UPPGIFTER: Försvarsministern agerade bakom ryggen på Trump

2025 05 06

USA:s försvarsminister Pete Hegseth uppges ha agerat bakom Trumps rygg.

Den amerikanska försvarsministern Pete Hegseth är en omdiskuterad person, inte minst med anledning av hans inblandning i den så kallade chattgruppsskandalen.

Nu kommer andra uppgifter om Hegseths agerande som försvarsminister.

Hegseth uppges ha stoppat militära hjälpsändningar till Ukraina utan Trumps godkännande, rapporterar Reuters.

Skapade förvirring

Cirka en vecka efter att Trump hade inlett sin andra mandatperiod kom en order från den amerikanska militären till tre fraktflygbolag om att stoppa 11 flyg lastade med vapen som skulle till Ukraina, enligt nyhetsbyrån.

Ordern skapade stor förvirring, inte bara i Kyiv, utan också i Vita huset. Högt uppsatta tjänstemän i Vita huset kunde inte svara på frågor om ordern, och inom en vecka hade den dragits tillbaka.

Ordern kom från försvarsminister Pete Hegseths kontor, enligt ett register som nyhetsbyrån har granskat.

Och nu kommer uppgifter om att försvarsministern hade utfärdat ordern utan att Donald Trump hade godkänt den.

Trump inte medveten

Ordern om att ställa in fraktflygen ska ha kommit efter ett möte om Ukraina i Ovala rummet den 30 januari, enligt källor.

Ett förslag om att stoppa militära hjälpsändningar till Ukraina kom upp och diskuterades på mötet, där bland andra Trump och Hegseth medverkade. Detta berättar två källor med kännedom om mötet.

Diskussionen ledde dock inte till att Trump gav någon instruktion om att stoppa några hjälpsändningar, uppger källorna.

Donald Trump var inte medveten om försvarsministern order om att stoppa sändningarna, enligt uppgifter till nyhetsbyrån.

Påstås ha följt direktiv

Vita huset hävdar att Hegseth följde ett direktiv från Trump, men enligt källorna stämmer inte detta. Vita huset har heller inte kunnat ge någon förklaring till varför högt uppsatta säkerhetstjänstemän inte hade kännedom om ordern, och varför den skapade en sådan förvirring för att sedan dras tillbaka.

– Att förhandla om ett slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina har varit en komplex och oberäknelig situation. Vi kommer inte att gå in på detaljer om varje samtal mellan högt uppsatta tjänstemän under processen, säger Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt till nyhetsbyrån.

Det är oklart om och i så fall på vilket sätt Trump har konfronterat Hegseth angående detta.

Pete Hegseth har fått hård kritik som försvarsminister, inte minst efter chattgruppsskandalen, men hittills har Donald Trump stått bakom sin minister.

Foto: G Skidmore

Text: Redaktionen

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anstormning till Sverige efter jättehöjning

2026 09 03

– Jag har aldrig upplevt något liknande.

Orden kommer från Leif Sjöberg, som har arbetat på Circle K i Charlottenberg i 40 år.

Nu upplever bensinstationen en anstormning som saknar motstycke. Orsaken är att bensin- och dieselpriserna i Norge har stigit kraftigt.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på andra sidan gränsen sedan tillfälliga skattelättnader på bensin och diesel löpte ut i tisdags.

På flera platser i Norge har dieselpriset stigit från omkring 21 till 29 kronor per liter. Bensinpriset har i sin tur ökat från omkring 20 till 27 kronor per liter.

Priserna vid pump har ökat betydligt mer än vad skattehöjningen i sig motiverar, rapporterar DinSide.

Smäller till i helgen

Nu flockas norrmän till Sverige, där bensinen är cirka 10 kronor billigare per liter och dieseln omkring 7 kronor billigare.

– När jag tittar ut genom fönstret ser jag norska bilar köa för att tanka, säger Leif Sjöberg till DinSide.

– Jag förväntar mig att fredag och lördag blir väldigt hektiska. Det blir den första helgen efter skattehöjningen, tillägger han.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Ryssland, Belarus och Turkiet

Regeringen har gått fram med flera tillfälliga sänkningar av skatten på bränsle, vilket har lett till att Sverige har fått bland de lägsta bränslepriserna i Europa. Endast Ryssland, Belarus och Turkiet har noterat lägre priser vid pump under 2026, rapporterar DinSide.

Den första tillfälliga skattesänkningen i Sverige gäller under perioden 1 maj–30 september 2026 och motsvarar cirka 0,4 kronor per liter för diesel och cirka 1 krona per liter för bensin.

Den andra gäller under perioden 1 juli–30 november 2026 och uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter.

När de tillfälliga sänkningarna löper ut väntas bränslepriserna stiga.

ANDRA LÄSER: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen