UPPGIFTER: Detaljplaner avslöjar Putin – ignorerar Trumps krav

2025 02 01

Ryska planer visar att Vladimir Putin ignorerar krav från USA:s president Donald Trump.

Donald Trump har tidigare sagt att han kan få slut på kriget i Ukraina på 24 timmar.

Men än så länge tycks den amerikanska presidenten inte vara i närheten av att uppnå sitt mål.

Och ryska krigsplaner visar att Putin inte tycks ha för avsikt att acceptera Trumps krav på ett snabbt fredsavtal, enligt det amerikanska institutet för krigsstudier, ISW.

Ignorerar Trump

Trump har bland annat hotat med att införa hårdare sanktioner och tullar riktade mot Ryssland om landet inte är redo att börja förhandla om en fredsuppgörelse.

Men samtidigt smider Ryssland planer – på ett långvarigt och utdraget krig, rapporterar Newsweek.

Rysslands militära ledning planerar operationer som kommer att ta många månader innan de kan ge resultat, enligt ISW.

Det visar att landet inte har någon som helst intention att ingå fredsavtal de närmaste månaderna.

Ryssland har upptäckt att en taktik som bygger på tålamod och att långsamt erövra städer fungerar bättre. Intagandet av staden Avdiivka i Donetsk i februari 2024, som skedde långsamt och metodiskt, har kommit att fungera som modell för landets fortsatta krigföring i Ukraina.

Vetskap om Putins intentioner

ISW menar att den ryska taktiken och planerna visar att landet inte har för avsikt att tillmötesgå Donald Trumps krav på att kriget ska få ett snabbt slut.

– Den ryska militärledningen har visat att den är villig att engagera sig i operationer som kan ta sex till nio månader att avsluta, kommenterar ISW, enligt tidningen.

Militärledningen vet att Putin inte har för avsikt att sluta kriga i nuläget eller under de kommande månaderna, menar tankesmedjan.

– Ryska befälhavare opererar sannolikt under antagandet eller den direkta vetskapen om att Rysslands president Vladimir Putin inte har för avsikt att avsluta kriget i Ukraina inom en snar framtid, menar tankesmedjan.

ISW menar att det är tydligt att Ryssland planerar för långsamma och tidskrävande operationer på slagfältet, vilket tyder på att de i nuläget inte har fred i tankarna. Det finns det flera andra exempel på, exempelvis slaget om Toretsk.

– Slaget om Toretsk har varit mycket långsamt. Ryssland har gjort vissa framsteg de senaste veckorna och har nått stadens gränser i många områden, säger Emil Kastehelmi från OSINT-analysföretaget Black Bird Group, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen