UPPGIFTER: Detaljplaner avslöjar Putin – ignorerar Trumps krav

2025 02 01

Ryska planer visar att Vladimir Putin ignorerar krav från USA:s president Donald Trump.

Donald Trump har tidigare sagt att han kan få slut på kriget i Ukraina på 24 timmar.

Men än så länge tycks den amerikanska presidenten inte vara i närheten av att uppnå sitt mål.

Och ryska krigsplaner visar att Putin inte tycks ha för avsikt att acceptera Trumps krav på ett snabbt fredsavtal, enligt det amerikanska institutet för krigsstudier, ISW.

Ignorerar Trump

Trump har bland annat hotat med att införa hårdare sanktioner och tullar riktade mot Ryssland om landet inte är redo att börja förhandla om en fredsuppgörelse.

Men samtidigt smider Ryssland planer – på ett långvarigt och utdraget krig, rapporterar Newsweek.

Rysslands militära ledning planerar operationer som kommer att ta många månader innan de kan ge resultat, enligt ISW.

Det visar att landet inte har någon som helst intention att ingå fredsavtal de närmaste månaderna.

Ryssland har upptäckt att en taktik som bygger på tålamod och att långsamt erövra städer fungerar bättre. Intagandet av staden Avdiivka i Donetsk i februari 2024, som skedde långsamt och metodiskt, har kommit att fungera som modell för landets fortsatta krigföring i Ukraina.

Vetskap om Putins intentioner

ISW menar att den ryska taktiken och planerna visar att landet inte har för avsikt att tillmötesgå Donald Trumps krav på att kriget ska få ett snabbt slut.

– Den ryska militärledningen har visat att den är villig att engagera sig i operationer som kan ta sex till nio månader att avsluta, kommenterar ISW, enligt tidningen.

Militärledningen vet att Putin inte har för avsikt att sluta kriga i nuläget eller under de kommande månaderna, menar tankesmedjan.

– Ryska befälhavare opererar sannolikt under antagandet eller den direkta vetskapen om att Rysslands president Vladimir Putin inte har för avsikt att avsluta kriget i Ukraina inom en snar framtid, menar tankesmedjan.

ISW menar att det är tydligt att Ryssland planerar för långsamma och tidskrävande operationer på slagfältet, vilket tyder på att de i nuläget inte har fred i tankarna. Det finns det flera andra exempel på, exempelvis slaget om Toretsk.

– Slaget om Toretsk har varit mycket långsamt. Ryssland har gjort vissa framsteg de senaste veckorna och har nått stadens gränser i många områden, säger Emil Kastehelmi från OSINT-analysföretaget Black Bird Group, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen