UPPGIFTER: Facebook ska börja ta betalt – för en funktion

2023 09 01

Har du tröttnat på annonser i ditt flöde på Facebook och Instagram?

Nu kan du snart slippa se reklamen i flera av dina sociala medier.

Men det kommer dock att kosta pengar.

Ägaren till bland annat Facebook och Instagram, Meta, planerar nämligen att upprätta en betalversion som är helt fri från annonser.

Det uppger källor till The New York Times.

Gäller i Europa

Planerna är för närvarande hemligstämplade och källorna har därför krävt anonymitet.

– De som betalar för Facebook- och Instagram-prenumerationer skulle inte se några annonser i apparna, säger en av uppgiftslämnarna till den amerikanska tidningen.

Förändringen kommer i så fall gälla för användare i EU.

Den syftar bland annat till att plattformarna därmed skulle undvika granskning av unionen, med bakgrund av nya EU-regler som trädde i kraft i slutet av förra veckan.

Regler som bland annat ska se till att användare inte utsätts för skadligt innehåll.

Gratisversion ska bestå

Användare behöver dock inte vara oroliga att man plötsligt kommer att bli tvingade att börja betala för sina sociala mediekonton.

Gratisversionerna ska finnas kvar, men de kommer att fortsätta att präglas av reklamannonser.

– Det är oklart hur mycket betalversionerna av apparna skulle kosta eller när Meta kan komma att lansera dem, framhåller reportrarna på New York Times.

Korsar gräns

Om Meta gör verklighet av de påstådda planerna korsar företaget en gräns i sin egen historia.

Hela Facebooks identitet har från början byggt på att erbjuda ett gratis nätverk för användare och att sälja annonser till företag som vill nå just den målgruppen.

– Att erbjuda en betalversion skulle bli det mest påtagliga exemplet hittills för hur företag tvingas designa om produkter för att följa integritetsregler och andra myndighetsprinciper, speciellt i Europa, framhäver tidningen vidare.

Inget näthat

Den nya EU-lagen innebär även att användare i Europa inte får utsättas för näthat på plattformar som exempelvis Facebook, Instagram, LinkedIn, TikTok, Snapchat, Youtube och X (tidigare Twitter.

– Företag som utsetts har fyra månader på sig för att uppfylla alla sina nya skyldigheter enligt rättsakten om digitala tjänster, framhåller EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

– Skyldigheterna syftar till att stärka och skydda användarna online, inbegripet minderåriga, genom att kräva att de utsedda tjänsterna analyserar och begränsar sina systemrisker och tillhandahåller robusta modereringsverktyg.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen