UPPGIFTER: Därför vill Kristersson inte fotograferas med Åkesson

2022 08 22

Moderaternas valkampanj rustar inför slutspurten.

Med mindre än tre veckor kvar till valet lägger Moderaterna in nästa växel för att locka fler väljare.

Ulf Kristerssons kampanjande sker tillsammans  med Liberalernas partiledare Johan Pehrson och Kristdemokraternas motsvarighet Ebba Busch.

De tre partiledarna syns nu ofta på bild tillsammans.

– De vill visa att de är kompisar och att de vill något tillsammans. Kristersson vill visa att han har en uppslutning bakom sitt lag och Pehrson är så klart väldigt angelägen att ta varje tillfälle att markera att Liberalerna nu är en integrerad och pålitlig del i borgerligheten, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till Svenska Dagbladet.

“Skulle inte hjälpa”

Däremot har inte M-ledaren velat ställa upp på kampanjbilder med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, den tredje pusselbiten i partiets alternativ för regeringsunderlag.

Detta trots att flera andra företrädare för de båda partierna synts tillsammans i valrörelsen.

Det finns fortfarande mittenväljare som står och väger, en bild på Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson skulle inte hjälpa i den kampen. Det är extra viktigt så det skiljer så lite i opinionen, uppger en källa inom Moderaterna till SvD.

Risk för motreaktioner

Tommy Möller tror att det kan ligga någonting i det.

– Inom Moderaterna finns fortfarande en del som är starkt kritiska mot Sverigedemokraterna, och det skulle leda till motreaktioner, säger han.

Vill ge inflytande 

Det var i samband med Almedalsveckan som Ulf Kristersson gav beskedet att SD inte har någon plats i den regering han planerar att leda.

Han uppmanade Jimmie Åkesson att inte ta beskedet personligt.

– Jag säger det inte av förnedrande skäl, uppgav Kristersson då till SR Ekot.

Däremot är han villig att ge partiet inflytande om han skulle bli vald till statsminister.

– Jag vill ge dem ett seriöst inflytande som vi kommer överens om innan regeringen väljs. Att man har en gemensam syn på vad man vill åstadkomma och att man har konkreta mål, säger Ulf Kristersson till Dagens Nyheter.

Halkar efter

I den senaste Sifomätningen har högersidan med M-KD-L-SD halkat efter jämfört med S-V-MP-C.

Det förstnämnda alternativa regeringsunderlaget samlar 45,4 procent av väljarnas röster.

De rödgröna drar ifrån och parkerar på 52,1 procent.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen