UPPGIFTER: Enorma siffran – katastrofala nyheter för Putins armé

2022 10 03

Nästan 500 ryska soldater dör dagligen i Ukraina.

Det säger Jacob Kaarsbro, senioranalytiker på Tænketanken Europa och tidigare chefsanalytiker vid danska försvarets militära underättelsetjänst, i en intervju med danska TV2.

– Tyvärr är det här det som på militärspråk kallas för en köttkvarn, säger Kaarsbro till tv-kanalen och tillägger:

– Ryssarna har inte kapacitet. De saknar stridsvagnar, pansarfordon och har mycket sårbara försörjningsledningar, som ukrainarna successivt har kunnat slå allt hårdare mot.

Förvånad

I helgen befriade Ukrainas väpnade styrkor den strategiskt viktiga staden Lyman i Donetsk.

Lyman har beskrivit som porten till den norra delen av Donbas. De ryska trupperna blev beordrade att stanna och kämpa till slutet, men fick till slut ge upp och retirera.

– De blev omringade, men det gick väldigt långsamt, och ryssarna led stora förluster på vägen. Det är väldigt anmärkningsvärt att de inte hade ett motdrag och att de satte så mycket på spel för att behålla just den här staden, säger Jacob Kaarsbro till TV2.

60 000 mobiliserade enligt Ryssland

Enligt ryska uppgifter har 60 000 män hittills mobiliserats efter Vladimir Putins order om en delvis mobilisering i landet. Det ryska försvarsdepartementet har meddelat att 300 000 nya soldater i första hand kommer att skickas till Ukraina.

Ytterligare 240 000 män ska således mobiliseras innan målet är uppfyllt.

Jacob Kaarsbro tror inte att nya ryska trupper kan förändra situationen i Ukraina. Enligt experten har de nyrekryterna visat sig vara dåligt tränade och dåligt utrustade.

Dödssiffran riskerar i stället att stiga i takt med att de nya trupperna anländer.

– Det är ukrainskt momentum, och det ser inte ut som att ryssarna kan stoppa det. Ryssarna har många trupper, men de är utan förnödenheter, och de är helt enkelt utmattade, säger Jacob Kaarsbro till den danska tv-kanalen.

Går dåligt

Enligt Peter Lidén, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, upplever Moskva stora problem med genomförandet av mobiliseringen.

– Jag tror att man lyckas dåligt, säger Peter Lidén till DN.

Han fortsätter:

– Vi vet heller inte om det faktiskt rör sig om totalt 300 000 som ska kallas in, det har också funnits andra siffror i svang, upp mot en miljon som skulle mobiliseras. Det är alltid notoriskt svårt att syna den ryska statistiken. Det man kan säga är att mobiliseringen ser ut att gå dåligt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen