UPPGIFTER: Dödlig attack mot flyktingar – öppnade eld mot buss

2022 04 15

Ryssland uppges ha genomfört en oprovocerad attack mot bussar som användes för att evakuera civila människor från Charkivregionen i östra Ukraina.

En ny blodig attack uppges ha ägt rum i Charkiv. Återigen är det civila som har attackerats och det rör sig om ett nytt dödligt krigsbrott signerat Rysslands diktator Vladimir Putin.

Sköt mot flyende civila

Den här gången uppges ryska väpnade styrkor oprovocerat ha öppnat eld mot bussar med civila människor ombord, rapporterar Sky News.

Bussar som användes för att evakuera oskyldiga människor som försökte fly från bomberna i byn Borova, strax söder om Charkiv.

Åklagarmyndigheten informerar

Uppgifterna kommer från Ukrainas nyhetswebbplats Suspilne, som i sin tur hänvisar till en talesman för Charkivs regionala åklagarmyndighet vid namn Dmytro Chubenko.

Sky News har inte kunnat verifiera uppgifterna.

Ryskkontrollerat territorium

Dmytro Chubenko säger att ukrainska tjänstemän fortfarande är i gång med att försöka fastställa vad det är som har ägt rum och under vilka omständigheter.

Enligt åklagarmyndigheten i Ukraina ska det ha varit underförstått att bussarna transporterade civila genom rysskontrollerat territorium vid tiden för attacken.

“Överlagt mord”

Dmitry Chubenko meddelar också att Ukraina har inlett ett straffrättsligt förfarande i samband med den misstänkta attacken.

– [Ett] brott mot krigets lagar och seder, kombinerat med överlagt mord, framhävde han när han talade om attacken.

Sju döda

Sju personer dog i attacken mot bussarna.

Ytterligare 27 människor har skadats, enligt CNN.

Anklagelser om krigsbrott

Ju längre kriget i Ukraina har pågått, desto fler rapporter och vittnesmål har det inkommit om krigsbrott. Framför allt efter de massgravar som upptäcktes i staden Butja. Både EU-länder och USA har anklagat Ryssland för medvetna attacker mot civila.

– Jag tycker han är en krigsbrottsling, sade Joe Biden om Vladimir Putin i mitten på mars.

USA bistår utredning

Bland annat har USA även erbjudit sig att bistå Ukraina i de utredningar som görs om krigsbrotten i landet.

– Vi ser verkligen klara bevis på att ryska styrkor begår krigsbrott och vi hjälper till med att samla bevis på det, sade Pentagons talesperson John Kirby dagarna efter Bidens uttalande.

Foto: J. Kingma (arkiv) resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med varning – gäller 500 000 svenskar

2026 11 05

Skatteverket går ut med en varning till många svenskar.

Över en halv miljon svenskar har fått skatten sänkt genom gåvor till välgörenhet.

Men nu riskerar många att gå miste om tusenlappar.

50 organisationer saknas

Den som skänker pengar till välgörenhet kan få skattereduktion på gåvan. Totalt finns det i dag 288 godkända gåvomottagare i Sverige.

Men för att det ska vara möjligt måste organisationen som tar emot pengarna vara godkänd av Skatteverket. Nu går myndigheten ut med en varning.

Ett femtiotal organisationer har ännu inte ansökt om att förnya sina godkännanden.

– En gåvomottagarorganisation måste ansöka hos Skatteverket om att bli godkänd vart tredje år och om godkännandet går ut försvinner möjligheten till skattereduktion för givarna, meddelar Skatteverket.

Nu måste organisationerna dessutom själva komma ihåg att förnya sina godkännanden.

– Tidigare skickade Skatteverket ut en påminnelse till gåvoorganisationerna när det var dags att förnya sitt godkännande. Det görs inte längre. Gåvogivare kan därför komma att mista möjligheten till skattereduktion för sin gåva, uppger myndigheten.

Läs också: Trump erkänner – ”Därför förlorade vi”

Kan missa 3 000 kronor

Det är många som kan beröras av förändringen. Enligt Skatteverket fick drygt 515 000 personer skattereduktion för gåvor som de skänkte under 2025.

För privatpersoner kan det handla om betydande belopp. Skattereduktionen motsvarar 25 procent av gåvorna och kan uppgå till högst 3 000 kronor per år.

Den som skänker 4 000 kronor under ett år kan exempelvis få 1 000 kronor i sänkt skatt. Vid gåvor på sammanlagt 12 000 kronor blir skattereduktionen 3 000 kronor.

Så kontrollerar du organisationen

Det finns dock flera villkor. Varje enskild gåva måste uppgå till minst 200 kronor och den sammanlagda summan under året måste vara minst 2 000 kronor.

Gåvorna måste dessutom gå till godkänd social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Den som regelbundet skänker pengar till välgörenhet bör kontrollera att mottagaren fortfarande finns med på Skatteverkets lista över godkända gåvomottagare.

Om en organisation förlorar sitt godkännande kan gåvor som lämnas efter att godkännandet upphört inte längre ge rätt till skattereduktion.

Det är alltså viktigt att kontrollera statusen innan pengarna skänks, särskilt för den som ger regelbundet till samma organisation.

Andra läser: Miljöpartiet bryter vallöfte

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen

Blankt nej från SD – alla andra partier överens

2026 11 05

Riksdagen har idag röstat för ändringar i grundlagen.

Samtliga riksdagspartier, förutom SD, sa ja till att ändra i regeringsformen och riksdagsordningen, och därmed göra det svårare att göra ändringar i grundlagen framöver.

Lagändringen, som börjar gälla den 1 april 2027, innebär bland annat att det framöver kommer ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget. Mellan omröstningarna måste också, precis som tidigare, ett riksdagsval äga rum.

Den första omröstningen i frågan ägde rum den 1 oktober 2025.

SD oroar sig för S

SD röstade, som enda parti, nej till förslaget. Riksdagens största parti uppges vara anledningen till beslutet.

– I dag röstade alla partier förutom SD ja till en grundlagsändring som innebär att ett enda stort parti, i praktiken Socialdemokraterna, får möjlighet att stoppa framtida ändringar av grundlagen, uppger SD i ett inlägg på Facebook.

Regeringens besked

När förslaget till grundlagsändringen lyftes under 2025 argumenterade regeringen för att ändringen är nödvändig utifrån säkerhetsläget och för att värna demokratin.

– Som grundlagskommittén har resonerat ska det inte vara alltför svårt att väcka ett grundlagsförslag och därmed lyfta frågorna till öppen debatt. Däremot ska det krävas bred uppslutning för att ett förslag till grundlagsändring slutligen ska antas, uppgav justitieminister Gunnar Strömmer (M) då, enligt DN.

Läs också: Dystert pensionsbesked – ”många kommer bli förskräckta”

Ytterligare lagändring

Dagens riksdagsbeslut innebär också att skyddet för de svenska domstolarnas och domarnas oberoende stärks, uppger riksdagen i ett uttalande. Bland annat måste styrelsen för den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna utgöras av ledamöter där en majoritet är domare.

En annan förändring är att myndigheter som lyder under regeringen i fortsättningen inte ska kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: Henrik Nyström Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen