Flera fartyg med kryssningsmissiler aktiveras

2025 05 09

Minst tre "fientliga fartyg” bestyckade med kryssningsmissiler har satts in i Svarta havet.

Det uppger den ukrainska flottan på fredagsmorgonen.

Enligt larmet handlar det om fyra fientliga fartyg från Ryssland som aktiverats i havet.

– Varav tre bär kryssningsmissiler av typen ”Kalibr” med en total salva på upp till 14 robotar, varnar Ukrainas maritima styrkor i ett uttalande på Telegram.

Anlänt nyligen

Fartygen ska ha anlänt under under de senaste timmarna. Under torsdagen fanns inga ryska fartyg i Svarta havet, enligt samma källa.

Uppgifterna om sjösättningen kommer efter att Ryssland ropat ut en ensidig vapenvila från onsdag till lördag, en vapenvila som sammanfaller med det ryska firandet av segern mot Nazityskland. En stor parad med högt uppsatta gäster från hela världen, bland annat Kinas diktator Xi Jinping, väntas under fredagen i Moskva.

Brutit hundratals gånger

Ryssland har vid upprepade tillfällen anklagats för att ha brutit mot vapenvilan.

Andrii Sybiha, Ukrainas utrikesminister, uppgav igår att Ryssland genomfört 734 attacker mot ukrainska trupper och ukrainskt land sedan “vapenvilan” skulle ha startat.

– Jag talade just med Ukrainas militära ledning, som gav information om situationen vid frontlinjen. Förutsägbart nog visar sig Putins “paradvapenvila” vara en fars, framhåller Sybiha på X.

Ivan Fedorov, guvernör i den ukrainska regionen Zaporizhzhia, uppger samtidigt på sociala medier att regionen attackerats 220 gånger de senaste 24 timmarna.

Vill ha 30 dagar

Ukraina har avvisat det ryska beskedet om tre dagars “vapenvila”. Istället kräver man ett 30 dagar långt eldupphör, ett krav som ligger i linje med USA:s förslag.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader. Det finns ingen anledning att vänta till den 8 maj. Vapenvilan bör inte bara gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, uttryckte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X efter Rysslands besked.

Kan inte garantera säkerheten

Zelenskyj sade i helgen att Ukraina inte kan garantera utländska delegationers säkerhet när de besöker Moskva i samband med paraderna i den ryska huvudstaden.

I veckan har den sammanlagt största drönarattacken mot Ryssland någonsin genomförts, uppger bland annat oberoende Moscow Times. Enligt det ryska försvarsdepartementet har totalt 524 ukrainska drönare skjutits ned, vilket bland annat fått flera flygplatser runt Moskva att tillfälligt akutstänga.

Ukraina har inte kommenterat saken, men har tidigare framhållit att angrepp mot ryskt territorium utgör svar på de fortsatta ryska bombningarna mot civila mål i Ukraina.

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: “Käftsmäll” för regeringen i ny mätning

2025 11 19

Nästa riksdagsval närmar sig med stormsteg.

Blott tio månader återstår till valet i september och partierna har nu börjat mobilisera inför valrörelsen.

Sedan tidigare har Liberalerna haft det tufft i opinionen och förra veckan noterades partiet för ett historiskt lågt stöd på 2,2 procent i SVT/Verians mätning.

Nu har även Kristdemokraterna trillat ned under fyraprocentsspärren med 3,7 procent i en rykande färsk opinionsmätning från Novus.

– Det finns så klart en stark symbolik i att ligga under fyraprocentsspärren med mindre än ett år kvar till valet, framhåller Torbjörn Sjöström, vd på Novus, i en kommentar.

Två förklaringar

Att två regeringspartier fallit under 4 procent beskrivs i en sammanställning av TV4 Nyheterna som en “käftsmäll” för regeringen och “en spark på Tidöpartiernas smalben”.

Torbjörn Sjöström ser två förklaringar till Liberalernas rekordlåga siffra: ett kraftigt tapp i sina främsta politiska frågor och en partiledare med lågt förtroende.

– Ett tydligt exempel på att lågt förtroende för partiledaren leder till lågt väljarstöd. L och Mohamsson måste verkligen arbeta med att bygga förtroende för henne. Förtroende byggs inte på spetsiga utspel, utan bredare arbete än så. Man måste visa vad man står för och att man kan lita på att den personen har en vilja till något större, menar opinionschefen.

"Kan inte räkna med stödröster"

Enligt Torbjörn Sjöström aktualiserar dagens utfall i opinionen frågan om stödröster. Att stödrösta på ett annat parti än sitt eget är dock beroende av regeringskonstellationen, framhäver Novus vd.

– Jag ser det inte som troligt att stödpartierna kan räkna med stödröster som det ser ut idag. Främst då SD är större än M. Sympatiserar man med ett M som säger att de vill regera med SD, är det som M sympatisör viktigt att M blir så stora som möjligt. Vem vågar då offra en röst på L eller KD?

I mätningen tappar även Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna något.

Moderaterna går starkast framåt med en ökning på 1,4 procentenheter.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med SVT/Verian tidigare mätning

Vänsterpartiet 6,3 -0,6

Socialdemokraterna 34,3 -0,6

Miljöpartiet 5,4 +1,0

Centerpartiet 5,1 -0,3

Liberalerna 2,2 0

Moderaterna 19,4 +1,4

Kristdemokraterna 3,7 -0,3

Sverigedemokraterna 21,0 -1,6

S+V+MP+C 51,1 -0,5

M+KD+SD+L 46,3* -0,5

*L och KD utanför riksdagen i denna mätning.

Källa: Novus

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA med ny fredsplan – har fått Ryssland att vända

2025 11 19

USA och Ryssland har i hemlighet inlett nya samtal med Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina.

Planen ska bestå av 28 punkter och har inspirerats av president Donald Trumps framgångar från avtalet om vapenvila i Gaza, uppger Axios natten till onsdagen.

Det är Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff som leder arbetet. Den senaste tiden har utförliga diskussioner förts med det ryska sändebudet Krill Dmitriev, uppger en amerikansk tjänsteman för tidningen.

Den senare av dem bekräftar att samtalen pågår.

Och enligt Krill Dmitriev råder rysk optimism. Så pass mycket att Ryssland har svängt i sin inställning, menar sändebudet.

– Dmitriev uttryckte optimism om avtalets chanser att lyckas eftersom vi, till skillnad från tidigare försök, "känner att den ryska ståndpunkten verkligen hörs", rapporterar Axios.

Ställt maximala krav

Ryssland har återkommande ställt maximala krav på Ukraina i tidigare fredsförhandlingar, skriver Kyiv Independent.

Bland annat har kraven handlat om att Ukraina aldrig får gå med i Nato, att landet ska demilitariseras och att olagligt ryskockuperat territorium ska erkännas internationellt som delar av Ryssland.

Det är oklart om några av dessa ultimatum ingår i den nya plan som nu håller på att utformas.

Kreml: utgår från "överenskommelse

Utöver fred i Ukraina uppges samtalen behandla säkerhetsgarantier, Europas säkerhet och den amerikansk-ryska relationen i framtiden.

Vita huset har hittills inte kommenterat uppgifterna.

Enligt Dmitriev utgår planen dock från de principer som Ryssland menar att Trump och Vladimir Putin enades om i Alaska i augusti. Kreml har tidigare hävdat att det finns ett avtal mellan de två länderna, som ingen oberoende källa eller Vita huset dock har bekräftat.

– Det är faktiskt ett mycket bredare ramverk som i grund och botten säger: “Hur kan vi äntligen skapa varaktig säkerhet i Europa, inte bara i Ukraina”, säger Krill Dmitriev till Axios.

LÄS MER: ATACMS-missiler har slagit ner i Ryssland

Europa informerat

Amerikanska tjänstemän har uppgett för Axios att Vita huset har börjat informera Europa om den nya planen. Även Ukraina ska ha blivit underrättat.

– Vi vet att amerikanerna arbetar på något, säger en ukrainsk tjänsteman till tidningen.

Steve Witkoff skulle ha träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Turkiet idag. Det mötet ska ha blivit inställt, enligt uppgifter.

LÄS MER: Brutal anklagelse mot ryska folket – värre än Nazityskland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen