UPPGIFTER: Därför vill Kristersson inte fotograferas med Åkesson

2022 08 22

Moderaternas valkampanj rustar inför slutspurten.

Med mindre än tre veckor kvar till valet lägger Moderaterna in nästa växel för att locka fler väljare.

Ulf Kristerssons kampanjande sker tillsammans  med Liberalernas partiledare Johan Pehrson och Kristdemokraternas motsvarighet Ebba Busch.

De tre partiledarna syns nu ofta på bild tillsammans.

– De vill visa att de är kompisar och att de vill något tillsammans. Kristersson vill visa att han har en uppslutning bakom sitt lag och Pehrson är så klart väldigt angelägen att ta varje tillfälle att markera att Liberalerna nu är en integrerad och pålitlig del i borgerligheten, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till Svenska Dagbladet.

“Skulle inte hjälpa”

Däremot har inte M-ledaren velat ställa upp på kampanjbilder med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, den tredje pusselbiten i partiets alternativ för regeringsunderlag.

Detta trots att flera andra företrädare för de båda partierna synts tillsammans i valrörelsen.

Det finns fortfarande mittenväljare som står och väger, en bild på Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson skulle inte hjälpa i den kampen. Det är extra viktigt så det skiljer så lite i opinionen, uppger en källa inom Moderaterna till SvD.

Risk för motreaktioner

Tommy Möller tror att det kan ligga någonting i det.

– Inom Moderaterna finns fortfarande en del som är starkt kritiska mot Sverigedemokraterna, och det skulle leda till motreaktioner, säger han.

Vill ge inflytande 

Det var i samband med Almedalsveckan som Ulf Kristersson gav beskedet att SD inte har någon plats i den regering han planerar att leda.

Han uppmanade Jimmie Åkesson att inte ta beskedet personligt.

– Jag säger det inte av förnedrande skäl, uppgav Kristersson då till SR Ekot.

Däremot är han villig att ge partiet inflytande om han skulle bli vald till statsminister.

– Jag vill ge dem ett seriöst inflytande som vi kommer överens om innan regeringen väljs. Att man har en gemensam syn på vad man vill åstadkomma och att man har konkreta mål, säger Ulf Kristersson till Dagens Nyheter.

Halkar efter

I den senaste Sifomätningen har högersidan med M-KD-L-SD halkat efter jämfört med S-V-MP-C.

Det förstnämnda alternativa regeringsunderlaget samlar 45,4 procent av väljarnas röster.

De rödgröna drar ifrån och parkerar på 52,1 procent.

Foto: Sverigedemokraterna resp Moderaterna

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen