UPPGIFTER: Försvarsministern agerade bakom ryggen på Trump

2025 05 06

USA:s försvarsminister Pete Hegseth uppges ha agerat bakom Trumps rygg.

Den amerikanska försvarsministern Pete Hegseth är en omdiskuterad person, inte minst med anledning av hans inblandning i den så kallade chattgruppsskandalen.

Nu kommer andra uppgifter om Hegseths agerande som försvarsminister.

Hegseth uppges ha stoppat militära hjälpsändningar till Ukraina utan Trumps godkännande, rapporterar Reuters.

Skapade förvirring

Cirka en vecka efter att Trump hade inlett sin andra mandatperiod kom en order från den amerikanska militären till tre fraktflygbolag om att stoppa 11 flyg lastade med vapen som skulle till Ukraina, enligt nyhetsbyrån.

Ordern skapade stor förvirring, inte bara i Kyiv, utan också i Vita huset. Högt uppsatta tjänstemän i Vita huset kunde inte svara på frågor om ordern, och inom en vecka hade den dragits tillbaka.

Ordern kom från försvarsminister Pete Hegseths kontor, enligt ett register som nyhetsbyrån har granskat.

Och nu kommer uppgifter om att försvarsministern hade utfärdat ordern utan att Donald Trump hade godkänt den.

Trump inte medveten

Ordern om att ställa in fraktflygen ska ha kommit efter ett möte om Ukraina i Ovala rummet den 30 januari, enligt källor.

Ett förslag om att stoppa militära hjälpsändningar till Ukraina kom upp och diskuterades på mötet, där bland andra Trump och Hegseth medverkade. Detta berättar två källor med kännedom om mötet.

Diskussionen ledde dock inte till att Trump gav någon instruktion om att stoppa några hjälpsändningar, uppger källorna.

Donald Trump var inte medveten om försvarsministern order om att stoppa sändningarna, enligt uppgifter till nyhetsbyrån.

Påstås ha följt direktiv

Vita huset hävdar att Hegseth följde ett direktiv från Trump, men enligt källorna stämmer inte detta. Vita huset har heller inte kunnat ge någon förklaring till varför högt uppsatta säkerhetstjänstemän inte hade kännedom om ordern, och varför den skapade en sådan förvirring för att sedan dras tillbaka.

– Att förhandla om ett slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina har varit en komplex och oberäknelig situation. Vi kommer inte att gå in på detaljer om varje samtal mellan högt uppsatta tjänstemän under processen, säger Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt till nyhetsbyrån.

Det är oklart om och i så fall på vilket sätt Trump har konfronterat Hegseth angående detta.

Pete Hegseth har fått hård kritik som försvarsminister, inte minst efter chattgruppsskandalen, men hittills har Donald Trump stått bakom sin minister.

Foto: G Skidmore

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen