UPPGIFTER FRÅN KREML: Missnöjet mot Putin växer

2022 03 09

Utåt vågar inte många i Vladimir Putins innersta krets kritisera diktatorns krig i Ukraina. Men i det tysta beskrivs invasionen ”som en jävla röra”.

Det uppger den före detta BBC-journalisten Farida Rustamova, som hänvisar till källor inifrån Kreml. Hon publicerade sin text på ryska den 1 mars, men texten har nu översatts till engelska av en annan rysk oberoende journalist, Ilja Losovskij, och flera internationella medier har tagit del av informationen.

Gör sin plikt

– Ingen jublar.

Citatet kommer från en källa som enligt Rustamova står nära Kreml. Källan utvecklar sitt resonemang för henne:

– Många förstår att detta är ett misstag, men när de gör sin plikt kommer de med förklaringar som på något sätt rättfärdigar det.

Har inte något inflytande

Källan berättar för Rustamova att många ryska tjänstemän anser och upplever att de inte har något som helst inflytande över diktatorns beslut att invadera grannlandet.

– De ser Putins beslut som ett historiskt val som de inte kan påverka och vars innebörd ingen kommer förstå på ett tag framöver, skriver Rustamova.

”En jävla röra”

Enligt en annan person beskriver tjänstemännen i Kreml invasionen av Ukraina ”som en jävla röra”.

– Utifrån hans ord är stämningen i maktens korridorer inte alls glad. Många är i ett närmast paralyserat tillstånd, framhäver Rustamova.

Enligt journalisten är flera ledamöter i ryska statsduman uppgivna och överväger att lämna sin post. Flera tjänstemän och journalister uppges redan ha gjort det.

Putins sinnestillstånd

En annan källa till Rustamova, som enligt hennes uppgifter kan beskrivas som en ”god bekant” till Vladimir Putin beskriver att diktatorns sinnestillstånd försämrats.

– Han befinner sig i ett tillstånd där han känner sig kränkt och förolämpad. Det är en paranoia som har nått absurditetens gräns, säger källan.

Uppges tro på varje ord

Källan som står nära Putin uppger för Rustamova att diktatorn numera tror på varje ord som han själv har sagt och på samtlig information som hans innersta krets presenterar för honom.

– Putin tror på vad [försvarsminister] Shoigu och [generalstabschefen] Gerasimov säger till honom: hur snabbt de kommer att ta Kyiv, att ukrainarna spränger sig själva i luften och att Zelensky är en koksmissbrukare.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen