UPPGIFTER: Grönt ljus för omtalat bidrag – massiv höjning på gång

2025 04 23

Regeringen och Sverigedemokraterna förbereder en kraftig höjning.

Det omdiskuterade återvandringsbidraget ska höjas.

Tidöpartierna är nu överens och går fram med ett nytt förslag i frågan, uppger Ekot.

Enligt uppgifterna kommer bidraget, som ämnar att öka den frivilliga återvandringen för personer med anknytning till andra länder, att höjas från 10 000 kronor till 350 000 kronor för en vuxen.

Det motsvarar en höjning på 3 400 procent.

Går emot egen utredning

Ett sådant förslag innebär att regeringen går emot den utredning som förra året lämnade över sitt betänkande, och som då påtalade risker och avrådde från större höjningar.

Nu är dock ett nytt förslag klart och på väg ut på remiss, erfar radiokanalen.

– Det är bra att de som frivilligt vill återvandra erbjuds stöd, bland annat genom ekonomiskt bidrag, sade dåvarande migrationsminister och numera utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) när utredningen presenterades förra året.

– Stödet har däremot inte varit en prioriterad fråga under många år, vilket har inneburit att få har känt till det. Ett mer ändamålsenligt regelverk och informationsinsatser är två av flera sätt som incitamenten för återvandring kan öka.

Då kan bidraget krävas tillbaka

De som är makar eller sambor ska max kunna få 500 000 i återvandringsbidrag. För familjer är summan 600 000 kronor och för barn under 18 år 25 000 kronor.

Det föreligger också krav på återbetalning för den som inte flyttar inom ett år, eller om man på nytt bosätter sig i Sverige efter utbetalat bidrag. För det ska det gälla oavsett hur lång tid det sedan man tog emot bidraget. Vid särskilda skäl kan vissa få behålla pengarna, uppger SR.

"SD:s främsta vinst"

Summorna som nämns är samma som Tidöpartierna själva presenterade som förslag redan i höstas.

Budgettillskottet beskrevs då som “SD:s främsta vinst i höstbudgeten”, rapporterade SVT.

– Vi är i full färd med ett paradigmskifte i migrationspolitiken, sade migrationsministern Johan Forssell (M) till kanalen vid tillfället.

Centerpartiet och Vänsterpartiet har kritiserat förslaget.

– Jag är otroligt förvånad att man går vidare med ett förslag som regeringens egen utredare säger är dåligt för integrationen och till och med riskerar att spä på rasismen i samhället, har Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson för Centerpartiet, sagt till samma kanal.

Satsningen uppges vara värd nästan 2,5 miljarder kronor och lagen föreslås börja gälla 1 januari 2026.

LÄS MER: Möjligt trendbrott – efter tuffa månaderna

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen