UPPGIFTER: Hot mot Trump misstänks vara fejkat

2025 05 31

Ett allvarligt hot mot president Trump misstänks nu vara fejkat.

USA:s president Donald Trump har utsatts för två mordförsök och får också ofta ta emot allvarliga hot.

Nyligen rapporterade USA:s departement för inrikes säkerhet om ett nytt, allvarligt hot.

Men nu misstänker man att hotet var fejk – och att syftet var att sätta dit den påstådda avsändaren.

Misstänks vara fejk

Ramon Morales Reyes, en papperslös migrant, anklagas för att ha skickat ett brev till Donald Trump där han ska ha hotat med att döda presidenten, rapporterar ABC News.

– Tack vare våra ICE-tjänstemän sitter den här illegala invandraren som hotade att mörda president Trump bakom lås och bom, kommenterade departementets chef Kristi Noem på X.

Men nu har fallet tagit en ny vändning.

Flera källor inom rättsväsendet uppger att mordhotet misstänks vara fejkat, och att Ramon Morales Reyes inte har skrivit eller skickat brevet.

Istället tror man att hotbrevet har skickats av någon som vill sätta dit Reyes och få honom deporterad.

Enligt uppgifter har Reyes fått genomgå ett handstilstest, som visar att hans handstil inte matchar den i brevet. Samtidigt finns det en konkret misstanke om vem som försökt sätta dit Reyes.

Försökte sätta dit honom

Man misstänker nu att en annan man, som sitter i fängelse misstänkt för att ha misshandlat Reyes, ligger bakom brevet.

Man tror att mannen har velat sätta dit Reyes och få honom utvisad, för att Reyes inte ska kunna vittna mot honom.

Utredningen om hotbrevet pågår fortfarande, och från officiellt håll har fallet inte kommenterats ytterligare. Men enligt källor så misstänker man alltså starkt att hotbrevet var fejk.

Fallet väcker uppmärksamhet bland annat med anledning av att amerikanska myndigheter under Trumpadministrationen har fått order om att intensifiera arbetet med att utvisa migranter som befinner sig i landet utan tillstånd.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Många har missat viktigt besked till Skatteverket – pengarna dröjer

2025 06 02

I dagarna ska 2,4 miljoner personer i Sverige få sin respektive skatteåterbäring på kontot.

På måndagen har nästan alla som deklarerade senast 2 maj fått sitt slutskattebesked.

Från och med imorgon inleds så även utbetalningen till dem som ändrat eller lagt till uppgifter i sin deklaration och därmed inte fick några pengar i april.

Totalt ska 37 miljarder betalas ut från Skatteverket. Men många får vänta ytterligare på sin återbäring.

Tiotusentals har nämligen glömt en liten, men viktig, detalj för att utbetalning ska vara möjlig.

Man har nämligen inte meddelat något konto dit pengarna ska sättas in och då sker inte heller någon automatisk utbetalning.

Enligt Skatteverket är det omkring 50 000 personer som missat detaljen.

– Den som inte har anmält bankkonto till Skatteverket kan fortfarande göra det, då kommer pengarna, men lite senare. Skatteverket gör utbetalningar löpande under juni, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Dessa får också vänta

Det finns även andra skäl till att återbäringen inte betalas ut.

Om man till exempel fått besked om att man ska få tillbaka under 100 kronor kommer pengarna istället att ligga kvar på skattekontot till nästa år.

Ett annat exempel är den som har en skuld hos Kronofogden. Då går återbäringen istället dit i första hand.

LÄS MER: Finansinspektionen varnar – ta inga lån från dessa företag

Det kan även vara så att Skatteverket behöver ta kontakt med dig för att få en del förtydliganden innan utbetalning blir aktuell.

– Du kan få slutskattebeskedet senare om vi behöver ställa frågor till dig om deklarationen, till exempel om du gjort ändringar, eller om vi har fått nya uppgifter efter att vi skickat din deklaration. Den som haft anstånd och deklarerat efter den 2 maj får också beskedet och eventuell återbäring senare, säger Johan Schauman.

640 000 får kvarskatt

Samtidigt som många får pengar på kontot är det 640 000 som fått besked om kvarskatt på sammanlagt 14 miljarder kronor. Den som fått den informationen i veckan ska betala senast i september.

Är man ansluten till digital brevlåda, till exempel Kivra, går besked om slutgiltig skatt att hitta där. Det går också att se på Mina sidor på Skatteverkets hemsida.

LÄS MER: Här är tre saker du inte ska känna dig “skyldig” över att köpa – enligt experten

Foto: Fialotta Bratt/Skatteverket resp A. Piacquadio

Text: Redaktionen

Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

2025 06 02

Omvärlden måste vara redo för ett snabbt maktskifte i Ryssland.

Det framhäver Vladimir Kara-Murza, rysk historiker, journalist och dissident.

– En tydlig lärdom från rysk historia är att stora politiska förändringar sker lika fort som att knäppa fingrarna: snabbt, plötsligt och helt oväntat, säger han till Dagbladet.

"Kan falla på tre dagar"

Vladimir Kara-Murza är en av de mest välkända Kremlkritikerna. Han har överlevt två försök till förgiftning och dömdes för två år sedan till 25 års fängelse för landsförräderi efter att ha kritiserat den ryska invasionen av Ukraina.

Dissidenten hann sitta elva månader i ett sibiriskt fångläger innan han släpptes förra sommaren i ett fångutbyte.

Nu talar han ut om hur oförutsägbar han anser framtiden egentligen vara för den ryska diktatorn Vladimir Putin. Kara-Murza jämför med hur tidigare ledare har fallit snabbt, till exempel tsar Nikolaj vid den ryska revolutionen 1917.

– Ingen förutspådde tsarregimens fall. Den föll på tre dagar. Ingen såg kommunistregimens fall i slutet av 1900-talet. Den föll också på tre dagar, säger Kara-Murza och fortsätter:

– Så sker förändring i Ryssland. Så kommer politisk förändring att ske nästa gång. Ingen av oss vet när eller hur, men vi vet att det kommer att hända. Ingenting varar för evigt och “herr Putins regim” är inget undantag.

Uppmanar världen: gör er redo

Vladimir Kara-Murza jobbade nära den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj som plötsligt och mystiskt avled i rysk fångenskap förra året. Han är även brittisk medborgare och bor numera i Storbritannien.

Nu uppmanar 43-åringen världen att stå redo att agera omedelbart när Putins regim faller. Journalisten menar att “ni måste ha en plan”.

– Det är mycket viktigt att inte missa nästa möjlighet till demokratisk förändring i Ryssland, som vi gjorde på 90-talet, och som har fört oss hit där vi står idag, med den största militära konflikten sedan andra världskriget, säger Kara-Murza till den norska tidningen.

LÄS MER: Kris i Ryssland – kräver åtta miljoner ton livsviktig vara

Kan sitta elva år till

Vladimir Putin utropade sig till segrare i det ryska presidentvalet våren 2024. Det så kallade valet, där Putin fick 88 procent av rösterna, har av större delen av omvärlden betraktats som riggat. 

Sedan tidigare har Kreml tagit bort lagen om att presidenten inte får sitta mer än två mandatperioder. Putin inledde efter “valet” sin femte period som varar fram till 2030. Han har därefter enligt rysk lag rätt att ställa upp ytterligare en gång och kan således sitta kvar till 2036.

Diktatorns nuvarande mandatperiod är den längsta i Rysslands moderna historia, vilket gör honom till den längst sittande ledaren sedan Josef Stalin.

Putin är efterlyst i 123 länder för krigsbrott i Ukraina efter att Internationella brottmålsdomstolen utfärdat en arresteringsorder mot den ryska ledaren 2023.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen