02mars26

Flera fartyg med kryssningsmissiler aktiveras

2025 05 09

Minst tre "fientliga fartyg” bestyckade med kryssningsmissiler har satts in i Svarta havet.

Det uppger den ukrainska flottan på fredagsmorgonen.

Enligt larmet handlar det om fyra fientliga fartyg från Ryssland som aktiverats i havet.

– Varav tre bär kryssningsmissiler av typen ”Kalibr” med en total salva på upp till 14 robotar, varnar Ukrainas maritima styrkor i ett uttalande på Telegram.

Anlänt nyligen

Fartygen ska ha anlänt under under de senaste timmarna. Under torsdagen fanns inga ryska fartyg i Svarta havet, enligt samma källa.

Uppgifterna om sjösättningen kommer efter att Ryssland ropat ut en ensidig vapenvila från onsdag till lördag, en vapenvila som sammanfaller med det ryska firandet av segern mot Nazityskland. En stor parad med högt uppsatta gäster från hela världen, bland annat Kinas diktator Xi Jinping, väntas under fredagen i Moskva.

Brutit hundratals gånger

Ryssland har vid upprepade tillfällen anklagats för att ha brutit mot vapenvilan.

Andrii Sybiha, Ukrainas utrikesminister, uppgav igår att Ryssland genomfört 734 attacker mot ukrainska trupper och ukrainskt land sedan “vapenvilan” skulle ha startat.

– Jag talade just med Ukrainas militära ledning, som gav information om situationen vid frontlinjen. Förutsägbart nog visar sig Putins “paradvapenvila” vara en fars, framhåller Sybiha på X.

Ivan Fedorov, guvernör i den ukrainska regionen Zaporizhzhia, uppger samtidigt på sociala medier att regionen attackerats 220 gånger de senaste 24 timmarna.

Vill ha 30 dagar

Ukraina har avvisat det ryska beskedet om tre dagars “vapenvila”. Istället kräver man ett 30 dagar långt eldupphör, ett krav som ligger i linje med USA:s förslag.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader. Det finns ingen anledning att vänta till den 8 maj. Vapenvilan bör inte bara gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, uttryckte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X efter Rysslands besked.

Kan inte garantera säkerheten

Zelenskyj sade i helgen att Ukraina inte kan garantera utländska delegationers säkerhet när de besöker Moskva i samband med paraderna i den ryska huvudstaden.

I veckan har den sammanlagt största drönarattacken mot Ryssland någonsin genomförts, uppger bland annat oberoende Moscow Times. Enligt det ryska försvarsdepartementet har totalt 524 ukrainska drönare skjutits ned, vilket bland annat fått flera flygplatser runt Moskva att tillfälligt akutstänga.

Ukraina har inte kommenterat saken, men har tidigare framhållit att angrepp mot ryskt territorium utgör svar på de fortsatta ryska bombningarna mot civila mål i Ukraina.

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen