UPPGIFTER: Grönt ljus för omtalat bidrag – massiv höjning på gång

2025 04 23

Regeringen och Sverigedemokraterna förbereder en kraftig höjning.

Det omdiskuterade återvandringsbidraget ska höjas.

Tidöpartierna är nu överens och går fram med ett nytt förslag i frågan, uppger Ekot.

Enligt uppgifterna kommer bidraget, som ämnar att öka den frivilliga återvandringen för personer med anknytning till andra länder, att höjas från 10 000 kronor till 350 000 kronor för en vuxen.

Det motsvarar en höjning på 3 400 procent.

Går emot egen utredning

Ett sådant förslag innebär att regeringen går emot den utredning som förra året lämnade över sitt betänkande, och som då påtalade risker och avrådde från större höjningar.

Nu är dock ett nytt förslag klart och på väg ut på remiss, erfar radiokanalen.

– Det är bra att de som frivilligt vill återvandra erbjuds stöd, bland annat genom ekonomiskt bidrag, sade dåvarande migrationsminister och numera utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) när utredningen presenterades förra året.

– Stödet har däremot inte varit en prioriterad fråga under många år, vilket har inneburit att få har känt till det. Ett mer ändamålsenligt regelverk och informationsinsatser är två av flera sätt som incitamenten för återvandring kan öka.

Då kan bidraget krävas tillbaka

De som är makar eller sambor ska max kunna få 500 000 i återvandringsbidrag. För familjer är summan 600 000 kronor och för barn under 18 år 25 000 kronor.

Det föreligger också krav på återbetalning för den som inte flyttar inom ett år, eller om man på nytt bosätter sig i Sverige efter utbetalat bidrag. För det ska det gälla oavsett hur lång tid det sedan man tog emot bidraget. Vid särskilda skäl kan vissa få behålla pengarna, uppger SR.

"SD:s främsta vinst"

Summorna som nämns är samma som Tidöpartierna själva presenterade som förslag redan i höstas.

Budgettillskottet beskrevs då som “SD:s främsta vinst i höstbudgeten”, rapporterade SVT.

Vi är i full färd med ett paradigmskifte i migrationspolitiken, sade migrationsministern Johan Forssell (M) till kanalen vid tillfället.

Centerpartiet och Vänsterpartiet har kritiserat förslaget.

– Jag är otroligt förvånad att man går vidare med ett förslag som regeringens egen utredare säger är dåligt för integrationen och till och med riskerar att spä på rasismen i samhället, har Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson för Centerpartiet, sagt till samma kanal.

Satsningen uppges vara värd nästan 2,5 miljarder kronor och lagen föreslås börja gälla 1 januari 2026.

LÄS MER: Möjligt trendbrott – efter tuffa månaderna

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen