UPPGIFTER: Grönt ljus för omtalat bidrag – massiv höjning på gång

2025 04 23

Regeringen och Sverigedemokraterna förbereder en kraftig höjning.

Det omdiskuterade återvandringsbidraget ska höjas.

Tidöpartierna är nu överens och går fram med ett nytt förslag i frågan, uppger Ekot.

Enligt uppgifterna kommer bidraget, som ämnar att öka den frivilliga återvandringen för personer med anknytning till andra länder, att höjas från 10 000 kronor till 350 000 kronor för en vuxen.

Det motsvarar en höjning på 3 400 procent.

Går emot egen utredning

Ett sådant förslag innebär att regeringen går emot den utredning som förra året lämnade över sitt betänkande, och som då påtalade risker och avrådde från större höjningar.

Nu är dock ett nytt förslag klart och på väg ut på remiss, erfar radiokanalen.

– Det är bra att de som frivilligt vill återvandra erbjuds stöd, bland annat genom ekonomiskt bidrag, sade dåvarande migrationsminister och numera utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) när utredningen presenterades förra året.

– Stödet har däremot inte varit en prioriterad fråga under många år, vilket har inneburit att få har känt till det. Ett mer ändamålsenligt regelverk och informationsinsatser är två av flera sätt som incitamenten för återvandring kan öka.

Då kan bidraget krävas tillbaka

De som är makar eller sambor ska max kunna få 500 000 i återvandringsbidrag. För familjer är summan 600 000 kronor och för barn under 18 år 25 000 kronor.

Det föreligger också krav på återbetalning för den som inte flyttar inom ett år, eller om man på nytt bosätter sig i Sverige efter utbetalat bidrag. För det ska det gälla oavsett hur lång tid det sedan man tog emot bidraget. Vid särskilda skäl kan vissa få behålla pengarna, uppger SR.

"SD:s främsta vinst"

Summorna som nämns är samma som Tidöpartierna själva presenterade som förslag redan i höstas.

Budgettillskottet beskrevs då som “SD:s främsta vinst i höstbudgeten”, rapporterade SVT.

Vi är i full färd med ett paradigmskifte i migrationspolitiken, sade migrationsministern Johan Forssell (M) till kanalen vid tillfället.

Centerpartiet och Vänsterpartiet har kritiserat förslaget.

– Jag är otroligt förvånad att man går vidare med ett förslag som regeringens egen utredare säger är dåligt för integrationen och till och med riskerar att spä på rasismen i samhället, har Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson för Centerpartiet, sagt till samma kanal.

Satsningen uppges vara värd nästan 2,5 miljarder kronor och lagen föreslås börja gälla 1 januari 2026.

LÄS MER: Möjligt trendbrott – efter tuffa månaderna

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen


Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen