UPPGIFTER: Georgisk utbrytarregion vill folkomrösta – kan ansluta till Ryssland

2022 05 13

Presidenten i den georgiska utbrytarregionen Sydossetien uppges ligga bakom förslaget.

Regionens ledare, Anatolij Bibilov, uppges vilja organisera en folkomröstning för att Sydossetien ska bryta sig loss från Georgien och istället upptas i Vladimir Putins Ryssland, rapporterar Reuters.

Uppgifterna hämtas från den ryska nyhetsbyrån Tass som meddelar att en folkomröstning redan är planerad den 17 juli nu i sommar.

“Vårt folks strävan”

– Jag tycker att ett enande med Ryssland är vårt strategiska mål. Detta är vår väg och en strävan från vårt folk. Vi bör gå vidare längs denna väg. Motsvarande rättsliga steg kommer att tas inom en snar framtid. Republiken Sydossetien kommer att bli en del av dess historiska moderland Ryssland, säger Anatolij Bibiliv.

Använde Putins retorik

Utbrytarregionens president motiverade beslutet med en retorik som påminner om den som hörts från Putinregemin före och under kriget i Ukraina.

– Den ryska världen idag försvarar sina anhängares intressen, de som är motståndare till nazismen, som respekterar universella humanitära värderingar och de grundläggande rättigheter och normer som delas av hela det internationella samfundet, säger Bibilov enligt ryska Tass.

Förbereder omröstningen

Enligt ryska medier har valkommissionen i Sydossetien både godkänt och skickat dokument om folkomröstningen till Georgiens president.

En namninsamling ska ha ägt rum i regionen för att stötta folkomröstningen. Den lämnades in till centrala valkommissionen 6 maj, skriver Tass.

“Historisk strävan”

– Anatolij Bibilov undertecknade en förordning om att hålla en folkomröstning i Sydossetien, säger ledarens kontor i ett uttalande enligt franska tv-kanalen France 24.

Han hänvisar samtidigt till hans folks “historiska strävan” att ansluta sig till Ryssland.

Ryssland erkände regionen självständig

Ryssland ropade ut Sydossetien, tillsammans med Abchazien, som självständigt efter att ha inlett ett krig i Georgien 2008.

De ryska styrkorna tryckte då undan de georgiska trupperna i de båda regionerna och sedan samma år har landet stationerade militärbaser i Sydossetien.

Georgien: “Oacceptabelt”

Georgien å sin sida har fördömt regionens planer på en folkomröstning.

Ledningen i landet har kallat idén om att ansluta sig till Ryssland “oacceptabel”, uppger France 24.

Tiotusentals fördrevs

Striderna i Georgien 2008 varade i fem dagar. Kriget avslutades med vapenvila efter att Georgien förlorat mark inom de separatistiska områdenas gränser.

Siffrorna för antalet döda varierar, men kriget lär ha krävt minst 700 liv enligt Väst och tiotusentals georgier fördrevs.

Foto: President of Russia Office resp M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen