UPPGIFTER: Georgisk utbrytarregion vill folkomrösta – kan ansluta till Ryssland

2022 05 13

Presidenten i den georgiska utbrytarregionen Sydossetien uppges ligga bakom förslaget.

Regionens ledare, Anatolij Bibilov, uppges vilja organisera en folkomröstning för att Sydossetien ska bryta sig loss från Georgien och istället upptas i Vladimir Putins Ryssland, rapporterar Reuters.

Uppgifterna hämtas från den ryska nyhetsbyrån Tass som meddelar att en folkomröstning redan är planerad den 17 juli nu i sommar.

“Vårt folks strävan”

– Jag tycker att ett enande med Ryssland är vårt strategiska mål. Detta är vår väg och en strävan från vårt folk. Vi bör gå vidare längs denna väg. Motsvarande rättsliga steg kommer att tas inom en snar framtid. Republiken Sydossetien kommer att bli en del av dess historiska moderland Ryssland, säger Anatolij Bibiliv.

Använde Putins retorik

Utbrytarregionens president motiverade beslutet med en retorik som påminner om den som hörts från Putinregemin före och under kriget i Ukraina.

– Den ryska världen idag försvarar sina anhängares intressen, de som är motståndare till nazismen, som respekterar universella humanitära värderingar och de grundläggande rättigheter och normer som delas av hela det internationella samfundet, säger Bibilov enligt ryska Tass.

Förbereder omröstningen

Enligt ryska medier har valkommissionen i Sydossetien både godkänt och skickat dokument om folkomröstningen till Georgiens president. 

En namninsamling ska ha ägt rum i regionen för att stötta folkomröstningen. Den lämnades in till centrala valkommissionen 6 maj, skriver Tass.

“Historisk strävan”

– Anatolij Bibilov undertecknade en förordning om att hålla en folkomröstning i Sydossetien, säger ledarens kontor i ett uttalande enligt franska tv-kanalen France 24.

Han hänvisar samtidigt till hans folks “historiska strävan” att ansluta sig till Ryssland.

Ryssland erkände regionen självständig

Ryssland ropade ut Sydossetien, tillsammans med Abchazien, som självständigt efter att ha inlett ett krig i Georgien 2008. 

De ryska styrkorna tryckte då undan de georgiska trupperna i de båda regionerna och sedan samma år har landet stationerade militärbaser i Sydossetien.

Georgien: “Oacceptabelt”

Georgien å sin sida har fördömt regionens planer på en folkomröstning.

Ledningen i landet har kallat idén om att ansluta sig till Ryssland “oacceptabel”, uppger France 24.

Tiotusentals fördrevs

Striderna i Georgien 2008 varade i fem dagar. Kriget avslutades med vapenvila efter att Georgien förlorat mark inom de separatistiska områdenas gränser.

Siffrorna för antalet döda varierar, men kriget lär ha krävt minst 700 liv enligt Väst och tiotusentals georgier fördrevs.

Foto: President of Russia Office resp M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen