1nov2025

UPPGIFTER: Europeisk huvudstad fruktar ryskt anfall

2025 04 24

Vilnius har tagit fram en evakueringsplan då man fruktar ett ryskt anfall. Ryssland säger sig dock inte ha några planer på att attackera någon av de baltiska staterna – och har inte heller “några problem” med Sverige eller Finland.

Invånarna i Litauens huvudstad Vilnius oroar sig för ett anfall från Ryssland – och nu har staden tagit fram en evakueringsplan.

Samtidigt förnekar Kreml bestämt att det skulle finnas planer på att attackera någon av de baltiska staterna.

Ryssland har inte heller “några som helst problem” med de nyaste Natomedlemmarna Sverige eller Finland, enligt Kremls talesperson.

Trogen allierad till Ukraina

Det är AFP som rapporterar att Vilnius tagit fram en evakueringsplan i händelse av krig, eftersom den baltiska nationen oroar sig för att Ryssland riktar in sig på dem efter sin invasion av Ukraina.

Litauen är medlem i både Nato och EU och har varit en trogen allierad till Ukraina sedan Ryssland invaderade landet 2022.

“Vill inte orsaka panik”

Sedan dess har Litauen också utökat sina försvarsutgifter – och förbättrat landets militära utbildningar.

– Vi vill inte ställa till med panik. Vårt mål är tydligt: att ha en plan, att ha samordning mellan institutioner, att veta vem som ansvarar för vad, och att lita på våra försvarsstyrkor – i hopp om att denna plan aldrig behöver aktiveras, säger Vilnius borgmästare, Valdas Benkunskas. 

Läs mer: Trump stämmer advokatbyrå – skyller på Obama

Förnekas av Kreml

Enligt Kreml finns dock inga som helst territoriella anspråk vad gäller de baltiska länderna.

Detta trots att de ryssar som bor där diskrimineras oavbrutet, enligt Kremls talesperson Dimitrij Peskov.

– Deras intressen, och utövandet av det ryska språket kränks ständigt, något som Bryssel inte ägnar den minsta uppmärksamhet åt, framhåller Peskov i en intervju med franska Le Point.

“Inga problem med Sverige”

Peskov nämner också de närliggande nordiska länderna, Sverige och Finland, som nyligen gick med i försvarsalliansen Nato.

– Vi har inte haft och har inga problem med vare sig Finland eller Sverige som gick med i Nato, betonar Peskov för den franska tidningen.

Läs vidare: USA kan införa register – på alla med vanlig funktionsnedsättning

Foto: M. Lysenko samt President of Russia – Official Photo 

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen