UPPGIFTER: Dödlig attack mot flyktingar – öppnade eld mot buss

2022 04 15

Ryssland uppges ha genomfört en oprovocerad attack mot bussar som användes för att evakuera civila människor från Charkivregionen i östra Ukraina.

En ny blodig attack uppges ha ägt rum i Charkiv. Återigen är det civila som har attackerats och det rör sig om ett nytt dödligt krigsbrott signerat Rysslands diktator Vladimir Putin.

Sköt mot flyende civila

Den här gången uppges ryska väpnade styrkor oprovocerat ha öppnat eld mot bussar med civila människor ombord, rapporterar Sky News.

Bussar som användes för att evakuera oskyldiga människor som försökte fly från bomberna i byn Borova, strax söder om Charkiv.

Åklagarmyndigheten informerar

Uppgifterna kommer från Ukrainas nyhetswebbplats Suspilne, som i sin tur hänvisar till en talesman för Charkivs regionala åklagarmyndighet vid namn Dmytro Chubenko.

Sky News har inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ryskkontrollerat territorium

Dmytro Chubenko säger att ukrainska tjänstemän fortfarande är i gång med att försöka fastställa vad det är som har ägt rum och under vilka omständigheter.

Enligt åklagarmyndigheten i Ukraina ska det ha varit underförstått att bussarna transporterade civila genom rysskontrollerat territorium vid tiden för attacken.

“Överlagt mord”

Dmitry Chubenko meddelar också att Ukraina har inlett ett straffrättsligt förfarande i samband med den misstänkta attacken.

– [Ett] brott mot krigets lagar och seder, kombinerat med överlagt mord, framhävde han när han talade om attacken.

Sju döda

Sju personer dog i attacken mot bussarna.

Ytterligare 27 människor har skadats, enligt CNN.

Anklagelser om krigsbrott

Ju längre kriget i Ukraina har pågått, desto fler rapporter och vittnesmål har det inkommit om krigsbrott. Framför allt efter de massgravar som upptäcktes i staden Butja. Både EU-länder och USA har anklagat Ryssland för medvetna attacker mot civila.

– Jag tycker han är en krigsbrottsling, sade Joe Biden om Vladimir Putin i mitten på mars.

USA bistår utredning

Bland annat har USA även erbjudit sig att bistå Ukraina i de utredningar som görs om krigsbrotten i landet.

– Vi ser verkligen klara bevis på att ryska styrkor begår krigsbrott och vi hjälper till med att samla bevis på det, sade Pentagons talesperson John Kirby dagarna efter Bidens uttalande.

Foto: J. Kingma (arkiv) resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen