UPPGIFTER: Georgisk utbrytarregion vill folkomrösta – kan ansluta till Ryssland

2022 05 13

Presidenten i den georgiska utbrytarregionen Sydossetien uppges ligga bakom förslaget.

Regionens ledare, Anatolij Bibilov, uppges vilja organisera en folkomröstning för att Sydossetien ska bryta sig loss från Georgien och istället upptas i Vladimir Putins Ryssland, rapporterar Reuters.

Uppgifterna hämtas från den ryska nyhetsbyrån Tass som meddelar att en folkomröstning redan är planerad den 17 juli nu i sommar.

“Vårt folks strävan”

– Jag tycker att ett enande med Ryssland är vårt strategiska mål. Detta är vår väg och en strävan från vårt folk. Vi bör gå vidare längs denna väg. Motsvarande rättsliga steg kommer att tas inom en snar framtid. Republiken Sydossetien kommer att bli en del av dess historiska moderland Ryssland, säger Anatolij Bibiliv.

Använde Putins retorik

Utbrytarregionens president motiverade beslutet med en retorik som påminner om den som hörts från Putinregemin före och under kriget i Ukraina.

– Den ryska världen idag försvarar sina anhängares intressen, de som är motståndare till nazismen, som respekterar universella humanitära värderingar och de grundläggande rättigheter och normer som delas av hela det internationella samfundet, säger Bibilov enligt ryska Tass.

Förbereder omröstningen

Enligt ryska medier har valkommissionen i Sydossetien både godkänt och skickat dokument om folkomröstningen till Georgiens president. 

En namninsamling ska ha ägt rum i regionen för att stötta folkomröstningen. Den lämnades in till centrala valkommissionen 6 maj, skriver Tass.

“Historisk strävan”

– Anatolij Bibilov undertecknade en förordning om att hålla en folkomröstning i Sydossetien, säger ledarens kontor i ett uttalande enligt franska tv-kanalen France 24.

Han hänvisar samtidigt till hans folks “historiska strävan” att ansluta sig till Ryssland.

Ryssland erkände regionen självständig

Ryssland ropade ut Sydossetien, tillsammans med Abchazien, som självständigt efter att ha inlett ett krig i Georgien 2008. 

De ryska styrkorna tryckte då undan de georgiska trupperna i de båda regionerna och sedan samma år har landet stationerade militärbaser i Sydossetien.

Georgien: “Oacceptabelt”

Georgien å sin sida har fördömt regionens planer på en folkomröstning.

Ledningen i landet har kallat idén om att ansluta sig till Ryssland “oacceptabel”, uppger France 24.

Tiotusentals fördrevs

Striderna i Georgien 2008 varade i fem dagar. Kriget avslutades med vapenvila efter att Georgien förlorat mark inom de separatistiska områdenas gränser.

Siffrorna för antalet döda varierar, men kriget lär ha krävt minst 700 liv enligt Väst och tiotusentals georgier fördrevs.

Foto: President of Russia Office resp M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen