UPPGIFTER: Facebook ska börja ta betalt – för en funktion

2023 09 01

Nu kan du snart slippa se reklamen i flera av dina sociala medier.

Men det kommer dock att kosta pengar.

Ägaren till bland annat Facebook och Instagram, Meta, planerar nämligen att upprätta en betalversion som är helt fri från annonser.

Det uppger källor till The New York Times.

Gäller i Europa

Planerna är för närvarande hemligstämplade och källorna har därför krävt anonymitet.

– De som betalar för Facebook- och Instagram-prenumerationer skulle inte se några annonser i apparna, säger en av uppgiftslämnarna till den amerikanska tidningen.

Förändringen kommer i så fall gälla för användare i EU.

Den syftar bland annat till att plattformarna därmed skulle undvika granskning av unionen, med bakgrund av nya EU-regler som trädde i kraft i slutet av förra veckan.

Regler som bland annat ska se till att användare inte utsätts för skadligt innehåll.

Gratisversion ska bestå

Användare behöver dock inte vara oroliga att man plötsligt kommer att bli tvingade att börja betala för sina sociala mediekonton.

Gratisversionerna ska finnas kvar, men de kommer att fortsätta att präglas av reklamannonser.

– Det är oklart hur mycket betalversionerna av apparna skulle kosta eller när Meta kan komma att lansera dem, framhåller reportrarna på New York Times.

Korsar gräns

Om Meta gör verklighet av de påstådda planerna korsar företaget en gräns i sin egen historia.

Hela Facebooks identitet har från början byggt på att erbjuda ett gratis nätverk för användare och att sälja annonser till företag som vill nå just den målgruppen.

– Att erbjuda en betalversion skulle bli det mest påtagliga exemplet hittills för hur företag tvingas designa om produkter för att följa integritetsregler och andra myndighetsprinciper, speciellt i Europa, framhäver tidningen vidare.

Inget näthat

Den nya EU-lagen innebär även att användare i Europa inte får utsättas för näthat på plattformar som exempelvis Facebook, Instagram, LinkedIn, TikTok, Snapchat, Youtube och X (tidigare Twitter.

–  Företag som utsetts har fyra månader på sig för att uppfylla alla sina nya skyldigheter enligt rättsakten om digitala tjänster, framhåller EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

– Skyldigheterna syftar till att stärka och skydda användarna online, inbegripet minderåriga, genom att kräva att de utsedda tjänsterna analyserar och begränsar sina systemrisker och tillhandahåller robusta modereringsverktyg.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen