UPPGIFTER: Extremt väderfenomen skakar Spanien – kräver soldater på gatorna

2025 04 29

Ett enormt strömavbrott har drabbat Spanien.

Stora delar av landet saknar ström sedan 13-tiden. Delar av Frankrike och Portugal har också drabbats.

Spanska medier rapporterar om en kaosartad situation. Sjukhus kämpar med att hålla i gång sina reservkraftslösningar och flygplatser uppmanar resenärer att stanna hemma.

Samtidigt vallfärdar spanjorer till lokala butiker som accepterar kontanter som betalningsmedel.

Radioapparater, batterier, ficklampor och lampor finns bland de produkter som är mest eftertraktade.

Vatten på flaska är dessutom slutsålt i flera butiker.

– Vi har en nyfödd bebis, ingen el och inget vatten. Det är fullständigt kaos när man tittar ut genom fönstret. Bilar krockar på grund av att trafikljus inte fungerar och folk sitter fast i hissar i hyreshuset, säger en invånare i staden Castellon de la Plana till Sky News.

Vill skicka ut armén

Spaniens nationella säkerhetsråd har blixtinkallats för att diskutera en lämplig åtgärdsplan.

Presidenten för den spanska regionen Extremadura, María Guardiola, kräver att regeringen agerar kraftfullt. Hon vill att Spanien ska aktivera den så kallade "nödplan 3", som innebär att armén skickas ut på gatorna.

– En nationell nödsituation som den vi upplever kräver statlig samordning, skriver Guardiola på X.

Väderfenomen pekas ut

Vid 16-tiden kommer nya uppgifter om strömavbrottet.

Enligt den portugisiska elnätsoperatören REN beror avbrottet på ett ”sällsynt atmosfäriskt fenomen" som orsakat ett fel i det spanska elnätet.

– På grund av extrema temperaturvariationer i centrala Spanien har det förekommit anomala svängningar i ett antal högspänningsledningar, framhåller operatören enligt Reuters.

Vidare uppger REN uppger att det kan dröja en vecka innan elnätet ”fullständigt normaliserats”.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen