UPPGIFTER: Enorma siffran – katastrofala nyheter för Putins armé

2022 10 03

Nästan 500 ryska soldater dör dagligen i Ukraina.

Det säger Jacob Kaarsbro, senioranalytiker på Tænketanken Europa och tidigare chefsanalytiker vid danska försvarets militära underättelsetjänst, i en intervju med danska TV2.

– Tyvärr är det här det som på militärspråk kallas för en köttkvarn, säger Kaarsbro till tv-kanalen och tillägger:

– Ryssarna har inte kapacitet. De saknar stridsvagnar, pansarfordon och har mycket sårbara försörjningsledningar, som ukrainarna successivt har kunnat slå allt hårdare mot.

Förvånad

I helgen befriade Ukrainas väpnade styrkor den strategiskt viktiga staden Lyman i Donetsk.

Lyman har beskrivit som porten till den norra delen av Donbas. De ryska trupperna blev beordrade att stanna och kämpa till slutet, men fick till slut ge upp och retirera.

– De blev omringade, men det gick väldigt långsamt, och ryssarna led stora förluster på vägen. Det är väldigt anmärkningsvärt att de inte hade ett motdrag och att de satte så mycket på spel för att behålla just den här staden, säger Jacob Kaarsbro till TV2.

60 000 mobiliserade enligt Ryssland

Enligt ryska uppgifter har 60 000 män hittills mobiliserats efter Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i landet. Det ryska försvarsdepartementet har meddelat att 300 000 nya soldater i första hand kommer att skickas till Ukraina.

Ytterligare 240 000 män ska således mobiliseras innan målet är uppfyllt.

Jacob Kaarsbro tror inte att nya ryska trupper kan förändra situationen i Ukraina. Enligt experten har de nyrekryterna visat sig vara dåligt tränade och dåligt utrustade.

Dödssiffran riskerar i stället att stiga i takt med att de nya trupperna anländer.

– Det är ukrainskt momentum, och det ser inte ut som att ryssarna kan stoppa det. Ryssarna har många trupper, men de är utan förnödenheter, och de är helt enkelt utmattade, säger Jacob Kaarsbro till den danska tv-kanalen.

Går dåligt

Enligt Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, upplever Moskva stora problem med genomförandet av mobiliseringen.

– Jag tror att man lyckas dåligt, säger Peter Lidén till DN.

Han fortsätter:

– Vi vet heller inte om det faktiskt rör sig om totalt 300 000 som ska kallas in, det har också funnits andra siffror i svang, upp mot en miljon som skulle mobiliseras. Det är alltid notoriskt svårt att syna den ryska statistiken. Det man kan säga är att mobiliseringen ser ut att gå dåligt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen