UPPGIFTER: Enorma siffran – katastrofala nyheter för Putins armé

2022 10 03

Nästan 500 ryska soldater dör dagligen i Ukraina.

Det säger Jacob Kaarsbro, senioranalytiker på Tænketanken Europa och tidigare chefsanalytiker vid danska försvarets militära underättelsetjänst, i en intervju med danska TV2.

– Tyvärr är det här det som på militärspråk kallas för en köttkvarn, säger Kaarsbro till tv-kanalen och tillägger:

– Ryssarna har inte kapacitet. De saknar stridsvagnar, pansarfordon och har mycket sårbara försörjningsledningar, som ukrainarna successivt har kunnat slå allt hårdare mot.

Förvånad

I helgen befriade Ukrainas väpnade styrkor den strategiskt viktiga staden Lyman i Donetsk.

Lyman har beskrivit som porten till den norra delen av Donbas. De ryska trupperna blev beordrade att stanna och kämpa till slutet, men fick till slut ge upp och retirera.

– De blev omringade, men det gick väldigt långsamt, och ryssarna led stora förluster på vägen. Det är väldigt anmärkningsvärt att de inte hade ett motdrag och att de satte så mycket på spel för att behålla just den här staden, säger Jacob Kaarsbro till TV2.

60 000 mobiliserade enligt Ryssland

Enligt ryska uppgifter har 60 000 män hittills mobiliserats efter Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i landet. Det ryska försvarsdepartementet har meddelat att 300 000 nya soldater i första hand kommer att skickas till Ukraina.

Ytterligare 240 000 män ska således mobiliseras innan målet är uppfyllt.

Jacob Kaarsbro tror inte att nya ryska trupper kan förändra situationen i Ukraina. Enligt experten har de nyrekryterna visat sig vara dåligt tränade och dåligt utrustade.

Dödssiffran riskerar i stället att stiga i takt med att de nya trupperna anländer.

– Det är ukrainskt momentum, och det ser inte ut som att ryssarna kan stoppa det. Ryssarna har många trupper, men de är utan förnödenheter, och de är helt enkelt utmattade, säger Jacob Kaarsbro till den danska tv-kanalen.

Går dåligt

Enligt Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, upplever Moskva stora problem med genomförandet av mobiliseringen.

– Jag tror att man lyckas dåligt, säger Peter Lidén till DN.

Han fortsätter:

– Vi vet heller inte om det faktiskt rör sig om totalt 300 000 som ska kallas in, det har också funnits andra siffror i svang, upp mot en miljon som skulle mobiliseras. Det är alltid notoriskt svårt att syna den ryska statistiken. Det man kan säga är att mobiliseringen ser ut att gå dåligt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen