Flera fartyg med kryssningsmissiler aktiveras

2025 05 09

Det uppger den ukrainska flottan på fredagsmorgonen.

Enligt larmet handlar det om fyra fientliga fartyg från Ryssland som aktiverats i havet.

– Varav tre bär kryssningsmissiler av typen ”Kalibr” med en total salva på upp till 14 robotar, varnar Ukrainas maritima styrkor i ett uttalande på Telegram.

Anlänt nyligen

Fartygen ska ha anlänt under under de senaste timmarna. Under torsdagen fanns inga ryska fartyg i Svarta havet, enligt samma källa.

Uppgifterna om sjösättningen kommer efter att Ryssland ropat ut en ensidig vapenvila från onsdag till lördag, en vapenvila som sammanfaller med det ryska firandet av segern mot Nazityskland. En stor parad med högt uppsatta gäster från hela världen, bland annat Kinas diktator Xi Jinping, väntas under fredagen i Moskva.

Brutit hundratals gånger

Ryssland har vid upprepade tillfällen anklagats för att ha brutit mot vapenvilan.

Andrii Sybiha, Ukrainas utrikesminister, uppgav igår att Ryssland genomfört 734 attacker mot ukrainska trupper och ukrainskt land sedan “vapenvilan” skulle ha startat.

– Jag talade just med Ukrainas militära ledning, som gav information om situationen vid frontlinjen. Förutsägbart nog visar sig Putins “paradvapenvila” vara en fars, framhåller Sybiha på X.

Ivan Fedorov, guvernör i den ukrainska regionen Zaporizhzhia, uppger samtidigt på sociala medier att regionen attackerats 220 gånger de senaste 24 timmarna.

Vill ha 30 dagar

Ukraina har avvisat det ryska beskedet om tre dagars “vapenvila”. Istället kräver man ett 30 dagar långt eldupphör, ett krav som ligger i linje med USA:s förslag.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader. Det finns ingen anledning att vänta till den 8 maj. Vapenvilan bör inte bara gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, uttryckte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X efter Rysslands besked.

Kan inte garantera säkerheten

Zelenskyj sade i helgen att Ukraina inte kan garantera utländska delegationers säkerhet när de besöker Moskva i samband med paraderna i den ryska huvudstaden.

I veckan har den sammanlagt största drönarattacken mot Ryssland någonsin genomförts, uppger bland annat oberoende Moscow Times. Enligt det ryska försvarsdepartementet har totalt 524 ukrainska drönare skjutits ned, vilket bland annat fått flera flygplatser runt Moskva att tillfälligt akutstänga.

Ukraina har inte kommenterat saken, men har tidigare framhållit att angrepp mot ryskt territorium utgör svar på de fortsatta ryska bombningarna mot civila mål i Ukraina.

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen