19nov25

UPPGIFTER: Detaljplaner avslöjar Putin – ignorerar Trumps krav

2025 02 01

Ryska planer visar att Vladimir Putin ignorerar krav från USA:s president Donald Trump.

Donald Trump har tidigare sagt att han kan få slut på kriget i Ukraina på 24 timmar.

Men än så länge tycks den amerikanska presidenten inte vara i närheten av att uppnå sitt mål.

Och ryska krigsplaner visar att Putin inte tycks ha för avsikt att acceptera Trumps krav på ett snabbt fredsavtal, enligt det amerikanska institutet för krigsstudier, ISW.

Ignorerar Trump

Trump har bland annat hotat med att införa hårdare sanktioner och tullar riktade mot Ryssland om landet inte är redo att börja förhandla om en fredsuppgörelse.

Men samtidigt smider Ryssland planer – på ett långvarigt och utdraget krig, rapporterar Newsweek.

Rysslands militära ledning planerar operationer som kommer att ta många månader innan de kan ge resultat, enligt ISW.

Det visar att landet inte har någon som helst intention att ingå fredsavtal de närmaste månaderna.

Ryssland har upptäckt att en taktik som bygger på tålamod och att långsamt erövra städer fungerar bättre. Intagandet av staden Avdiivka i Donetsk i februari 2024, som skedde långsamt och metodiskt, har kommit att fungera som modell för landets fortsatta krigföring i Ukraina.

Vetskap om Putins intentioner

ISW menar att den ryska taktiken och planerna visar att landet inte har för avsikt att tillmötesgå Donald Trumps krav på att kriget ska få ett snabbt slut.

– Den ryska militärledningen har visat att den är villig att engagera sig i operationer som kan ta sex till nio månader att avsluta, kommenterar ISW, enligt tidningen.

Militärledningen vet att Putin inte har för avsikt att sluta kriga i nuläget eller under de kommande månaderna, menar tankesmedjan.

– Ryska befälhavare opererar sannolikt under antagandet eller den direkta vetskapen om att Rysslands president Vladimir Putin inte har för avsikt att avsluta kriget i Ukraina inom en snar framtid, menar tankesmedjan.

ISW menar att det är tydligt att Ryssland planerar för långsamma och tidskrävande operationer på slagfältet, vilket tyder på att de i nuläget inte har fred i tankarna. Det finns det flera andra exempel på, exempelvis slaget om Toretsk.

– Slaget om Toretsk har varit mycket långsamt. Ryssland har gjort vissa framsteg de senaste veckorna och har nått stadens gränser i många områden, säger Emil Kastehelmi från OSINT-analysföretaget Black Bird Group, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen