UPPGIFTER: Dödlig attack mot flyktingar – öppnade eld mot buss

2022 04 15

Ryssland uppges ha genomfört en oprovocerad attack mot bussar som användes för att evakuera civila människor från Charkivregionen i östra Ukraina.

En ny blodig attack uppges ha ägt rum i Charkiv. Återigen är det civila som har attackerats och det rör sig om ett nytt dödligt krigsbrott signerat Rysslands diktator Vladimir Putin.

Sköt mot flyende civila

Den här gången uppges ryska väpnade styrkor oprovocerat ha öppnat eld mot bussar med civila människor ombord, rapporterar Sky News.

Bussar som användes för att evakuera oskyldiga människor som försökte fly från bomberna i byn Borova, strax söder om Charkiv.

Åklagarmyndigheten informerar

Uppgifterna kommer från Ukrainas nyhetswebbplats Suspilne, som i sin tur hänvisar till en talesman för Charkivs regionala åklagarmyndighet vid namn Dmytro Chubenko.

Sky News har inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ryskkontrollerat territorium

Dmytro Chubenko säger att ukrainska tjänstemän fortfarande är i gång med att försöka fastställa vad det är som har ägt rum och under vilka omständigheter.

Enligt åklagarmyndigheten i Ukraina ska det ha varit underförstått att bussarna transporterade civila genom rysskontrollerat territorium vid tiden för attacken.

“Överlagt mord”

Dmitry Chubenko meddelar också att Ukraina har inlett ett straffrättsligt förfarande i samband med den misstänkta attacken. 

– [Ett] brott mot krigets lagar och seder, kombinerat med överlagt mord, framhävde han när han talade om attacken.

Sju döda

Sju personer dog i attacken mot bussarna.

Ytterligare 27 människor har skadats, enligt CNN.

Anklagelser om krigsbrott

Ju längre kriget i Ukraina har pågått, desto fler rapporter och vittnesmål har det inkommit om krigsbrott. Framför allt efter de massgravar som upptäcktes i staden Butja. Både EU-länder och USA har anklagat Ryssland för medvetna attacker mot civila. 

– Jag tycker han är en krigsbrottsling, sade Joe Biden om Vladimir Putin i mitten på mars.

USA bistår utredning

Bland annat har USA även erbjudit sig att bistå Ukraina i de utredningar som görs om krigsbrotten i landet.

– Vi ser verkligen klara bevis på att ryska styrkor begår krigsbrott och vi hjälper till med att samla bevis på det, sade Pentagons talesperson John Kirby dagarna efter Bidens uttalande.

Foto: J. Kingma (arkiv) resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


12 december 2025

Kristersson kallar in alla partiledare till krismöte

2025 12 13

Ulf Kristersson (M) är orolig inför valet.

Hösten 2026 är det val i Sverige.

Nu oroar sig statsminister Ulf Kristersson för en viktig säkerhetsfråga – och kallar samtliga riksdagspartiers partiledare till ett krismöte.

”Skapar splittring och rädsla”

Bakgrunden är uppgifterna om att Ryssland har utsatt bland annat Tyskland för cyberangrepp och försökt påverka landets val.

Det väcker frågor inför det svenska valet 2026 – och farhågor om att Putinregimen kommer att försöka påverka valet.

– Ryssland fortsätter att utsätta våra allierade för cyberangrepp, informationspåverkan och rena sabotage. Nu senast uppmärksammat i Tyskland. Ytterst för att skapa splittring och rädsla och få oss att minska vårt stöd till Ukraina, skriver Ulf Kristersson i en kommentar på X.

Nu behöver Sverige vidta åtgärder för att skydda sig mot liknande angrepp.

– Svensk demokrati står i grunden starkt rustad inför valen 2026. Ett stort antal insatser görs och har gjorts av regeringen och myndigheter för att skydda valen, uppger statsministern.

LÄS OCKSÅ: "Gigantiskt" - Gekås Ullareds enorma planer avslöjade

”Samlar åtta partiledare”

Trots det ser han det som nödvändigt att kalla in alla partiledare till ett möte för att diskutera hur frågan ska hanteras inför valet.

– I februari kommer jag att samla alla åtta partiledare för att tillsammans med chefer för de centrala myndigheterna diskutera och informera om arbetet för att skydda de svenska valen från otillbörlig påverkan från främmande makt, meddelar Ulf Kristersson i inlägget.

Tyskland anklagar Ryssland

Tyskland anklagar Ryssland dels för att ha utfört en stor cyberattack mot den tyska flygtrafiken 2024, dels för att ha försökt påverka det tyska valet i februari i år, rapporterar BBC.

Rysslands ambassadör i Tyskland har kallats upp för samtal, och Tyskland har meddelat att de kommer att svara på de ryska attackerna.

Ryssland förnekar anklagelserna, men har samtidigt anklagats för liknande attacker mot en rad andra länder.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen