UPPGIFTER: Detaljplaner avslöjar Putin – ignorerar Trumps krav

2025 02 01

Ryska planer visar att Vladimir Putin ignorerar krav från USA:s president Donald Trump.

Donald Trump har tidigare sagt att han kan få slut på kriget i Ukraina på 24 timmar.

Men än så länge tycks den amerikanska presidenten inte vara i närheten av att uppnå sitt mål.

Och ryska krigsplaner visar att Putin inte tycks ha för avsikt att acceptera Trumps krav på ett snabbt fredsavtal, enligt det amerikanska institutet för krigsstudier, ISW.

Ignorerar Trump

Trump har bland annat hotat med att införa hårdare sanktioner och tullar riktade mot Ryssland om landet inte är redo att börja förhandla om en fredsuppgörelse.

Men samtidigt smider Ryssland planer – på ett långvarigt och utdraget krig, rapporterar Newsweek.

Rysslands militära ledning planerar operationer som kommer att ta många månader innan de kan ge resultat, enligt ISW.

Det visar att landet inte har någon som helst intention att ingå fredsavtal de närmaste månaderna.

Ryssland har upptäckt att en taktik som bygger på tålamod och att långsamt erövra städer fungerar bättre. Intagandet av staden Avdiivka i Donetsk i februari 2024, som skedde långsamt och metodiskt, har kommit att fungera som modell för landets fortsatta krigföring i Ukraina.

Vetskap om Putins intentioner

ISW menar att den ryska taktiken och planerna visar att landet inte har för avsikt att tillmötesgå Donald Trumps krav på att kriget ska få ett snabbt slut.

– Den ryska militärledningen har visat att den är villig att engagera sig i operationer som kan ta sex till nio månader att avsluta, kommenterar ISW, enligt tidningen.

Militärledningen vet att Putin inte har för avsikt att sluta kriga i nuläget eller under de kommande månaderna, menar tankesmedjan.

– Ryska befälhavare opererar sannolikt under antagandet eller den direkta vetskapen om att Rysslands president Vladimir Putin inte har för avsikt att avsluta kriget i Ukraina inom en snar framtid, menar tankesmedjan.

ISW menar att det är tydligt att Ryssland planerar för långsamma och tidskrävande operationer på slagfältet, vilket tyder på att de i nuläget inte har fred i tankarna. Det finns det flera andra exempel på, exempelvis slaget om Toretsk.

– Slaget om Toretsk har varit mycket långsamt. Ryssland har gjort vissa framsteg de senaste veckorna och har nått stadens gränser i många områden, säger Emil Kastehelmi från OSINT-analysföretaget Black Bird Group, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen