UPPGIFTER: Därför vill Kristersson inte fotograferas med Åkesson

2022 08 22

Moderaternas valkampanj rustar inför slutspurten.

Med mindre än tre veckor kvar till valet lägger Moderaterna in nästa växel för att locka fler väljare.

Ulf Kristerssons kampanjande sker tillsammans  med Liberalernas partiledare Johan Pehrson och Kristdemokraternas motsvarighet Ebba Busch.

De tre partiledarna syns nu ofta på bild tillsammans.

– De vill visa att de är kompisar och att de vill något tillsammans. Kristersson vill visa att han har en uppslutning bakom sitt lag och Pehrson är så klart väldigt angelägen att ta varje tillfälle att markera att Liberalerna nu är en integrerad och pålitlig del i borgerligheten, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till Svenska Dagbladet.

“Skulle inte hjälpa”

Däremot har inte M-ledaren velat ställa upp på kampanjbilder med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, den tredje pusselbiten i partiets alternativ för regeringsunderlag.

Detta trots att flera andra företrädare för de båda partierna synts tillsammans i valrörelsen.

Det finns fortfarande mittenväljare som står och väger, en bild på Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson skulle inte hjälpa i den kampen. Det är extra viktigt så det skiljer så lite i opinionen, uppger en källa inom Moderaterna till SvD.

Risk för motreaktioner

Tommy Möller tror att det kan ligga någonting i det.

– Inom Moderaterna finns fortfarande en del som är starkt kritiska mot Sverigedemokraterna, och det skulle leda till motreaktioner, säger han.

Vill ge inflytande 

Det var i samband med Almedalsveckan som Ulf Kristersson gav beskedet att SD inte har någon plats i den regering han planerar att leda.

Han uppmanade Jimmie Åkesson att inte ta beskedet personligt.

– Jag säger det inte av förnedrande skäl, uppgav Kristersson då till SR Ekot.

Däremot är han villig att ge partiet inflytande om han skulle bli vald till statsminister.

– Jag vill ge dem ett seriöst inflytande som vi kommer överens om innan regeringen väljs. Att man har en gemensam syn på vad man vill åstadkomma och att man har konkreta mål, säger Ulf Kristersson till Dagens Nyheter.

Halkar efter

I den senaste Sifomätningen har högersidan med M-KD-L-SD halkat efter jämfört med S-V-MP-C.

Det förstnämnda alternativa regeringsunderlaget samlar 45,4 procent av väljarnas röster.

De rödgröna drar ifrån och parkerar på 52,1 procent.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen