UPPGIFTER: Facebook ska börja ta betalt – för en funktion

2023 09 01

Nu kan du snart slippa se reklamen i flera av dina sociala medier.

Men det kommer dock att kosta pengar.

Ägaren till bland annat Facebook och Instagram, Meta, planerar nämligen att upprätta en betalversion som är helt fri från annonser.

Det uppger källor till The New York Times.

Gäller i Europa

Planerna är för närvarande hemligstämplade och källorna har därför krävt anonymitet.

– De som betalar för Facebook- och Instagram-prenumerationer skulle inte se några annonser i apparna, säger en av uppgiftslämnarna till den amerikanska tidningen.

Förändringen kommer i så fall gälla för användare i EU.

Den syftar bland annat till att plattformarna därmed skulle undvika granskning av unionen, med bakgrund av nya EU-regler som trädde i kraft i slutet av förra veckan.

Regler som bland annat ska se till att användare inte utsätts för skadligt innehåll.

Gratisversion ska bestå

Användare behöver dock inte vara oroliga att man plötsligt kommer att bli tvingade att börja betala för sina sociala mediekonton.

Gratisversionerna ska finnas kvar, men de kommer att fortsätta att präglas av reklamannonser.

– Det är oklart hur mycket betalversionerna av apparna skulle kosta eller när Meta kan komma att lansera dem, framhåller reportrarna på New York Times.

Korsar gräns

Om Meta gör verklighet av de påstådda planerna korsar företaget en gräns i sin egen historia.

Hela Facebooks identitet har från början byggt på att erbjuda ett gratis nätverk för användare och att sälja annonser till företag som vill nå just den målgruppen.

– Att erbjuda en betalversion skulle bli det mest påtagliga exemplet hittills för hur företag tvingas designa om produkter för att följa integritetsregler och andra myndighetsprinciper, speciellt i Europa, framhäver tidningen vidare.

Inget näthat

Den nya EU-lagen innebär även att användare i Europa inte får utsättas för näthat på plattformar som exempelvis Facebook, Instagram, LinkedIn, TikTok, Snapchat, Youtube och X (tidigare Twitter.

–  Företag som utsetts har fyra månader på sig för att uppfylla alla sina nya skyldigheter enligt rättsakten om digitala tjänster, framhåller EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

– Skyldigheterna syftar till att stärka och skydda användarna online, inbegripet minderåriga, genom att kräva att de utsedda tjänsterna analyserar och begränsar sina systemrisker och tillhandahåller robusta modereringsverktyg.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen