UPPGIFTER: Enorm dansk försvarssatsning på gång

2025 02 17

Danmark kommer enligt uppgifter rusta upp försvaret.

Kriget i Ukraina fortsätter att rasa.

Runt om i Europa råder oro för ytterligare eskalering - och nu kommer Danmark enligt uppgifter att satsa stort på försvaret.

Det rapporterar danska Ekstrabladet.

Enorm satsning

Rädslan för ett storkrig i Europa blir allt mer påtaglig. 

Det framgick av Försvarets underrättelsetjänsts dystra hotbild i förra veckan, och det får nu den danska regeringen att reagera.

Man vill inleda något av ett blixtupprustningsprogram, som kommer att kosta 50 miljarder danska kronor - motsvarande 75 miljarder svenska kronor.

“Är allvar”

Försvarsminister Troels Lund Poulsen (V) talar till danska DR.

– Med tanke på säkerhetsläget och det allvar vi nu upplever måste vi öka takten i anskaffningen av det vi behöver för att skaffa oss stridsförmåga.

Enligt DR:s uppgifter har regeringen i diskussionerna om den nya försvarsfonden bland annat diskuterat att använda pengarna till att köpa luftvärnssystem som Danmark inte har i dag.

LÄS MER: Nytt amerikanskt besked till Kyiv
LÄS MER: Saab rusar tvåsiffrigt på börsen

Ledande i stödet

Danmark har varit ett av de länder som har stöttat Ukraina allra mest per capita.

Tydligt är att Danmark - tillsammans med många andra västländer - fortsätter att hjälpa Ukraina.

Ukrainas europeiska partners upprepade sitt stöd för Ukrainas krigsinsatser och inhemska försvarsindustri vid säkerhetskonferensen i München. 

Finland och Nederländerna

Tankesmedjan Institute for the Study of War uppger att Zelenskyj träffade chefen för den tyska vapentillverkaren Rheinmetall Armin Papperger den 15 februari för att diskutera utvecklingen av gemensamma projekt mellan den ukrainska och tyska försvarsindustrin.

– Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och betonade vikten av att stärka Ukrainas frontlinjepositioner, förbättra luftförsvaret och stärka den ukrainska produktionen av långdistansdrönare och missiler, uppger ISW.

– Zelenskyj träffade separat Finlands president Alexander Stubb och Nederländernas premiärminister Dick Schoof och diskuterade ökat försvarsstöd till Ukraina.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen