UPPGIFTER: Elon Musk i ”fysisk konfrontation”

2025 05 31

Elon Musk uppges ha varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Elon Musk har fått mycket uppmärksamhet under sin turbulenta period som rådgivare åt president Donald Trump.

Nu hävdar den tidigare Trump-medarbetaren Steve Bannon att Musk har varit inblandad i en ”fysisk konfrontation”.

Uppstod fysiskt bråk

Elon Musk väckte starka känslor även inom Trumpadministrationen.

Det har tidigare rapporterats om stora, dramatiska gräl mellan Musk och USA:s finansminister Scott Bessent.

Men nu hävdar Steve Bannon att bråken var värre än vad folk har förstått.

Bannon menar att det var fysiskt bråk mellan Musk och Bessent, rapporterar Newsweek på lördagen.

Bråket handlade om Musks löfte om stora budgetnedskärningar. Bessent ska ha påpekat att Musk, som chef för Doge, hade lovat betydligt större nedskärningar än vad han sedan levererade.

Då uppstod fysiskt bråk, hävdar Bannon.

– Och det var då Elon blev fysisk. Det är ett känsligt ämne för honom, säger Bannon.

Tidigare har det rapporterats om ett aggressivt gräl, men Bannon menar att det var mycket mer än så.

– Det var inte ett gräl, det var en fysisk konfrontation. Elon knuffade i princip ner honom, säger Steve Bannon.

Fick Trump emot sig

Sammandrabbningen ska ha ägt rum när Musk och Bessent förflyttade sig från Ovala rummet till korridoren.

Efter bråket ska Musk ha fått Trump emot sig, hävdar Bannon.

– Trump ställde sig till 100 procent på Bessents sida efter sammandrabbningen, säger Steve Bannon, enligt tidningen.

Det är oklart exakt hur Steve Bannon har fått dessa uppgifter.

Klart är i alla fall att Elon Musk tycks ha skapat splittring inom Trumpadministrationen.

Nu har Musk emellertid tagit ett steg tillbaka och hoppat av rollen som ledare för effektiviseringsmyndigheten Doge.

Musk avtackades genom en uppmärksammad presskonferens på fredagskvällen.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


USA rasar mot Norge: sluta omedelbart

2025 06 11

Norge gör som Storbritannien, Australien, Kanada och Nya Zeeland.

Igår meddelade länderna att sanktioner kommer att införas mot Israels säkerhetsminister Itamar Ben Gvir och finansminister Bezalel Smotrich.

Bakgrunden är att de fem länderna anser att de israeliska ministrarna förespråkat fördrivning av palestinier från Gaza, uppmanat till våldsamheter mot Västbanken och utfärdat andra hot samt nedsättande uttalande om palestinier.

– Det är vår klara uppfattning att den israeliska regeringens politik i Palestina varken bidrar till fred eller säkerhet, uttrycker Norges statsminister Jonas Gahr Støre på sociala medier.

USA ser rött

Nu rasar USA mot beslutet.

Den amerikanska utrikesministern Marco Rubio fördömer sanktionerna i skarpaste ordalag.

Dessa sanktioner främjar inte de USA-ledda ansträngningarna att uppnå ett eldupphör, föra hem alla gisslan och avsluta kriget, framhäver Rubio i ett uttalande.

Han uppmanar skarpt Norge och övriga länder att omedelbart ändra sig.

– Vi avvisar alla tankar på likvärdighet: Hamas är en terroristorganisation som begått outsägliga grymheter, fortsätter att hålla oskyldiga civila som gisslan och hindrar Gazas befolkning från att leva i fred. Vi påminner våra partners om att inte glömma vem den verkliga fienden är. USA uppmanar till att sanktionerna upphävs och står sida vid sida med Israel.

Norge: "Helt oacceptabelt"

Norge har i sin tur reagerat på det amerikanska svaret.

Enligt Andreas Motzfeldt Kravik, statssekreterare vid norska utrikesdepartementet, finns det ingen mening i att ändra sig om inte Israel slutar att bryta mot grundläggande humanitära folkrättsliga principer, till exempel genom att neka humanitärt bistånd till Gaza.

– Vi har upprepade gånger både direkt och indirekt, varnat för att detta är helt oacceptabelt och att det kommer att få konsekvenser. Ändå har det inte funnits några tecken på förändring och då måste vi reagera. Vi gör det nu, tillsammans med Storbritannien och andra partners, säger Kravik till Dagbladet.

"Extremistiskt"

Den norska statssekreteraren kommenterar också USA:s skarpa uppmaning om att genast avblåsa sanktionerna.

Något sådant är inte aktuellt.

– Inte om inte den israeliska regeringen slutar att bryta mot grundläggande regler i internationell rätt, inklusive att vägra släppa in nödhjälp, och att utöka illegala bosättningar.

Norge, Storbritannien, Australien, Kanada och Nya Zeeland bekräftade sanktionerna i ett gemensamt uttalande.

– Extremistisk retorik som förespråkar tvångsförflyttning av palestinier och etablering av nya israeliska bosättningar är chockerande och farligt. Dessa handlingar är inte acceptabla, framhåller länderna och syftar bland annat på Israels premiärminister Benjamin Netanyahus plan tidigare i våras om att erövra Gazaremsan.

LÄS MER: Trump tyst inför “total ockupation”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Brist på ICA – svensk favorit kan ta slut i sommar

2025 06 10

Grillsäsongen är här.

Men när sommaren äntligen har anlänt kan det bli svårt att få tag på en av årstidens mest populära livsmedel.

Det råder nämligen fortsatt brist på nötkött. Den som vill grilla kan därför kanske komma att behöva välja andra alternativ eller importerade motsvarigheter.

Mattias Bergström, Ica-handlare i Ekshärad, beklagar situationen.

Han beskriver den som utmanande, rapporterar SR.

– Det kan bli fattigt i hyllorna, vi har inte någon möjlighet att öka på våra ordrar. Och nu när behovet är så stort har vi svårt att fylla hyllorna, säger Ica-handlaren till radion.

Hänt flera gånger i år

Det är inte första gången liknande rapporter hörs i Sverige.

Såväl i januari som under våren har det från och till gapat tomt i köttdisken. Och det är framför allt nötkött som det råder brist på.

I vintras var anledningen att det slaktas mindre under den perioden. Tuffa år för lantbrukarna med en långsam nyrekrytering när många går i pension beskrevs också som ett skäl.

Vi har haft en naturlig avgång vad gäller äldre lantbrukare, men har kanske inte sett samma investeringsvilja bland de yngre som vi hade behövt eftersom vi varit i en lågkonjunktur med höga kostnader och ett osäkert läge, sade Isabel Moretti vd på branschorganisationen Svenskt Kött, till tidningen Jordbruksaktuellt i januari.

LÄS MER: Ica-butik slår larm – “det blir bara värre och värre”

Slakten minskat tio procent

Det tycks vara liknande anledningar som är orsaken till bristen idag. 

Slakten har gått ned tio procent under våren, enligt SR. Och dessutom är efterfrågan stor. 

I sommar kommer därför kunder behöva konstatera att andelen importerat kött i kyldiskarna istället växer som följd.

Omkring 10-20 procent av sortimentet kommer att vara importerat, enligt Mattias Bergström.

– Det känns tråkigt såklart. Vi vill ju absolut värna om det svenska, men vi vill att våra kunder ska bli nöjda och då behöver vi nötfärs, säger Ica-handlaren.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs – drevs i fem generationer

Foto: ICA Sverige

Text: Redaktionen