UPPGIFTER: Grupp försöker stoppa svensk från att bli påve

2025 04 27

En grupp svenskar uppges vilja stoppa den svenske kardinalen Anders Arborelius från att bli vald till påve.

Påven Franciskus är död och snart är det dags att utse en ny påve, vilket sker i en så kallad konklav.

En person som har lyfts fram som en het kandidat, även i internationella medier, är den svenske kardinalen Anders Arborelius.

Men nu kommer uppgifter om att en grupp svenska katoliker aktivt försöker motarbeta Arborelius och se till att han inte blir vald till påve.

Kritiserar Arborelius

Inom katolska kyrkan förekommer ofta strider mellan traditionalister och progressiva, men den svenska gruppen säger sig vilja stoppa Arborelius av ett helt annat skäl.

Gruppen går under namnet Commando Jean d’Arc, rapporterar SVT.

De vill motverka att Arborelius blir vald till påve – eftersom de är kritiska till hans ledarstil.

– Han är omtalad för att inte reda ut saker, inte hantera konflikter, inte agera, inte ordna upp saker. Saker som kan lösas liksom med ett enkelt möte, en ärlig, god diskussion, säger Commando Jean d’Arcs Maria Forsström till kanalen.

– Det resulterar i utredningar som drar ut på tiden, brev som inte besvaras. Saker blir liggande i månader och folk blir så frustrerade att de ger upp till slut, hävdar hon.

En person i gruppen uppges ha jobbat med Arborelius i över 20 år, och säger ”över min döda kropp” angående möjligheten att den svenske kardinalen blir påve.

Beskrivs som ”papabile”

Kritiken avfärdas av katolska kyrkan i Sverige, men har tagits upp i en inflytelserik nätpublikation som vänder sig till kardinaler, enligt kanalen.

Valet av ny påve sker i en så kallad konklav där kardinalerna sammanträder i Sixtinska kapellet under stort hemlighetsmakeri, och håller omröstningar tills en kandidat får två tredjedelar av rösterna.

Svensken Anders Arborelius har lyfts fram som en av de absolut tyngsta påvekandidaterna i flera internationella medier.

Nyligen har Arborelius bland annat intervjuats i Corriere della Sera, där han beskrivs som ”papabile”, vilket är ett italienskt ord för att beteckna en het kandidat i påvevalet.

Arborelius själv tonar dock ner sina möjligheter att bli vald.

– Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns några riktiga kandidater. I vilket fall som helst är det en illusion att tro att någon från den här delen av världen kommer att bli vald. Om det någonsin händer kommer jag att vända mig till den Helige Ande för att veta vilken riktning jag ska ta, säger Arborelius till tidningen.

Men i Sverige finns det alltså katoliker som motsätter sig att Arborelius väljs till påve.

Frågan om ledarstil kan bli en viktig faktor i påvevalet, samtidigt som spänningarna mellan konservativa och mer liberala grupperingar inom kyrkan också kommer att spela en stor roll.

Foto: F. Fouganthin, Wikipedia resp E. Santimano

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen