UPPGIFTER: Belarus ger sig in i kriget – På Rysslands sida

2022 02 28

Ukraina har bjudit hårdare motstånd än väntat mot Ryssland men nu kan ett tredje land ge sig in i anfallskriget.

Såväl Washington Post som Kyiv Independent har fått uppgifter om att Belarus är på väg att ansluta till kriget mot Ukraina.

Redan hjälpt Ryssland

Landets diktator Alyaksandr Lukashenka har redan varit en starkt bidragande orsak till kriget då han tillåtit Ryssland att anfalla Ukraina från belarusisk mark.

Hela kriget inleddes med en gigantisk militärövning i Belarus med ryska soldater som kombinerades med upprepade ryska lögner om att det inte alls var en förberedelse till krig.

Belarus förbereder trupper

En amerikansk myndighetskälla uppger till den ansedda USA-tidningen Washington Post att Belarus förbereder sig för att sända trupper till Ukraina för att hjälpa Ryssland i kriget.

– Det är mycket klart att Minsk nu är en förlängd arm till Kreml, säger myndighetskällan som vill vara anonym med anledning av den känsliga frågan.

Kan ansluta redan i dag måndag

Enligt Washington Post uppgifter kan de belarusiska styrkorna komma att ansluta redan i dag måndag.

BBC har kontaktat Vita Huset och Pentagon för att få uppgifterna bekräftade.

Belarusiska fallskärmsjägare

Samtidigt går tidningen Kyiv Independent ut med att flera olika källor uppger att belarusiska fallskärmsjägare kan komma att sändas till kriget.

– Redan klockan 05 i dag måndag 28 februari lokal tid är det mycket sannolikt att den första Ilyshin I1-76-planet med belarusiska fallskärmsjägare skickas mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Välkommet för Putin

Då Ryssland har bjudits betydande motstånd av Ukrainas väpnade styrkor vore belarusiskt stöd välkomnat för Rysslands diktator.

Inte minst kan det innebära att färre ryska liv går till spillo då det istället blir Belarus befolkning som får bära en del av bördan.

Tveksamma till kriget

Ryska folket är känsligt för förlorade soldater och hemmaopinionen i Ryssland – som till viss del redan är tveksamt inställd till kriget – väntas svänga allt mer negativ om många ryska soldater dör i Ukraina.

Oroande tecken

Uppgifterna om belarusiskt deltagande i kriget har ännu inte kunnat bekräftats men det finns flera oroande tecken.

◾Belarus diktator Alyaksandr Lukashenka sade på söndagen att belarusier möts med våld i Ukraina.

◾Diktatorn uppgav även att Kyiv hotar Belarus med terrordåd.

◾Belarus statsledning uppger enligt Reuters att dess folk röstat ja till kärnvapen i landet och att ryska styrkor ska få etablera sig där mer permanent.

Fått order av Putin

Händelseutvecklingen pekar på att Belarus diktator fått order av Putin att gå in i kriget och att han nu försöker motivera det med våldsam retorik och anklagelser mot Ukraina.

Belarus befolkning demonstrerar

Men Belarus befolkning är inte med på krigsnoterna:

◾En tidigare högt rankad flygkommendör, Valeriy Sahhasik, har i ett videomeddelande uppmanat alla belarusiska fallskärmsjägare att vägra lyda order om att gå i krig mot ett vänligt sinnat land.

◾Belarusisk oppositionell media har inlett en kampanj med fokus att att varna för att Belarus är på väg att gå in i kriget.

◾Tusentals personer demonstrerade i Belarus mot kriget på söndagen.

45 000 soldater

Enligt uppgifter i Kyiv Independent väntas Belarus styrkor sättas in mot Kyiv eller Zhytmorområdet.

Belarus armé utgörs av 45 000 soldater och 20 000 civilanställda.

Van vid att ljuga

Diktatorn Lukashenka talade med Ukrainas president Volodymyr Zelensky per telefon på söndagen efter att uppgifterna om att Belarus ska ge sig in i kriget börjat spridas.

Enligt Zelensky lovade då Lukashenka att inte gå in i kriget.

Men rysk press mot Belarus gör det sannolikt att Lukashenka ljuger som vanligt – han är känd för att ljuga om allt ifrån att Belarus är en demokrati till att det inte kommer ske någon invasion av Ukraina från rysk sida.

Är inte motiverade

– Belarus militär saknar krigserfarenhet och de är inte motiverade. De förstår inte vad de ska till Ukraina och göra, säger Ukrainas försvarsminister Andriy Zagorodnyuk. 

– Om – gud förbjude – Lukashenka ger order om att gå in så hoppas jag att många vägrar att skjuta på ukrainare. Annars blir det en historisk tragedi mellan två folk, säger försvarsministern.

Foto: Press Service of the President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen