UPPGIFTER: Enorma siffran – katastrofala nyheter för Putins armé

2022 10 03

Nästan 500 ryska soldater dör dagligen i Ukraina.

Det säger Jacob Kaarsbro, senioranalytiker på Tænketanken Europa och tidigare chefsanalytiker vid danska försvarets militära underättelsetjänst, i en intervju med danska TV2.

– Tyvärr är det här det som på militärspråk kallas för en köttkvarn, säger Kaarsbro till tv-kanalen och tillägger:

– Ryssarna har inte kapacitet. De saknar stridsvagnar, pansarfordon och har mycket sårbara försörjningsledningar, som ukrainarna successivt har kunnat slå allt hårdare mot.

Förvånad

I helgen befriade Ukrainas väpnade styrkor den strategiskt viktiga staden Lyman i Donetsk.

Lyman har beskrivit som porten till den norra delen av Donbas. De ryska trupperna blev beordrade att stanna och kämpa till slutet, men fick till slut ge upp och retirera.

– De blev omringade, men det gick väldigt långsamt, och ryssarna led stora förluster på vägen. Det är väldigt anmärkningsvärt att de inte hade ett motdrag och att de satte så mycket på spel för att behålla just den här staden, säger Jacob Kaarsbro till TV2.

60 000 mobiliserade enligt Ryssland 

Enligt ryska uppgifter har 60 000 män hittills mobiliserats efter Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i landet. Det ryska försvarsdepartementet har meddelat att 300 000 nya soldater i första hand kommer att skickas till Ukraina.

Ytterligare 240 000 män ska således mobiliseras innan målet är uppfyllt.

Jacob Kaarsbro tror inte att nya ryska trupper kan förändra situationen i Ukraina. Enligt experten har de nyrekryterna visat sig vara dåligt tränade och dåligt utrustade.

Dödssiffran riskerar i stället att stiga i takt med att de nya trupperna anländer. 

– Det är ukrainskt momentum, och det ser inte ut som att ryssarna kan stoppa det. Ryssarna har många trupper, men de är utan förnödenheter, och de är helt enkelt utmattade, säger Jacob Kaarsbro till den danska tv-kanalen.

Går dåligt

Enligt Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, upplever Moskva stora problem med genomförandet av mobiliseringen. 

 – Jag tror att man lyckas dåligt, säger Peter Lidén till DN.

Han fortsätter:

– Vi vet heller inte om det faktiskt rör sig om totalt 300 000 som ska kallas in, det har också funnits andra siffror i svang, upp mot en miljon som skulle mobiliseras. Det är alltid notoriskt svårt att syna den ryska statistiken. Det man kan säga är att mobiliseringen ser ut att gå dåligt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen