UPPGIFTER: Diktatorn redo att ansluta sig till kriget

2022 03 22

Belarus uppges vara dagar från att förstärka Ryssland i Putins krig mot Ukraina.

Uppgifterna kommer från CNN som har talat med tjänstemän från USA och Nato.

“Sannolikt”

En militär tjänsteperson från Nato ska ha sagt att det är “sannolikt” att Belarus kommer att ge sig in i konflikten och att risken håller på att öka.

– Putin behöver stöd. Vad som helst hade hjälpt, säger tjänstepersonen.

Närmsta dagarna

Enligt en källa från den belarusiska oppositionen ska landet vara redo för att gå in och strida i Ukraina redan inom ett par dagar.

Tusentals soldater ska ha förberett sig inför att ansluta sig till Vladimir Putins förödande krig.

Belarusisk offensiv

En högt uppsatt tjänsteman hos Nato säger också att militäralliansen bedömer att den belarusiska regeringen, med diktatorn Aleksandr Lukasjenko i spetsen, “förbereder omgivningen för att rättfärdiga en belarusisk offensiv mot Ukraina”, rapporterar CNN.

Huserar kärnvapen

Sedan en dryg månad tillbaka har Belarus redan hjälpt Ryssland med att husera både soldatstyrkor och kärnvapen i landet.

Uppgifterna om Ryssland verkligen har flyttat kärnvapen till sin allierade är dock fortfarande obekräftade, menar amerikanska källor.

Putin avgör

Från Pentagon har man ännu inte sett några indikationer på att Belarus är på väg att ge sig in i kriget. Om Lukasjenko kommer att skicka trupper till Ryssland avgörs troligtvis av Putin i Moskva, säger den tjänsteperson från Nato som CNN har talat med.

Destabiliserar landet

Enligt samma källa kan en involvering leda till att Belarus destabiliseras.

– Det handlar inte om vad Lukasjenko vill, utan frågan är: vill Putin ha ännu ett instabilt land i regionen?

Språngbräda för attacker

Ryssland har tidigare använt Belarus som en språngbräda för flera attacker mot Ukraina som ägt rum från luften.

Detta ska Nato ha fångat upp via övervakningsplan över den polsk-ukrainska gränsen, uppger CNN.

Europas andra diktatur

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko använde sig av omfattande valfusk för att klamra sig kvar vid makten i samband med presidentvalet 2020. I samband med valet skakades landet av de största protesterna i nationens historia men med hjälp av sin brutala poliskår slog diktatorn ned protesterna och höll sig kvar vid makten.

Foto: Press Service of the President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen