UPPGIFTER FRÅN KREML: Missnöjet mot Putin växer

2022 03 09

Utåt vågar inte många i Vladimir Putins innersta krets kritisera diktatorns krig i Ukraina. Men i det tysta beskrivs invasionen ”som en jävla röra”.

Det uppger den före detta BBC-journalisten Farida Rustamova, som hänvisar till källor inifrån Kreml. Hon publicerade sin text på ryska den 1 mars, men texten har nu översatts till engelska av en annan rysk oberoende journalist, Ilja Losovskij, och flera internationella medier har tagit del av informationen.

Gör sin plikt

– Ingen jublar.

Citatet kommer från en källa som enligt Rustamova står nära Kreml. Källan utvecklar sitt resonemang för henne:  

 – Många förstår att detta är ett misstag, men när de gör sin plikt kommer de med förklaringar som på något sätt rättfärdigar det.

Har inte något inflytande

Källan berättar för Rustamova att många ryska tjänstemän anser och upplever att de inte har något som helst inflytande över diktatorns beslut att invadera grannlandet.

– De ser Putins beslut som ett historiskt val som de inte kan påverka och vars innebörd ingen kommer förstå på ett tag framöver, skriver Rustamova.

”En jävla röra”

Enligt en annan person beskriver tjänstemännen i Kreml invasionen av Ukraina ”som en jävla röra”.

– Utifrån hans ord är stämningen i maktens korridorer inte alls glad. Många är i ett närmast paralyserat tillstånd, framhäver Rustamova.

Enligt journalisten är flera ledamöter i ryska statsduman uppgivna och överväger att lämna sin post. Flera tjänstemän och journalister uppges redan ha gjort det.

Putins sinnestillstånd

En annan källa till Rustamova, som enligt hennes uppgifter kan beskrivas som en ”god bekant” till Vladimir Putin beskriver att diktatorns sinnestillstånd försämrats.

– Han befinner sig i ett tillstånd där han känner sig kränkt och förolämpad. Det är en paranoia som har nått absurditetens gräns, säger källan.

Uppges tro på varje ord

Källan som står nära Putin uppger för Rustamova att diktatorn numera tror på varje ord som han själv har sagt och på samtlig information som hans innersta krets presenterar för honom.

– Putin tror på vad [försvarsminister] Shoigu och [generalstabschefen] Gerasimov säger till honom: hur snabbt de kommer att ta Kyiv, att ukrainarna spränger sig själva i luften och att Zelensky är en koksmissbrukare.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

4dec025

Skatteverket går ut med uppmaning – viktigt att kontrollera

2025 12 05

Skatteverket uppmanar alla svenskar till extra vaksamhet.

Anledningen är en stor ökning av bluffmejl som landar i inkorgen hos folk.

I den nya bluffvågen står Skatteverket som avsändare, vilket inte stämmer.

I bluffmejlen uppmanas mottagen att verifiera sina bankuppgifter för att Skatteverket ska kunna göra en utbetalning av skatteåterbäring, rapporterar TV4.

– Vår rekommendation är att du raderar mejlet eller meddelandet, uppger Skatteverket.

Lämna inga uppgifter

Skatteverket framhåller att myndigheten aldrig frågar efter den typen av uppgifter på mejl.

– Om det står att du ska lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer ska du inte göra det, framhåller myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.

”Var extra vaksam”

Det är alltid bra att vara vaksam när man får mejl, även om avsändaren framstår som känd, för att inte blir lurad av bedragare.

Det finns några saker som Skatteverket uppmanar alla att kontrollera om man får ett mejl från myndigheten.

– Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden. Några saker som du kan vara extra vaksam på är om språket i meddelandet inte är korrekt, att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats eller att svenska och engelska blandas i meddelandet, uppmanar Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås 

Senast i våras

Bedragare som använder Skatteverkets namn för att lura människor är särskilt vanligt i samband med deklarations- och skatteåterbäringstider.

Senast i våras gick en våg av bluffmeddelande ut till svenska folket.

– De anpassar sig hela tiden efter hur vi lever våra liv, säger Internetstiftelsens folkbildningsansvarige Björn Appelgren, till TV4.

– Många är oroliga för att göra fel och klicka på en länk eller fil som påstås gälla deklarationen. Bedragarna vet också att folk stressar över tider och återbetalningar.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

5dec2025

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen