UPPGIFTER: Försvarsministern agerade bakom ryggen på Trump

2025 05 06

USA:s försvarsminister Pete Hegseth uppges ha agerat bakom Trumps rygg.

Den amerikanska försvarsministern Pete Hegseth är en omdiskuterad person, inte minst med anledning av hans inblandning i den så kallade chattgruppsskandalen.

Nu kommer andra uppgifter om Hegseths agerande som försvarsminister.

Hegseth uppges ha stoppat militära hjälpsändningar till Ukraina utan Trumps godkännande, rapporterar Reuters.

Skapade förvirring

Cirka en vecka efter att Trump hade inlett sin andra mandatperiod kom en order från den amerikanska militären till tre fraktflygbolag om att stoppa 11 flyg lastade med vapen som skulle till Ukraina, enligt nyhetsbyrån.

Ordern skapade stor förvirring, inte bara i Kyiv, utan också i Vita huset. Högt uppsatta tjänstemän i Vita huset kunde inte svara på frågor om ordern, och inom en vecka hade den dragits tillbaka.

Ordern kom från försvarsminister Pete Hegseths kontor, enligt ett register som nyhetsbyrån har granskat.

Och nu kommer uppgifter om att försvarsministern hade utfärdat ordern utan att Donald Trump hade godkänt den.

Trump inte medveten

Ordern om att ställa in fraktflygen ska ha kommit efter ett möte om Ukraina i Ovala rummet den 30 januari, enligt källor.

Ett förslag om att stoppa militära hjälpsändningar till Ukraina kom upp och diskuterades på mötet, där bland andra Trump och Hegseth medverkade. Detta berättar två källor med kännedom om mötet.

Diskussionen ledde dock inte till att Trump gav någon instruktion om att stoppa några hjälpsändningar, uppger källorna.

Donald Trump var inte medveten om försvarsministern order om att stoppa sändningarna, enligt uppgifter till nyhetsbyrån.

Påstås ha följt direktiv

Vita huset hävdar att Hegseth följde ett direktiv från Trump, men enligt källorna stämmer inte detta. Vita huset har heller inte kunnat ge någon förklaring till varför högt uppsatta säkerhetstjänstemän inte hade kännedom om ordern, och varför den skapade en sådan förvirring för att sedan dras tillbaka.

– Att förhandla om ett slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina har varit en komplex och oberäknelig situation. Vi kommer inte att gå in på detaljer om varje samtal mellan högt uppsatta tjänstemän under processen, säger Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt till nyhetsbyrån.

Det är oklart om och i så fall på vilket sätt Trump har konfronterat Hegseth angående detta.

Pete Hegseth har fått hård kritik som försvarsminister, inte minst efter chattgruppsskandalen, men hittills har Donald Trump stått bakom sin minister.

Foto: G Skidmore

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen