UPPGIFTER: Diktatur bygger världens största militärbas – tio gånger större än Pentagon

2025 02 11

Ett sanslöst bygge pågår i västra Peking.

Byggprojektet i den kinesiska huvudstaden sägs vara av aldrig tidigare skådad art och ska när det står färdigt utgöra världens största militära ledningscentral.

Det erfar den ansedda tidningen Financial Times, som hänvisar till källor från den amerikanska underrättelsetjänsten.

Tio gånger större än Pentagon

Basen kallas för “Beijing Military City” och uppges vara tio gånger större än USA:s militära huvudkvarter Pentagon.

Uppgifterna om projektet har nu börjat spridas i flera olika medier.

Enligt Casper Wichman, Asienkorrespondent på danska public servicekanalen TV2, skickar Kina en kraftfull signal till omvärlden med sitt nya projekt. Storleken är knappast en slump.

Han får medhåll av Camilla Tenna Nørup Sørensen, docent vid Institutionen för strategi- och krigsstudier vid Danska Försvarsakademin.

– Kinas primära fokus är att bli den starkaste militärmakten i sitt eget närområde och pressa den amerikanska militären längre bort från Kinas kust, säger experten till TV2.

Fyra kilometer stora hål

Financial Times har tagit del av satellitbilder från området där basen uppges ta form..

På bilderna syns en enorm byggarbetsplats och stora hål på fyra kilometer i diameter.

Enligt medier som tagit del av satellitbilderna började bygget sannolikt i mitten av förra året. TV2, som fått tillgång till europeiska övervakningssatelliter, drar samma slutsats.

Kina har kort kommenterat uppgifterna.

I ett uttalande till den amerikanska tidningen framhåller den kinesiska ambassaden i Washington DC att man “inte är medvetna om detaljerna”.

Ambassaden betonar också att Kinas försvarspolitik är av “defensiv” karaktär.

Inget officiellt

Det finns inga officiella besked om en framtida militärbas i Kina. När anläggningen kommer att vara färdig är också oklart.

Skyltar kring området visar att tillgång till området är “strängt förbjudet”, rapporterar The Irish Independent, som dock också skriver att det inte finns någon synlig militär närvaro vid den misstänkta basen.

Det framgår också tydligt att inga drönare är tillåtna. Fotografering är också förbjudet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen