UPPGIFTER: Danmarks spionskandal växer – största sedan andra världskriget

2022 04 04

Nya uppgifter har under måndagen tillkommit i utredningen av den före detta chefen för danska försvarets underrättelsetjänst (FE), Lars Findsen.

Lars Findsen, som tog över som chef på FE 2015, misstänks för ett nytt allvarligt brott mot rikets säkerhet, enligt nya uppgifter.

I december förra året blev han anhållen. Två månader senare släpptes han på fri fot, men misstankarna mot spionchefen kvarstår.

Nya uppgifter

Utredningen är hemlighetsstämplad, men enligt danska DR anhölls Findsen misstänkt för att ha läckt sekrettesbelagda uppgifter till medier. Ett av de allvarligaste brotten enligt dansk lag – ”röjande av statliga uppgifter”.

Nu kommer nya dramatiska uppgifter fram i utredningen, som beskrivs som Danmarks största underrättelseskandal sedan andra världskriget.

Blev avlyssnad i hemmet

Månader före gripandet av Lars Findsen blev spionchefen avlyssnad i sitt eget hem av flera dolda mikrofoner, rapporterar DR.

Insatsen, som danska polisens underrättelsetjänst (PET) genomförde, har frambringat nya anklagelser. Polisen utreder nu huruvida Lars Findsen har avslöjat statshemligheter i samtal med sina närstående, erfar DR från flera källor.

Ytterst allvarligt

Om misstankarna är skäliga är det mycket allvarligt, konstaterar juridikprofessor Jørn Vestergaard från Köpenhamns universitet.

– Att få en avlyssning av utrymmen godkänd av en domare i domstolen förutsätter att betydande samhällsvärden står på spel, säger Jørn Vestergaard till DR.

Kraftfullt verktyg

Vidare konstaterar Vestergaard att metoden är ett betydande kraftfullare och allvarligare ingrepp än telefonavlyssning och det förutsätter som sagt att viktiga samhällsvärden står på spel.

– Det är straffbart att vidarebefordra högt sekretessbelagda uppgifter till någon obehörig. Även om det har skett i förtroende för familjemedlemmar, vänner och bekanta, säger juridikprofessorn, och konstaterar att om de nya uppgifterna stämmer är de lika allvarliga som de anklagelser som Findsen redan utreds för.

Kan sprida informationen vidare

Det största problemet med läckta uppgifter till närstående är enligt Veestergaard att familjemedlemmar inte har tystnadsplikt, eller samma lojalitet till den sekretessbelagda informationen, som de som har tillgång till informationen har.

Fakta Lars Findsen

Lars Findsen har varit chef för FE sedan 2015.
Den 8 december 2021 greps han, tillsammans med tre andra anställda eller före detta medarbetare i FE.
Han anklagades för att ha läckt mycket sekretessbelagd information.
Lars Findsen hade vid gripandet skickats hem från tjänst eftersom en oberoende inspektion riktat allvarlig kritik mot FE.
Lars Findsen släpptes den 17 februari 2022, men är fortfarande åtalad och är avstängd från sitt jobb.
Straffet för brott mot 109 § brottsbalken är upp till 12 års fängelse.
Källa: DR

Foto: P. Coffman

Text: Redaktionen

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Gränsen nådd för Erdogan – skickar stridsflygplan

2026 03 08

Svallvågorna från Irankriget har nått Cypern.

Den europeiska önationen har varit måltavla för en rad iranska drönar- och robotattacker sedan USA:s och Israels inledande attacker mot Iran för en vecka sedan.

Hotet från Iran har fått flera europeiska länder att agera.

Bland annat har Grekland, Frankrike och Storbritannien flyttat militär utrustning i riktning mot Cypern.

Nu uppges ytterligare ett land agera.

Turkiet, som kontrollerar den norra delen av Cypern, överväger att skicka flera F-16-stridsflygplan till ön.

– Utplacering av stridsflygplan är en av flera åtgärder som övervägs som svar på de ökade spänningarna, rapporterar den statliga tv-kanalen TRT Haber.

Sedan tidigare har Grekland stationerat fyra F-16-flygplan på Cypern.

Högsta beredskap

Iran uppges bland annat ha avfyrat drönare mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern.

Attacken inträffade under krigets första dagar. Efter incidenten har Storbritannien satt sin militära personal i högsta beredskap.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, sade en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet i samband med händelsen.

LÄS MER: ”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film

Regeringsbyggnad brinner

Samtidigt fortsätter attackerna att rasa i Mellanöstern.

I ett inlägg på X uppger den israeliska militären att de genomfört en våg av attacker mot den internationella flygplatsen Mehrabad i den iranska huvudstaden Teheran. Flera iranska stridsflygplan uppges ha förstörts.

Iran har också genomfört storskaliga angrepp. Flera länder har attackerats – bland annat Kuwait, Saudiarabien och Bahrain.

I Kuwait står en regeringsbyggnad i brand, rapporterar CNN. Byggnaden på cirka 22 våningar uppges ha träffats i en drönarattack.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt”

Foto: Nato resp President of Turkey Office

Text: Redaktionen