UPPGIFTER: EU-jätte fruktar upptrappning

2023 10 16

Ett av EU:s mäktigaste länder kommer att ge besked om mycket omfattande gränskontroller framöver.

Det rör sig om Tyskland som efter lång tvekan nu har fattat beslut om att intensifiera sina kontroller längs gränserna till flera grannländer, rapporterar Die Welt.

Har bestämt sig

Enligt den tyska tidningen har regeringen redan bestämt sig och ska ha meddelat sitt beslut till EU:s högkvarter i Bryssel.

Anledningen till förändringen är att Tyskland fruktar konsekvenser av den upptrappade konflikten som för närvarande äger rum i Mellanöstern.

"Utesluter inte terrorister"

Förra veckan uppmanade Israel över en miljon palestinier att fly söderut i samband med att attacker förbereddes mot Gazaremsan.

Många har svårt att fly landet på grund av att infrastruktur bombats sönder av israelerna.

Trots det väljer nu Tyskland som en säkerhetsåtgärd att skärpa kontrollerna längs sina egna gränser vid händelse av en större flyktingvåg från området.

– Det går inte att utesluta att det finns terrorister bland de som flyr, framhåller Die Welts reportrar i sin artikel.

Tre länder

Kontrollstationerna ska upprättas vid gränsen till Polen, Tjeckien och Schweiz.

Uppgifterna kommer direkt från källor till regeringspartiet SPD och inrikesdepartementet, enligt den tyska tidningen.

Tysklands inrikesminister Nancy Faeser ska idag träffa representanter från just de tre ovan nämnda länderna för att komma fram till en praktisk lösning på planerna.

Inte första gången

Dagens beslut är inte första gången som Tyskland agerar för att minska antalet asylansökande som kommer till landet.

Redan i september infördes nya gränskontroller mot Polen och Tjeckien.

– Om vi inte lyckas bättre med att skydda de externa gränserna så är EU:s öppna gränser hotade, sade Nancy Faeser till Reuters vid tillfället.

Är upprörda

Tyska regeringen upprörs över tillströmningen av illegala migranter över Medelhavet varav många sedan söker sig vidare till just Tyskland.

– Vi vill motverka undflyende manövrar av smugglare, genom flexibla och mobila kontroller som byter plats, säger inrikesministern.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen