UPPGIFTER: Grönt ljus för omtalat bidrag – massiv höjning på gång

2025 04 23

Regeringen och Sverigedemokraterna förbereder en kraftig höjning.

Det omdiskuterade återvandringsbidraget ska höjas.

Tidöpartierna är nu överens och går fram med ett nytt förslag i frågan, uppger Ekot.

Enligt uppgifterna kommer bidraget, som ämnar att öka den frivilliga återvandringen för personer med anknytning till andra länder, att höjas från 10 000 kronor till 350 000 kronor för en vuxen.

Det motsvarar en höjning på 3 400 procent.

Går emot egen utredning

Ett sådant förslag innebär att regeringen går emot den utredning som förra året lämnade över sitt betänkande, och som då påtalade risker och avrådde från större höjningar.

Nu är dock ett nytt förslag klart och på väg ut på remiss, erfar radiokanalen.

– Det är bra att de som frivilligt vill återvandra erbjuds stöd, bland annat genom ekonomiskt bidrag, sade dåvarande migrationsminister och numera utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) när utredningen presenterades förra året.

– Stödet har däremot inte varit en prioriterad fråga under många år, vilket har inneburit att få har känt till det. Ett mer ändamålsenligt regelverk och informationsinsatser är två av flera sätt som incitamenten för återvandring kan öka.

Då kan bidraget krävas tillbaka

De som är makar eller sambor ska max kunna få 500 000 i återvandringsbidrag. För familjer är summan 600 000 kronor och för barn under 18 år 25 000 kronor.

Det föreligger också krav på återbetalning för den som inte flyttar inom ett år, eller om man på nytt bosätter sig i Sverige efter utbetalat bidrag. För det ska det gälla oavsett hur lång tid det sedan man tog emot bidraget. Vid särskilda skäl kan vissa få behålla pengarna, uppger SR.

"SD:s främsta vinst"

Summorna som nämns är samma som Tidöpartierna själva presenterade som förslag redan i höstas.

Budgettillskottet beskrevs då som “SD:s främsta vinst i höstbudgeten”, rapporterade SVT.

Vi är i full färd med ett paradigmskifte i migrationspolitiken, sade migrationsministern Johan Forssell (M) till kanalen vid tillfället.

Centerpartiet och Vänsterpartiet har kritiserat förslaget.

– Jag är otroligt förvånad att man går vidare med ett förslag som regeringens egen utredare säger är dåligt för integrationen och till och med riskerar att spä på rasismen i samhället, har Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson för Centerpartiet, sagt till samma kanal.

Satsningen uppges vara värd nästan 2,5 miljarder kronor och lagen föreslås börja gälla 1 januari 2026.

LÄS MER: Möjligt trendbrott – efter tuffa månaderna

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen