del redan är tveksamt inställd till kriget – väntas svänga allt mer negativ om många ryska soldater dör i Ukraina.

Oroande tecken

Uppgifterna om belarusiskt deltagande i kriget har ännu inte kunnat bekräftats men det finns flera oroande tecken.

Belarus diktator Alyaksandr Lukashenka sade på söndagen att belarusier möts med våld i Ukraina.

Diktatorn uppgav även att Kyiv hotar Belarus med terrordåd.

Belarus statsledning uppger enligt Reuters att dess folk röstat ja till kärnvapen i landet och att ryska styrkor ska få etablera sig där mer permanent.

Fått order av Putin

Händelseutvecklingen pekar på att Belarus diktator fått order av Putin att gå in i kriget och att han nu försöker motivera det med våldsam retorik och anklagelser mot Ukraina.

Belarus befolkning demonstrerar

Men Belarus befolkning är inte med på krigsnoterna:

En tidigare högt rankad flygkommendör, Valeriy Sahhasik, har i ett videomeddelande uppmanat alla belarusiska fallskärmsjägare att vägra lyda order om att gå i krig mot ett vänligt sinnat land.

Belarusisk oppositionell media har inlett en kampanj med fokus att att varna för att Belarus är på väg att gå in i kriget.

Tusentals personer demonstrerade i Belarus mot kriget på söndagen.

45 000 soldater

Enligt uppgifter i Kyiv Independent väntas Belarus styrkor sättas in mot Kyiv eller Zhytmorområdet.

Belarus armé utgörs av 45 000 soldater och 20 000 civilanställda.

Van vid att ljuga

Diktatorn Lukashenka talade med Ukrainas president Volodymyr Zelensky per telefon på söndagen efter att uppgifterna om att Belarus ska ge sig in i kriget börjat spridas.

Enligt Zelensky lovade då Lukashenka att inte gå in i kriget.

Men rysk press mot Belarus gör det sannolikt att Lukashenka ljuger som vanligt – han är känd för att ljuga om allt ifrån att Belarus är en demokrati till att det inte kommer ske någon invasion av Ukraina från rysk sida.

Är inte motiverade

– Belarus militär saknar krigserfarenhet och de är inte motiverade. De förstår inte vad de ska till Ukraina och göra, säger Ukrainas försvarsminister Andriy Zagorodnyuk.

– Om – gud förbjude – Lukashenka ger order om att gå in så hoppas jag att många vägrar att skjuta på ukrainare. Annars blir det en historisk tragedi mellan två folk, säger försvarsministern.

Foto: Press Service of the President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen