UPPGIFTER: Europeisk huvudstad fruktar ryskt anfall

2025 04 24

Vilnius har tagit fram en evakueringsplan då man fruktar ett ryskt anfall. Ryssland säger sig dock inte ha några planer på att attackera någon av de baltiska staterna – och har inte heller “några problem” med Sverige eller Finland.

Invånarna i Litauens huvudstad Vilnius oroar sig för ett anfall från Ryssland – och nu har staden tagit fram en evakueringsplan.

Samtidigt förnekar Kreml bestämt att det skulle finnas planer på att attackera någon av de baltiska staterna.

Ryssland har inte heller “några som helst problem” med de nyaste Natomedlemmarna Sverige eller Finland, enligt Kremls talesperson.

Trogen allierad till Ukraina

Det är AFP som rapporterar att Vilnius tagit fram en evakueringsplan i händelse av krig, eftersom den baltiska nationen oroar sig för att Ryssland riktar in sig på dem efter sin invasion av Ukraina.

Litauen är medlem i både Nato och EU och har varit en trogen allierad till Ukraina sedan Ryssland invaderade landet 2022.

“Vill inte orsaka panik”

Sedan dess har Litauen också utökat sina försvarsutgifter – och förbättrat landets militära utbildningar.

– Vi vill inte ställa till med panik. Vårt mål är tydligt: att ha en plan, att ha samordning mellan institutioner, att veta vem som ansvarar för vad, och att lita på våra försvarsstyrkor – i hopp om att denna plan aldrig behöver aktiveras, säger Vilnius borgmästare, Valdas Benkunskas.

Läs mer: Trump stämmer advokatbyrå – skyller på Obama

Förnekas av Kreml

Enligt Kreml finns dock inga som helst territoriella anspråk vad gäller de baltiska länderna.

Detta trots att de ryssar som bor där diskrimineras oavbrutet, enligt Kremls talesperson Dimitrij Peskov.

– Deras intressen, och utövandet av det ryska språket kränks ständigt, något som Bryssel inte ägnar den minsta uppmärksamhet åt, framhåller Peskov i en intervju med franska Le Point.

“Inga problem med Sverige”

Peskov nämner också de närliggande nordiska länderna, Sverige och Finland, som nyligen gick med i försvarsalliansen Nato.

– Vi har inte haft och har inga problem med vare sig Finland eller Sverige som gick med i Nato, betonar Peskov för den franska tidningen.

Läs vidare: USA kan införa register – på alla med vanlig funktionsnedsättning

Foto: M. Lysenko samt President of Russia – Official Photo

Text: Redaktionen

Viktigt besked från USA till Ukraina

2026 05 31

I veckan vände sig Volodymyr Zelenskyj till USA.

Den ukrainske presidenten vädjade om fortsatt stöd.

Framförallt för att rädda upp landets förmåga att också fortsatt försvara sig mot de ryska attackerna.

– Jag, å det ukrainska folkets vägnar, ber respektfullt presidenten och USA:s kongress att förbli engagerade, uppgav Zelenskyj i ett brev till Vita huset, enligt Kyiv Independent.

– Hjälp oss att säkra detta viktiga skyddsverktyg mot rysk terror, för att stoppa de ryska missilattackerna. Den nuvarande leveranstakten genom PURL-programmet håller inte längre jämna steg med det hot vi står inför.

USA ger besked

Nu ger USA ett besked som svar på den ukrainske presidentens vädjan, rapporterar Kyiv Independent.

Och beskedet är lugnande för Ukraina.

USA kommer inte lämna Ukraina utan hjälp, enligt den amerikanske försvarsministern Pete Hegseth.

USA berömmer

USA:s försvarsminister passar också på att berömma de europeiska länderna för deras stora satsning på att öka försvarsutgifterna.

– Om man ser på hur mycket pengar som har spenderats har Europa tagit initiativ. Ukraina har varit minst lika, om inte mer, effektiva i processen, säger Pete Hegseth.

– Så vi vill att de ska kunna försvara sig, och vi kommer att hitta ett sätt att se till att vi kan hjälpa dem med det, säger Pete Hegseth, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Trumps besked dröjer

Donald Trump har ännu inte offentligt kommenterat Ukrainas vädjan.

Däremot har ett antal medlemmar i den amerikanska lagstiftande församlingen gått ut och krävt att USA:s svar ska vara att hjälpa det krigshärjade landet.

– Min förhoppning och förväntan är att Amerika kommer att svara positivt på denna begäran, säger demokraten Richard Blumenthal under ett besök i Ukraina och får medhåll av Jim Himes i representanthuset, enligt tidningen.

– Det vi kommer att betrakta som vårt uppdrag, när vi kommer tillbaka, är att se till att Ukraina har medlen att utföra jobbet.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen