UPPGIFTER: Därför vill Kristersson inte fotograferas med Åkesson

2022 08 22

Moderaternas valkampanj rustar inför slutspurten.

Med mindre än tre veckor kvar till valet lägger Moderaterna in nästa växel för att locka fler väljare.

Ulf Kristerssons kampanjande sker tillsammans  med Liberalernas partiledare Johan Pehrson och Kristdemokraternas motsvarighet Ebba Busch.

De tre partiledarna syns nu ofta på bild tillsammans.

– De vill visa att de är kompisar och att de vill något tillsammans. Kristersson vill visa att han har en uppslutning bakom sitt lag och Pehrson är så klart väldigt angelägen att ta varje tillfälle att markera att Liberalerna nu är en integrerad och pålitlig del i borgerligheten, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till Svenska Dagbladet.

“Skulle inte hjälpa”

Däremot har inte M-ledaren velat ställa upp på kampanjbilder med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, den tredje pusselbiten i partiets alternativ för regeringsunderlag.

Detta trots att flera andra företrädare för de båda partierna synts tillsammans i valrörelsen.

Det finns fortfarande mittenväljare som står och väger, en bild på Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson skulle inte hjälpa i den kampen. Det är extra viktigt så det skiljer så lite i opinionen, uppger en källa inom Moderaterna till SvD.

Risk för motreaktioner

Tommy Möller tror att det kan ligga någonting i det.

– Inom Moderaterna finns fortfarande en del som är starkt kritiska mot Sverigedemokraterna, och det skulle leda till motreaktioner, säger han.

Vill ge inflytande 

Det var i samband med Almedalsveckan som Ulf Kristersson gav beskedet att SD inte har någon plats i den regering han planerar att leda.

Han uppmanade Jimmie Åkesson att inte ta beskedet personligt.

– Jag säger det inte av förnedrande skäl, uppgav Kristersson då till SR Ekot.

Däremot är han villig att ge partiet inflytande om han skulle bli vald till statsminister.

– Jag vill ge dem ett seriöst inflytande som vi kommer överens om innan regeringen väljs. Att man har en gemensam syn på vad man vill åstadkomma och att man har konkreta mål, säger Ulf Kristersson till Dagens Nyheter.

Halkar efter

I den senaste Sifomätningen har högersidan med M-KD-L-SD halkat efter jämfört med S-V-MP-C.

Det förstnämnda alternativa regeringsunderlaget samlar 45,4 procent av väljarnas röster.

De rödgröna drar ifrån och parkerar på 52,1 procent.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen