Flera fartyg med kryssningsmissiler aktiveras

2025 05 09

Minst tre "fientliga fartyg” bestyckade med kryssningsmissiler har satts in i Svarta havet.

Det uppger den ukrainska flottan på fredagsmorgonen.

Enligt larmet handlar det om fyra fientliga fartyg från Ryssland som aktiverats i havet.

– Varav tre bär kryssningsmissiler av typen ”Kalibr” med en total salva på upp till 14 robotar, varnar Ukrainas maritima styrkor i ett uttalande på Telegram.

Anlänt nyligen

Fartygen ska ha anlänt under under de senaste timmarna. Under torsdagen fanns inga ryska fartyg i Svarta havet, enligt samma källa.

Uppgifterna om sjösättningen kommer efter att Ryssland ropat ut en ensidig vapenvila från onsdag till lördag, en vapenvila som sammanfaller med det ryska firandet av segern mot Nazityskland. En stor parad med högt uppsatta gäster från hela världen, bland annat Kinas diktator Xi Jinping, väntas under fredagen i Moskva.

Brutit hundratals gånger

Ryssland har vid upprepade tillfällen anklagats för att ha brutit mot vapenvilan.

Andrii Sybiha, Ukrainas utrikesminister, uppgav igår att Ryssland genomfört 734 attacker mot ukrainska trupper och ukrainskt land sedan “vapenvilan” skulle ha startat.

– Jag talade just med Ukrainas militära ledning, som gav information om situationen vid frontlinjen. Förutsägbart nog visar sig Putins “paradvapenvila” vara en fars, framhåller Sybiha på X.

Ivan Fedorov, guvernör i den ukrainska regionen Zaporizhzhia, uppger samtidigt på sociala medier att regionen attackerats 220 gånger de senaste 24 timmarna.

Vill ha 30 dagar

Ukraina har avvisat det ryska beskedet om tre dagars “vapenvila”. Istället kräver man ett 30 dagar långt eldupphör, ett krav som ligger i linje med USA:s förslag.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader. Det finns ingen anledning att vänta till den 8 maj. Vapenvilan bör inte bara gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, uttryckte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X efter Rysslands besked.

Kan inte garantera säkerheten

Zelenskyj sade i helgen att Ukraina inte kan garantera utländska delegationers säkerhet när de besöker Moskva i samband med paraderna i den ryska huvudstaden.

I veckan har den sammanlagt största drönarattacken mot Ryssland någonsin genomförts, uppger bland annat oberoende Moscow Times. Enligt det ryska försvarsdepartementet har totalt 524 ukrainska drönare skjutits ned, vilket bland annat fått flera flygplatser runt Moskva att tillfälligt akutstänga.

Ukraina har inte kommenterat saken, men har tidigare framhållit att angrepp mot ryskt territorium utgör svar på de fortsatta ryska bombningarna mot civila mål i Ukraina.

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen

Utbetalning stoppas för många svenskar

2026 05 31

Flera utbetalningar i form av bidrag och ersättningar kommer stoppas.

En grupp svenskar kan få ersättningar indragna.

Det bekräftar regeringen.

Miljarder utbetalas fel

Svenska välfärdssystem betalar varje år ut stora summor i bidrag och ersättningar som inte alltid når rätt mottagare.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt.

En betydande grupp där utbetalningar sker felaktigt är personer som lämnar Sverige ändå kan fortsätta få ersättningar som är kopplade till bosättning i landet.

– Bosättning utomlands utgör en särskild risk för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Det kan till exempel handla om att personer lämnar Sverige under en längre tid utan att anmäla detta och felaktigt får bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag, meddelar regeringen.

LÄS MER: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Skärpta kontroller

För att minska felaktiga utbetalningar ska kontrollerna nu skärpas.

Flygplatskontroller som hjälper till att stoppa felaktiga utbetalningar får nu ett utökat uppdrag.

– Den här regeringen accepterar inte att miljarder av skattebetalarnas pengar försvinner varje år. Vi behöver ytterligare verktyg för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).

Samtidigt betonas att kontrollerna ska bli mer träffsäkra så att personer som har rätt till ersättning inte drabbas av felaktiga stopp.

Återkommande debatt

Frågan om bidrag till personer som inte längre bor i Sverige har väckt återkommande debatt.

Kritiker menar att bristande kontroll gör att skattepengar riskerar att betalas ut till personer som inte längre omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet.

I vissa fall handlar det om personer som är folkbokförda i Sverige trots att de har flyttat utomlands, vilket gör att utbetalningar fortsätter som vanligt.

Samtidigt handlar problemet inte enbart om medvetet fusk, utan också om att myndigheter ibland saknar aktuella uppgifter om var personer faktiskt bor.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: M Lis

Text: Redaktionen