UPPGIFTER: Därför vill Kristersson inte fotograferas med Åkesson

2022 08 22

Moderaternas valkampanj rustar inför slutspurten.

Med mindre än tre veckor kvar till valet lägger Moderaterna in nästa växel för att locka fler väljare.

Ulf Kristerssons kampanjande sker tillsammans  med Liberalernas partiledare Johan Pehrson och Kristdemokraternas motsvarighet Ebba Busch.

De tre partiledarna syns nu ofta på bild tillsammans.

– De vill visa att de är kompisar och att de vill något tillsammans. Kristersson vill visa att han har en uppslutning bakom sitt lag och Pehrson är så klart väldigt angelägen att ta varje tillfälle att markera att Liberalerna nu är en integrerad och pålitlig del i borgerligheten, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till Svenska Dagbladet.

“Skulle inte hjälpa”

Däremot har inte M-ledaren velat ställa upp på kampanjbilder med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, den tredje pusselbiten i partiets alternativ för regeringsunderlag.

Detta trots att flera andra företrädare för de båda partierna synts tillsammans i valrörelsen.

Det finns fortfarande mittenväljare som står och väger, en bild på Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson skulle inte hjälpa i den kampen. Det är extra viktigt så det skiljer så lite i opinionen, uppger en källa inom Moderaterna till SvD.

Risk för motreaktioner

Tommy Möller tror att det kan ligga någonting i det.

– Inom Moderaterna finns fortfarande en del som är starkt kritiska mot Sverigedemokraterna, och det skulle leda till motreaktioner, säger han.

Vill ge inflytande 

Det var i samband med Almedalsveckan som Ulf Kristersson gav beskedet att SD inte har någon plats i den regering han planerar att leda.

Han uppmanade Jimmie Åkesson att inte ta beskedet personligt.

– Jag säger det inte av förnedrande skäl, uppgav Kristersson då till SR Ekot.

Däremot är han villig att ge partiet inflytande om han skulle bli vald till statsminister.

– Jag vill ge dem ett seriöst inflytande som vi kommer överens om innan regeringen väljs. Att man har en gemensam syn på vad man vill åstadkomma och att man har konkreta mål, säger Ulf Kristersson till Dagens Nyheter.

Halkar efter

I den senaste Sifomätningen har högersidan med M-KD-L-SD halkat efter jämfört med S-V-MP-C.

Det förstnämnda alternativa regeringsunderlaget samlar 45,4 procent av väljarnas röster.

De rödgröna drar ifrån och parkerar på 52,1 procent.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel – “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen