UPPGIFTER FRÅN KREML: Missnöjet mot Putin växer

2022 03 09

Utåt vågar inte många i Vladimir Putins innersta krets kritisera diktatorns krig i Ukraina. Men i det tysta beskrivs invasionen ”som en jävla röra”.

Det uppger den före detta BBC-journalisten Farida Rustamova, som hänvisar till källor inifrån Kreml. Hon publicerade sin text på ryska den 1 mars, men texten har nu översatts till engelska av en annan rysk oberoende journalist, Ilja Losovskij, och flera internationella medier har tagit del av informationen.

Gör sin plikt

– Ingen jublar.

Citatet kommer från en källa som enligt Rustamova står nära Kreml. Källan utvecklar sitt resonemang för henne:  

 – Många förstår att detta är ett misstag, men när de gör sin plikt kommer de med förklaringar som på något sätt rättfärdigar det.

Har inte något inflytande

Källan berättar för Rustamova att många ryska tjänstemän anser och upplever att de inte har något som helst inflytande över diktatorns beslut att invadera grannlandet.

– De ser Putins beslut som ett historiskt val som de inte kan påverka och vars innebörd ingen kommer förstå på ett tag framöver, skriver Rustamova.

”En jävla röra”

Enligt en annan person beskriver tjänstemännen i Kreml invasionen av Ukraina ”som en jävla röra”.

– Utifrån hans ord är stämningen i maktens korridorer inte alls glad. Många är i ett närmast paralyserat tillstånd, framhäver Rustamova.

Enligt journalisten är flera ledamöter i ryska statsduman uppgivna och överväger att lämna sin post. Flera tjänstemän och journalister uppges redan ha gjort det.

Putins sinnestillstånd

En annan källa till Rustamova, som enligt hennes uppgifter kan beskrivas som en ”god bekant” till Vladimir Putin beskriver att diktatorns sinnestillstånd försämrats.

– Han befinner sig i ett tillstånd där han känner sig kränkt och förolämpad. Det är en paranoia som har nått absurditetens gräns, säger källan.

Uppges tro på varje ord

Källan som står nära Putin uppger för Rustamova att diktatorn numera tror på varje ord som han själv har sagt och på samtlig information som hans innersta krets presenterar för honom.

– Putin tror på vad [försvarsminister] Shoigu och [generalstabschefen] Gerasimov säger till honom: hur snabbt de kommer att ta Kyiv, att ukrainarna spränger sig själva i luften och att Zelensky är en koksmissbrukare.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen


24 oktober

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 24

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen. 

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar. 

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland. 

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen. 

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar. 

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen