UPPGIFTER: ”Fruktansvärt” och ”aggressivt” – dansk chock efter samtal med Trump

2025 01 24

Samtalet mellan Danmarks statsminister Mette Frederiksen och USA:s president Donald Trump uppges ha varit ”fruktansvärt” och aggressivt.

Donald Trumps utspel om att han vill göra Grönland amerikanskt har chockat många inom världssamfundet.

Grönland tillhör idag Danmark, som har avvisat Trumps utspel men ändå sagt sig vara redo att diskutera med den nyvalda presidenten.

Men när Danmarks statsminister Mette Frederiksen talade i telefon med Trump så gick det väldigt illa, enligt flera källor.

”Aggressiv” och ”konfronterande”

Donald Trump talade med Mette Frederiksen i ungefär 45 minuter förra veckan. Men det blev en mycket het och otrevlig diskussion, säger flera europeiska regeringskällor till Financial Times.

Enligt rapporten var Trump ”aggressiv” och ”konfronterande” i samtalet.

– Det var fruktansvärt, säger en källa till tidningen.

Samtalet ska alltså ha gått väldigt dåligt, och danskarna uppges vara chockade över Trumps tonläge.

– De är helt utflippade, säger en källa.

Danmark panikslagna

Donald Trump ska i samtalet med Mette Frederiksen ha insisterat på att han var seriös i sina utspel om Grönland och att han är fast besluten på att ta över ön, rapporterar The Guardian.

Detta ska ha gjort danskarna panikslagna, eftersom de enligt vissa källor var osäkra på om Trump verkligen menade allvar. Nu är det full kris hos danskarna, enligt källorna.

Från danskt håll vill man dock inte bekräfta uppgifterna om att samtalet ska ha varit ”fruktansvärt” och aggressivt.

– Vi känner inte igen den tolkning av konversationen som har gjorts av anonyma källor, säger en talesperson för Mette Fredriksen, enligt tidningen.

”För den nationella säkerhetens skull”

Donald Trump har gjort ett flertal utspel i frågan om Grönland den senaste tiden. Nyligen sade han exempelvis att han är ”helt övertygad” om att Danmark kommer att ge vika för hans krav.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, framhöll Trump tidigare i januari, enligt AFP.

Foto: News Oresund flickr

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen