UPPGIFTER: Belarus ger sig in i kriget – På Rysslands sida

2022 02 28

Ukraina har bjudit hårdare motstånd än väntat mot Ryssland men nu kan ett tredje land ge sig in i anfallskriget.

Såväl Washington Post som Kyiv Independent har fått uppgifter om att Belarus är på väg att ansluta till kriget mot Ukraina.

Redan hjälpt Ryssland

Landets diktator Alyaksandr Lukashenka har redan varit en starkt bidragande orsak till kriget då han tillåtit Ryssland att anfalla Ukraina från belarusisk mark.

Hela kriget inleddes med en gigantisk militärövning i Belarus med ryska soldater som kombinerades med upprepade ryska lögner om att det inte alls var en förberedelse till krig.

Belarus förbereder trupper

En amerikansk myndighetskälla uppger till den ansedda USA-tidningen Washington Post att Belarus förbereder sig för att sända trupper till Ukraina för att hjälpa Ryssland i kriget.

– Det är mycket klart att Minsk nu är en förlängd arm till Kreml, säger myndighetskällan som vill vara anonym med anledning av den känsliga frågan.

Kan ansluta redan i dag måndag

Enligt Washington Post uppgifter kan de belarusiska styrkorna komma att ansluta redan i dag måndag.

BBC har kontaktat Vita Huset och Pentagon för att få uppgifterna bekräftade.

Belarusiska fallskärmsjägare

Samtidigt går tidningen Kyiv Independent ut med att flera olika källor uppger att belarusiska fallskärmsjägare kan komma att sändas till kriget.

– Redan klockan 05 i dag måndag 28 februari lokal tid är det mycket sannolikt att den första Ilyshin I1-76-planet med belarusiska fallskärmsjägare skickas mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Välkommet för Putin

Då Ryssland har bjudits betydande motstånd av Ukrainas väpnade styrkor vore belarusiskt stöd välkomnat för Rysslands diktator.

Inte minst kan det innebära att färre ryska liv går till spillo då det istället blir Belarus befolkning som får bära en del av bördan.

Tveksamma till kriget

Ryska folket är känsligt för förlorade soldater och hemmaopinionen i Ryssland – som till viss del redan är tveksamt inställd till kriget – väntas svänga allt mer negativ om många ryska soldater dör i Ukraina.

Oroande tecken

Uppgifterna om belarusiskt deltagande i kriget har ännu inte kunnat bekräftats men det finns flera oroande tecken.

◾Belarus diktator Alyaksandr Lukashenka sade på söndagen att belarusier möts med våld i Ukraina.

◾Diktatorn uppgav även att Kyiv hotar Belarus med terrordåd.

◾Belarus statsledning uppger enligt Reuters att dess folk röstat ja till kärnvapen i landet och att ryska styrkor ska få etablera sig där mer permanent.

Fått order av Putin

Händelseutvecklingen pekar på att Belarus diktator fått order av Putin att gå in i kriget och att han nu försöker motivera det med våldsam retorik och anklagelser mot Ukraina.

Belarus befolkning demonstrerar

Men Belarus befolkning är inte med på krigsnoterna:

◾En tidigare högt rankad flygkommendör, Valeriy Sahhasik, har i ett videomeddelande uppmanat alla belarusiska fallskärmsjägare att vägra lyda order om att gå i krig mot ett vänligt sinnat land.

◾Belarusisk oppositionell media har inlett en kampanj med fokus att att varna för att Belarus är på väg att gå in i kriget.

◾Tusentals personer demonstrerade i Belarus mot kriget på söndagen.

45 000 soldater

Enligt uppgifter i Kyiv Independent väntas Belarus styrkor sättas in mot Kyiv eller Zhytmorområdet.

Belarus armé utgörs av 45 000 soldater och 20 000 civilanställda.

Van vid att ljuga

Diktatorn Lukashenka talade med Ukrainas president Volodymyr Zelensky per telefon på söndagen efter att uppgifterna om att Belarus ska ge sig in i kriget börjat spridas.

Enligt Zelensky lovade då Lukashenka att inte gå in i kriget.

Men rysk press mot Belarus gör det sannolikt att Lukashenka ljuger som vanligt – han är känd för att ljuga om allt ifrån att Belarus är en demokrati till att det inte kommer ske någon invasion av Ukraina från rysk sida.

Är inte motiverade

– Belarus militär saknar krigserfarenhet och de är inte motiverade. De förstår inte vad de ska till Ukraina och göra, säger Ukrainas försvarsminister Andriy Zagorodnyuk. 

– Om – gud förbjude – Lukashenka ger order om att gå in så hoppas jag att många vägrar att skjuta på ukrainare. Annars blir det en historisk tragedi mellan två folk, säger försvarsministern.

Foto: Press Service of the President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen