UPPGIFTER: De är redo att strida för Putin – Väntar på klartecken

2022 03 21

Soldater från Syrien är redo att flyga till Ukraina för att delta i Putins anfallskrig.

Det uppger två befälhavare för paramilitära styrkor från Syrien till nyhetsbyrån Reuters.

Väntar på instruktioner

Enligt befälhavarna är de redo att åka, men väntar på instruktioner och ett klartecken.

– När vi fått instruktioner från det syriska och ryska ledarskapet kommer vi att utkämpa det här rättfärdiga kriget, säger en av befälhavarna, Nabil Abdallah, till Reuters.

Han framhäver att de syriska trupperna kan bidra med expertis som de har erhållit under Syrienkriget. Framförallt gällande hur stadsstrider ska genomföras.

Fruktar inte kriget

– Vi fruktar inte det här kriget och är redo när vi får instruktioner. Vi kommer att visa dem vad de aldrig har upplevt… Vi kommer att föra gatukrig och tillämpa taktik som vi skaffade oss under våra strider och som besegrade terroristerna i Syrien, säger Nabil Abdallah.

Vill ansluta

En annan befälhavare, Simon Wakeel, resonerar i liknande termer som Abdallah.

– Många av vårt folk vill ansluta sig till våra ryska bröder och allierade, men vi har inte fått några instruktioner från ledningen, säger han till Reuters.

Kreml vill inte svara

Kreml har inte kommenterat huruvida Ryssland har för avsikt att utfärda direktiv till syriska paramilitära grupper.

Ryssland har tidigare hävdat att det finns cirka 16 000 frivilliga soldater i Syrien som ska vara villiga att strida sida vid sida med den ryska armén i Ukraina.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har också öppnat för att flyga syriska militärer till Ukraina.

– Om du ser att det finns människor som komma hit av egen vilja – inte för pengarna – och för att hjälpa människorna som bor i Donbass, då måste vi ge dem vad de vill ha och hjälpa dem till konfliktzonen, sade Putin på ett möte med ryska säkerhetsrådet.

Närmast allierad i Mellanöstern

Syrien är Rysslands närmaste allierade i Mellanöstern. Moskvas ingripande i Syrienkriget 2015 visade sig vara avgörande för landets diktator Basshar Assad, som med rysk hjälp lyckades besegra oppositionsstyrkor och enklaver i stora delar av landet.

Foto: D. Kid resp President of Russia

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen