UPPGIFTER: Enorma siffran – katastrofala nyheter för Putins armé

2022 10 03

Nästan 500 ryska soldater dör dagligen i Ukraina.

Det säger Jacob Kaarsbro, senioranalytiker på Tænketanken Europa och tidigare chefsanalytiker vid danska försvarets militära underättelsetjänst, i en intervju med danska TV2.

– Tyvärr är det här det som på militärspråk kallas för en köttkvarn, säger Kaarsbro till tv-kanalen och tillägger:

– Ryssarna har inte kapacitet. De saknar stridsvagnar, pansarfordon och har mycket sårbara försörjningsledningar, som ukrainarna successivt har kunnat slå allt hårdare mot.

Förvånad

I helgen befriade Ukrainas väpnade styrkor den strategiskt viktiga staden Lyman i Donetsk.

Lyman har beskrivit som porten till den norra delen av Donbas. De ryska trupperna blev beordrade att stanna och kämpa till slutet, men fick till slut ge upp och retirera.

– De blev omringade, men det gick väldigt långsamt, och ryssarna led stora förluster på vägen. Det är väldigt anmärkningsvärt att de inte hade ett motdrag och att de satte så mycket på spel för att behålla just den här staden, säger Jacob Kaarsbro till TV2.

60 000 mobiliserade enligt Ryssland 

Enligt ryska uppgifter har 60 000 män hittills mobiliserats efter Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i landet. Det ryska försvarsdepartementet har meddelat att 300 000 nya soldater i första hand kommer att skickas till Ukraina.

Ytterligare 240 000 män ska således mobiliseras innan målet är uppfyllt.

Jacob Kaarsbro tror inte att nya ryska trupper kan förändra situationen i Ukraina. Enligt experten har de nyrekryterna visat sig vara dåligt tränade och dåligt utrustade.

Dödssiffran riskerar i stället att stiga i takt med att de nya trupperna anländer. 

– Det är ukrainskt momentum, och det ser inte ut som att ryssarna kan stoppa det. Ryssarna har många trupper, men de är utan förnödenheter, och de är helt enkelt utmattade, säger Jacob Kaarsbro till den danska tv-kanalen.

Går dåligt

Enligt Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, upplever Moskva stora problem med genomförandet av mobiliseringen. 

 – Jag tror att man lyckas dåligt, säger Peter Lidén till DN.

Han fortsätter:

– Vi vet heller inte om det faktiskt rör sig om totalt 300 000 som ska kallas in, det har också funnits andra siffror i svang, upp mot en miljon som skulle mobiliseras. Det är alltid notoriskt svårt att syna den ryska statistiken. Det man kan säga är att mobiliseringen ser ut att gå dåligt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen