UPPGIFTER: Detaljplaner avslöjar Putin – ignorerar Trumps krav

2025 02 01

Ryska planer visar att Vladimir Putin ignorerar krav från USA:s president Donald Trump.

Donald Trump har tidigare sagt att han kan få slut på kriget i Ukraina på 24 timmar.

Men än så länge tycks den amerikanska presidenten inte vara i närheten av att uppnå sitt mål.

Och ryska krigsplaner visar att Putin inte tycks ha för avsikt att acceptera Trumps krav på ett snabbt fredsavtal, enligt det amerikanska institutet för krigsstudier, ISW.

Ignorerar Trump

Trump har bland annat hotat med att införa hårdare sanktioner och tullar riktade mot Ryssland om landet inte är redo att börja förhandla om en fredsuppgörelse.

Men samtidigt smider Ryssland planer – på ett långvarigt och utdraget krig, rapporterar Newsweek.

Rysslands militära ledning planerar operationer som kommer att ta många månader innan de kan ge resultat, enligt ISW.

Det visar att landet inte har någon som helst intention att ingå fredsavtal de närmaste månaderna.

Ryssland har upptäckt att en taktik som bygger på tålamod och att långsamt erövra städer fungerar bättre. Intagandet av staden Avdiivka i Donetsk i februari 2024, som skedde långsamt och metodiskt, har kommit att fungera som modell för landets fortsatta krigföring i Ukraina.

Vetskap om Putins intentioner

ISW menar att den ryska taktiken och planerna visar att landet inte har för avsikt att tillmötesgå Donald Trumps krav på att kriget ska få ett snabbt slut.

– Den ryska militärledningen har visat att den är villig att engagera sig i operationer som kan ta sex till nio månader att avsluta, kommenterar ISW, enligt tidningen.

Militärledningen vet att Putin inte har för avsikt att sluta kriga i nuläget eller under de kommande månaderna, menar tankesmedjan.

– Ryska befälhavare opererar sannolikt under antagandet eller den direkta vetskapen om att Rysslands president Vladimir Putin inte har för avsikt att avsluta kriget i Ukraina inom en snar framtid, menar tankesmedjan.

ISW menar att det är tydligt att Ryssland planerar för långsamma och tidskrävande operationer på slagfältet, vilket tyder på att de i nuläget inte har fred i tankarna. Det finns det flera andra exempel på, exempelvis slaget om Toretsk.

– Slaget om Toretsk har varit mycket långsamt. Ryssland har gjort vissa framsteg de senaste veckorna och har nått stadens gränser i många områden, säger Emil Kastehelmi från OSINT-analysföretaget Black Bird Group, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen