UPPGIFTER: Grönt ljus för omtalat bidrag – massiv höjning på gång

2025 04 23

Det omdiskuterade återvandringsbidraget ska höjas.

Tidöpartierna är nu överens och går fram med ett nytt förslag i frågan, uppger Ekot.

Enligt uppgifterna kommer bidraget, som ämnar att öka den frivilliga återvandringen för personer med anknytning till andra länder, att höjas från 10 000 kronor till 350 000 kronor för en vuxen.

Det motsvarar en höjning på 3 400 procent.

Går emot egen utredning

Ett sådant förslag innebär att regeringen går emot den utredning som förra året lämnade över sitt betänkande, och som då påtalade risker och avrådde från större höjningar.

Nu är dock ett nytt förslag klart och på väg ut på remiss, erfar radiokanalen.

– Det är bra att de som frivilligt vill återvandra erbjuds stöd, bland annat genom ekonomiskt bidrag, sade dåvarande migrationsminister och numera utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) när utredningen presenterades förra året.

– Stödet har däremot inte varit en prioriterad fråga under många år, vilket har inneburit att få har känt till det. Ett mer ändamålsenligt regelverk och informationsinsatser är två av flera sätt som incitamenten för återvandring kan öka.

Då kan bidraget krävas tillbaka

De som är makar eller sambor ska max kunna få 500 000 i återvandringsbidrag. För familjer är summan 600 000 kronor och för barn under 18 år 25 000 kronor.

Det föreligger också krav på återbetalning för den som inte flyttar inom ett år, eller om man på nytt bosätter sig i Sverige efter utbetalat bidrag. För det ska det gälla oavsett hur lång tid det sedan man tog emot bidraget. Vid särskilda skäl kan vissa få behålla pengarna, uppger SR.

"SD:s främsta vinst"

Summorna som nämns är samma som Tidöpartierna själva presenterade som förslag redan i höstas.

Budgettillskottet beskrevs då som “SD:s främsta vinst i höstbudgeten”, rapporterade SVT.

– Vi är i full färd med ett paradigmskifte i migrationspolitiken, sade migrationsministern Johan Forssell (M) till kanalen vid tillfället.

Centerpartiet och Vänsterpartiet har kritiserat förslaget.

– Jag är otroligt förvånad att man går vidare med ett förslag som regeringens egen utredare säger är dåligt för integrationen och till och med riskerar att spä på rasismen i samhället, har Jonny Cato, migrationspolitisk talesperson för Centerpartiet, sagt till samma kanal.

Satsningen uppges vara värd nästan 2,5 miljarder kronor och lagen föreslås börja gälla 1 januari 2026.

LÄS MER: Möjligt trendbrott – efter tuffa månaderna

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen