UPPGIFTER: Grupp försöker stoppa svensk från att bli påve

2025 04 27

En grupp svenskar uppges vilja stoppa den svenske kardinalen Anders Arborelius från att bli vald till påve.

Påven Franciskus är död och snart är det dags att utse en ny påve, vilket sker i en så kallad konklav.

En person som har lyfts fram som en het kandidat, även i internationella medier, är den svenske kardinalen Anders Arborelius.

Men nu kommer uppgifter om att en grupp svenska katoliker aktivt försöker motarbeta Arborelius och se till att han inte blir vald till påve.

Kritiserar Arborelius

Inom katolska kyrkan förekommer ofta strider mellan traditionalister och progressiva, men den svenska gruppen säger sig vilja stoppa Arborelius av ett helt annat skäl.

Gruppen går under namnet Commando Jean d’Arc, rapporterar SVT.

De vill motverka att Arborelius blir vald till påve – eftersom de är kritiska till hans ledarstil.

– Han är omtalad för att inte reda ut saker, inte hantera konflikter, inte agera, inte ordna upp saker. Saker som kan lösas liksom med ett enkelt möte, en ärlig, god diskussion, säger Commando Jean d’Arcs Maria Forsström till kanalen.

– Det resulterar i utredningar som drar ut på tiden, brev som inte besvaras. Saker blir liggande i månader och folk blir så frustrerade att de ger upp till slut, hävdar hon.

En person i gruppen uppges ha jobbat med Arborelius i över 20 år, och säger ”över min döda kropp” angående möjligheten att den svenske kardinalen blir påve.

Beskrivs som ”papabile”

Kritiken avfärdas av katolska kyrkan i Sverige, men har tagits upp i en inflytelserik nätpublikation som vänder sig till kardinaler, enligt kanalen.

Valet av ny påve sker i en så kallad konklav där kardinalerna sammanträder i Sixtinska kapellet under stort hemlighetsmakeri, och håller omröstningar tills en kandidat får två tredjedelar av rösterna.

Svensken Anders Arborelius har lyfts fram som en av de absolut tyngsta påvekandidaterna i flera internationella medier.

Nyligen har Arborelius bland annat intervjuats i Corriere della Sera, där han beskrivs som ”papabile”, vilket är ett italienskt ord för att beteckna en het kandidat i påvevalet.

Arborelius själv tonar dock ner sina möjligheter att bli vald.

– Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns några riktiga kandidater. I vilket fall som helst är det en illusion att tro att någon från den här delen av världen kommer att bli vald. Om det någonsin händer kommer jag att vända mig till den Helige Ande för att veta vilken riktning jag ska ta, säger Arborelius till tidningen.

Men i Sverige finns det alltså katoliker som motsätter sig att Arborelius väljs till påve.

Frågan om ledarstil kan bli en viktig faktor i påvevalet, samtidigt som spänningarna mellan konservativa och mer liberala grupperingar inom kyrkan också kommer att spela en stor roll.

Foto: F. Fouganthin, Wikipedia resp E. Santimano

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen