UPPGIFTER: Facebook ska börja ta betalt – för en funktion

2023 09 01

Har du tröttnat på annonser i ditt flöde på Facebook och Instagram?

Nu kan du snart slippa se reklamen i flera av dina sociala medier.

Men det kommer dock att kosta pengar.

Ägaren till bland annat Facebook och Instagram, Meta, planerar nämligen att upprätta en betalversion som är helt fri från annonser.

Det uppger källor till The New York Times.

Gäller i Europa

Planerna är för närvarande hemligstämplade och källorna har därför krävt anonymitet.

– De som betalar för Facebook- och Instagram-prenumerationer skulle inte se några annonser i apparna, säger en av uppgiftslämnarna till den amerikanska tidningen.

Förändringen kommer i så fall gälla för användare i EU.

Den syftar bland annat till att plattformarna därmed skulle undvika granskning av unionen, med bakgrund av nya EU-regler som trädde i kraft i slutet av förra veckan.

Regler som bland annat ska se till att användare inte utsätts för skadligt innehåll.

Gratisversion ska bestå

Användare behöver dock inte vara oroliga att man plötsligt kommer att bli tvingade att börja betala för sina sociala mediekonton.

Gratisversionerna ska finnas kvar, men de kommer att fortsätta att präglas av reklamannonser.

– Det är oklart hur mycket betalversionerna av apparna skulle kosta eller när Meta kan komma att lansera dem, framhåller reportrarna på New York Times.

Korsar gräns

Om Meta gör verklighet av de påstådda planerna korsar företaget en gräns i sin egen historia.

Hela Facebooks identitet har från början byggt på att erbjuda ett gratis nätverk för användare och att sälja annonser till företag som vill nå just den målgruppen.

– Att erbjuda en betalversion skulle bli det mest påtagliga exemplet hittills för hur företag tvingas designa om produkter för att följa integritetsregler och andra myndighetsprinciper, speciellt i Europa, framhäver tidningen vidare.

Inget näthat

Den nya EU-lagen innebär även att användare i Europa inte får utsättas för näthat på plattformar som exempelvis Facebook, Instagram, LinkedIn, TikTok, Snapchat, Youtube och X (tidigare Twitter.

–  Företag som utsetts har fyra månader på sig för att uppfylla alla sina nya skyldigheter enligt rättsakten om digitala tjänster, framhåller EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

– Skyldigheterna syftar till att stärka och skydda användarna online, inbegripet minderåriga, genom att kräva att de utsedda tjänsterna analyserar och begränsar sina systemrisker och tillhandahåller robusta modereringsverktyg.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen