UPPGIFTER: Diktatorn redo att ansluta sig till kriget

2022 03 22

Belarus uppges vara dagar från att förstärka Ryssland i Putins krig mot Ukraina.

Uppgifterna kommer från CNN som har talat med tjänstemän från USA och Nato.

“Sannolikt”

En militär tjänsteperson från Nato ska ha sagt att det är “sannolikt” att Belarus kommer att ge sig in i konflikten och att risken håller på att öka.

– Putin behöver stöd. Vad som helst hade hjälpt, säger tjänstepersonen.

Närmsta dagarna

Enligt en källa från den belarusiska oppositionen ska landet vara redo för att gå in och strida i Ukraina redan inom ett par dagar.

Tusentals soldater ska ha förberett sig inför att ansluta sig till Vladimir Putins förödande krig.

Belarusisk offensiv

En högt uppsatt tjänsteman hos Nato säger också att militäralliansen bedömer att den belarusiska regeringen, med diktatorn Aleksandr Lukasjenko i spetsen, “förbereder omgivningen för att rättfärdiga en belarusisk offensiv mot Ukraina”, rapporterar CNN.

Huserar kärnvapen

Sedan en dryg månad tillbaka har Belarus redan hjälpt Ryssland med att husera både soldatstyrkor och kärnvapen i landet.

Uppgifterna om Ryssland verkligen har flyttat kärnvapen till sin allierade är dock fortfarande obekräftade, menar amerikanska källor.

Putin avgör

Från Pentagon har man ännu inte sett några indikationer på att Belarus är på väg att ge sig in i kriget. Om Lukasjenko kommer att skicka trupper till Ryssland avgörs troligtvis av Putin i Moskva, säger den tjänsteperson från Nato som CNN har talat med.

Destabiliserar landet

Enligt samma källa kan en involvering leda till att Belarus destabiliseras.

– Det handlar inte om vad Lukasjenko vill, utan frågan är: vill Putin ha ännu ett instabilt land i regionen?

Språngbräda för attacker

Ryssland har tidigare använt Belarus som en språngbräda för flera attacker mot Ukraina som ägt rum från luften.

Detta ska Nato ha fångat upp via övervakningsplan över den polsk-ukrainska gränsen, uppger CNN.

Europas andra diktatur

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko använde sig av omfattande valfusk för att klamra sig kvar vid makten i samband med presidentvalet 2020. I samband med valet skakades landet av de största protesterna i nationens historia men med hjälp av sin brutala poliskår slog diktatorn ned protesterna och höll sig kvar vid makten.

Foto: Press Service of the President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen