UPPGIFTER: Danmarks spionskandal växer – största sedan andra världskriget

2022 04 04

Nya uppgifter har under måndagen tillkommit i utredningen av den före detta chefen för danska försvarets underrättelsetjänst (FE), Lars Findsen.

Lars Findsen, som tog över som chef på FE 2015, misstänks för ett nytt allvarligt brott mot rikets säkerhet, enligt nya uppgifter.

I december förra året blev han anhållen. Två månader senare släpptes han på fri fot, men misstankarna mot spionchefen kvarstår.

Nya uppgifter

Utredningen är hemlighetsstämplad, men enligt danska DR anhölls Findsen misstänkt för att ha läckt sekrettesbelagda uppgifter till medier. Ett av de allvarligaste brotten enligt dansk lag – ”röjande av statliga uppgifter”.

Nu kommer nya dramatiska uppgifter fram i utredningen, som beskrivs som Danmarks största underrättelseskandal sedan andra världskriget.

Blev avlyssnad i hemmet

Månader före gripandet av Lars Findsen blev spionchefen avlyssnad i sitt eget hem av flera dolda mikrofoner, rapporterar DR.

Insatsen, som danska polisens underrättelsetjänst (PET) genomförde, har frambringat nya anklagelser. Polisen utreder nu huruvida Lars Findsen har avslöjat statshemligheter i samtal med sina närstående, erfar DR från flera källor.

Ytterst allvarligt

Om misstankarna är skäliga är det mycket allvarligt, konstaterar juridikprofessor Jørn Vestergaard från Köpenhamns universitet.

– Att få en avlyssning av utrymmen godkänd av en domare i domstolen förutsätter att betydande samhällsvärden står på spel, säger Jørn Vestergaard till DR.

Kraftfullt verktyg

Vidare konstaterar Vestergaard att metoden är ett betydande kraftfullare och allvarligare ingrepp än telefonavlyssning och det förutsätter som sagt att viktiga samhällsvärden står på spel.

– Det är straffbart att vidarebefordra högt sekretessbelagda uppgifter till någon obehörig. Även om det har skett i förtroende för familjemedlemmar, vänner och bekanta, säger juridikprofessorn, och konstaterar att om de nya uppgifterna stämmer är de lika allvarliga som de anklagelser som Findsen redan utreds för.

Kan sprida informationen vidare

Det största problemet med läckta uppgifter till närstående är enligt Veestergaard att familjemedlemmar inte har tystnadsplikt, eller samma lojalitet till den sekretessbelagda informationen, som de som har tillgång till informationen har.

Fakta Lars Findsen

Lars Findsen har varit chef för FE sedan 2015.
Den 8 december 2021 greps han, tillsammans med tre andra anställda eller före detta medarbetare i FE.
Han anklagades för att ha läckt mycket sekretessbelagd information.
Lars Findsen hade vid gripandet skickats hem från tjänst eftersom en oberoende inspektion riktat allvarlig kritik mot FE.
Lars Findsen släpptes den 17 februari 2022, men är fortfarande åtalad och är avstängd från sitt jobb.
Straffet för brott mot 109 § brottsbalken är upp till 12 års fängelse.
Källa: DR

Foto: P. Coffman

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen