UPPGIFTER: Kina inför världens hårdaste regler för skärmtid

2023 08 28

I dag rekommenderar världshälsoorganisationen, WHO, att barn under 2 år inte bör ha någon skärmtid alls.

Barn mellan 2-3 år rekommenderas max 1 timmes skärmtid om dagen.

Rekommendationerna har tagits fram med utgångspunkt i studier som visat att skärmanvändande försvårar barns lärande. Amerikanska forskare har även konstaterat att för mycket skärmtid kan leda till suicidalt beteende hos barn.

Har inte agerat

Trots WHO:s rekommendationer har åtgärder för att begränsa skärmtiden uteblivit i många länder.

Sverige är ett av världens många länder som hittills inte agerat, även om Liberalerna har föreslagit en kraftig begränsning av tillåten skärmtid i skolan.

Diktatur tar i med hårdhandskarna 

Nu uppges dock stormakten Kina ta i med hårdhandskarna.  

Diktaturen planerar att ta fram ”världens mest restriktiva riktlinjer” gällande skärmtid för minderåriga, rapporterar amerikanska CNBC.

– Kinesiska tillsynsmyndigheter har föreslagit regler som skulle begränsa skärmtiden för personer under 18 år till högst två timmar per dag, framhåller nyhetskanalen.

Kinas nationella internettillsynsmyndighet, Cyberspace Administration of China (CAC) har fått i uppdrag att ta fram de nya direktiven.

Myndigheten har presenterat följande förslag: 

- Skärmtiden för barn under åtta år kommer begränsas till högst 40 minuter om dagen.

- Barn mellan åtta och 15 år kommer tillåtas att använda sin mobiltelefon högst en timme per dag.

- För barn mellan 16-17 år blir maxtiden två timmar per dag.

Höga krav på techjättar

De nya reglerna innebär att samtliga tillverkare av operativsystem, telefoner, datorer och appar måste ta fram ett ”användarläge för minderåriga” som gör det möjligt att begränsa skärmtiden.  

Om inte ett sådant system tas fram kommer aktörerna tvingas lämna den kinesiska marknaden. 

Vill utöka kontrollen

Pekingregimens nya regler handlar inte främst om att värna folkhälsan bland landets minderåriga.

– De radikala förslagen som lagts fram belyser Pekings strävan att utöva kontroll över fler delar av den digitala miljön i landet, skriver CNBC.

Det finns även en allmän kinesisk oro över att ”unga har exponerats för mycket för internet”.

– Direktiven är en del av en bredare insats från kinesiska myndigheter som syftar till att stävja och förebygga beroende av appar och smartphones bland personer under 18 år, framhåller CNBC. 

År 2021 införde Kina regler som förbjuder barn och tonåringar under 18 år att spela data- och tv-spel i mer än tre timmar per vecka.

Foto: N. Huener

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen