UPPGIFTER: Diktatorn ställer tungt krav – efter Putins helomvändning

2023 09 05

Ryssland har under flera år stöttat FN:s sanktioner mot Nordkoreas kärnvapenprogram.

I dag låter det annorlunda.

Den hårda tonen har ändrats till en vänskaplig jargong.

Rysslands diktator Vladimir Putin har gjort en helomvändning och ber nu Nordkorea, världens mest isolerade land, om hjälp.

Det rapporterade New York Times i går, måndag.

Enligt tidningens uppgifter planerar Nordkoreas diktator Kim Jong-Un att besöka Ryssland i september för att träffa sin ryske motsvarighet, Vladimir Putin.

Ledarna väntas diskutera nya nordkoreanska vapenleveranser till den ryska armén i Ukraina.

– Kriget i Ukraina har tvingat Kreml att omvärdera sin relation med Pyongyang. Man försöker säkra vapen för att fylla sina egna uttömda lager, skriver The Guardians Japan- och Koreakorrespondent Justin McCurry.

Får betala ett högt pris

Ryssland vill framför allt ha artillerigranater och pansarvärnsrobotar från Nordkorea.

Sådana leveranser kommer dock att kosta.

Kim Jong-Un väntas ställa flera tunga krav på sin ryske motsvarighet, framhåller Justin McCurry.

– Putin kommer konfronteras av en tuff förhandlare. Pyongyang vet att Moskva desperat behöver ny ammunition. Nordkorea kommer kräva ett iögonfallande högt pris.

Högst upp på önskelistan

Enligt New York Times uppgifter har Kim Jong-Un tagit fram en gedigen önskelista inför mötet med Putin.

Högst upp på listan står avancerad teknik.

Nordkorea vill i utbyte mot vapenleveranser kunna ta del av rysk teknik för att utveckla sina ballistiska robotar och atomubåtar.

Vill få sitt "trumfkort"

Regimen i Pyongyang strävar även efter att få betalt i ”värdefull utländsk valuta”, framhåller The Guardians Justin McCurry.

– Det skulle hjälpa dem att finansiera tillverkningen av nya ballistiska robotar, skriver Asienexperten.

Han beskriver ett sådant scenario som ett ”trumfkort” för Kim Jong-Un och hans regim.

– Det skulle hjälpa Nordkorea att säkra eftergifter och ett erkännande som en legitim kärnvapenstat av USA.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen