UPPGIFTER: Danmarks spionskandal växer – största sedan andra världskriget

2022 04 04

Nya uppgifter har under måndagen tillkommit i utredningen av den före detta chefen för danska försvarets underrättelsetjänst (FE), Lars Findsen.

Lars Findsen, som tog över som chef på FE 2015, misstänks för ett nytt allvarligt brott mot rikets säkerhet, enligt nya uppgifter.

I december förra året blev han anhållen. Två månader senare släpptes han på fri fot, men misstankarna mot spionchefen kvarstår.

Nya uppgifter

Utredningen är hemlighetsstämplad, men enligt danska DR anhölls Findsen misstänkt för att ha läckt sekrettesbelagda uppgifter till medier. Ett av de allvarligaste brotten enligt dansk lag – ”röjande av statliga uppgifter”.

Nu kommer nya dramatiska uppgifter fram i utredningen, som beskrivs som Danmarks största underrättelseskandal sedan andra världskriget.

Blev avlyssnad i hemmet

Månader före gripandet av Lars Findsen blev spionchefen avlyssnad i sitt eget hem av flera dolda mikrofoner, rapporterar DR.

Insatsen, som danska polisens underrättelsetjänst (PET) genomförde, har frambringat nya anklagelser. Polisen utreder nu huruvida Lars Findsen har avslöjat statshemligheter i samtal med sina närstående, erfar DR från flera källor.

Ytterst allvarligt

Om misstankarna är skäliga är det mycket allvarligt, konstaterar juridikprofessor Jørn Vestergaard från Köpenhamns universitet.

– Att få en avlyssning av utrymmen godkänd av en domare i domstolen förutsätter att betydande samhällsvärden står på spel, säger Jørn Vestergaard till DR.

Kraftfullt verktyg

Vidare konstaterar Vestergaard att metoden är ett betydande kraftfullare och allvarligare ingrepp än telefonavlyssning och det förutsätter som sagt att viktiga samhällsvärden står på spel.

– Det är straffbart att vidarebefordra högt sekretessbelagda uppgifter till någon obehörig. Även om det har skett i förtroende för familjemedlemmar, vänner och bekanta, säger juridikprofessorn, och konstaterar att om de nya uppgifterna stämmer är de lika allvarliga som de anklagelser som Findsen redan utreds för.

Kan sprida informationen vidare

Det största problemet med läckta uppgifter till närstående är enligt Veestergaard att familjemedlemmar inte har tystnadsplikt, eller samma lojalitet till den sekretessbelagda informationen, som de som har tillgång till informationen har.

Fakta Lars Findsen

Lars Findsen har varit chef för FE sedan 2015.
Den 8 december 2021 greps han, tillsammans med tre andra anställda eller före detta medarbetare i FE.
Han anklagades för att ha läckt mycket sekretessbelagd information.
Lars Findsen hade vid gripandet skickats hem från tjänst eftersom en oberoende inspektion riktat allvarlig kritik mot FE.
Lars Findsen släpptes den 17 februari 2022, men är fortfarande åtalad och är avstängd från sitt jobb.
Straffet för brott mot 109 § brottsbalken är upp till 12 års fängelse.
Källa: DR

Foto: P. Coffman

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen