UPPGIFTER: ”Fruktansvärt” och ”aggressivt” – dansk chock efter samtal med Trump

2025 01 24

Samtalet mellan Danmarks statsminister Mette Frederiksen och USA:s president Donald Trump uppges ha varit ”fruktansvärt” och aggressivt.

Donald Trumps utspel om att han vill göra Grönland amerikanskt har chockat många inom världssamfundet.

Grönland tillhör idag Danmark, som har avvisat Trumps utspel men ändå sagt sig vara redo att diskutera med den nyvalda presidenten.

Men när Danmarks statsminister Mette Frederiksen talade i telefon med Trump så gick det väldigt illa, enligt flera källor.

”Aggressiv” och ”konfronterande”

Donald Trump talade med Mette Frederiksen i ungefär 45 minuter förra veckan. Men det blev en mycket het och otrevlig diskussion, säger flera europeiska regeringskällor till Financial Times.

Enligt rapporten var Trump ”aggressiv” och ”konfronterande” i samtalet.

– Det var fruktansvärt, säger en källa till tidningen.

Samtalet ska alltså ha gått väldigt dåligt, och danskarna uppges vara chockade över Trumps tonläge.

– De är helt utflippade, säger en källa.

Danmark panikslagna

Donald Trump ska i samtalet med Mette Frederiksen ha insisterat på att han var seriös i sina utspel om Grönland och att han är fast besluten på att ta över ön, rapporterar The Guardian.

Detta ska ha gjort danskarna panikslagna, eftersom de enligt vissa källor var osäkra på om Trump verkligen menade allvar. Nu är det full kris hos danskarna, enligt källorna.

Från danskt håll vill man dock inte bekräfta uppgifterna om att samtalet ska ha varit ”fruktansvärt” och aggressivt.

– Vi känner inte igen den tolkning av konversationen som har gjorts av anonyma källor, säger en talesperson för Mette Fredriksen, enligt tidningen.

”För den nationella säkerhetens skull”

Donald Trump har gjort ett flertal utspel i frågan om Grönland den senaste tiden. Nyligen sade han exempelvis att han är ”helt övertygad” om att Danmark kommer att ge vika för hans krav.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, framhöll Trump tidigare i januari, enligt AFP.

Foto: News Oresund flickr

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen