16 jun 26

Flera fartyg med kryssningsmissiler aktiveras

2025 05 09

Minst tre "fientliga fartyg” bestyckade med kryssningsmissiler har satts in i Svarta havet.

Det uppger den ukrainska flottan på fredagsmorgonen.

Enligt larmet handlar det om fyra fientliga fartyg från Ryssland som aktiverats i havet.

– Varav tre bär kryssningsmissiler av typen ”Kalibr” med en total salva på upp till 14 robotar, varnar Ukrainas maritima styrkor i ett uttalande på Telegram.

Anlänt nyligen

Fartygen ska ha anlänt under under de senaste timmarna. Under torsdagen fanns inga ryska fartyg i Svarta havet, enligt samma källa.

Uppgifterna om sjösättningen kommer efter att Ryssland ropat ut en ensidig vapenvila från onsdag till lördag, en vapenvila som sammanfaller med det ryska firandet av segern mot Nazityskland. En stor parad med högt uppsatta gäster från hela världen, bland annat Kinas diktator Xi Jinping, väntas under fredagen i Moskva.

Brutit hundratals gånger

Ryssland har vid upprepade tillfällen anklagats för att ha brutit mot vapenvilan.

Andrii Sybiha, Ukrainas utrikesminister, uppgav igår att Ryssland genomfört 734 attacker mot ukrainska trupper och ukrainskt land sedan “vapenvilan” skulle ha startat.

– Jag talade just med Ukrainas militära ledning, som gav information om situationen vid frontlinjen. Förutsägbart nog visar sig Putins “paradvapenvila” vara en fars, framhåller Sybiha på X.

Ivan Fedorov, guvernör i den ukrainska regionen Zaporizhzhia, uppger samtidigt på sociala medier att regionen attackerats 220 gånger de senaste 24 timmarna.

Vill ha 30 dagar

Ukraina har avvisat det ryska beskedet om tre dagars “vapenvila”. Istället kräver man ett 30 dagar långt eldupphör, ett krav som ligger i linje med USA:s förslag.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader. Det finns ingen anledning att vänta till den 8 maj. Vapenvilan bör inte bara gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, uttryckte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett inlägg på X efter Rysslands besked.

Kan inte garantera säkerheten

Zelenskyj sade i helgen att Ukraina inte kan garantera utländska delegationers säkerhet när de besöker Moskva i samband med paraderna i den ryska huvudstaden.

I veckan har den sammanlagt största drönarattacken mot Ryssland någonsin genomförts, uppger bland annat oberoende Moscow Times. Enligt det ryska försvarsdepartementet har totalt 524 ukrainska drönare skjutits ned, vilket bland annat fått flera flygplatser runt Moskva att tillfälligt akutstänga.

Ukraina har inte kommenterat saken, men har tidigare framhållit att angrepp mot ryskt territorium utgör svar på de fortsatta ryska bombningarna mot civila mål i Ukraina.

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen