UPPGIFTER: Hundratusentals personer beordras lämna Ryssland

2023 09 11

Enorma mängder människor måste göra sig redo att ge sig av från Ryssland.

Det finns ingenting som tyder på att kriget i Ukraina är på väg att ta slut.

Tvärtom tycks den ryska regimen bli allt aggressivare – och Vladimir Putin uppges redan ha siktet inställt på en massiv eskalering.

I den ingår en sanslös order till 140 000 ryska personer att skickas över gränsen och ut ur landet, uppger Storbritanniens försvarsdepartement enligt Sky News.

Totalt handlar det om 420 000 ryssar som ska in i Ukraina och stötta den ryska krigsmaskinen innan året är slut.

Ryssland: Hittills 280 000

Uppgifterna kommer efter att det brittiska departementet noterat ett uttalande av den före detta ryska presidenten Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

– Enligt uppgifter från försvarsministeriet har 280 000 människor gått med i den ryska armén på kontrakt från den 1 januari 2023, sa Medvedev enligt statliga nyhetsbyrån TASS.

– En del av dem är yrkessoldater, en del av dem frivilliga eller tillhör andra kategorier.

Siffrorna är inte bekräftade av västerländska medier.

Skapar problem på hemmaplan

Det framgår inte hur många av de totalt 420 000 ryssarna som ska bestå av beväpnade soldater.

Storbritannien benämner gruppen som “kontrakterade anställda" vid militären.

Det brittiska försvarsdepartementet uppger även att eskaleringen är mycket impopulär på hemmaplan – då det skapar enorma klyftor i industrin när så många arbetare beordras ut ur landet.

IT-sektorn i Ryssland ska redan ha tagit “steg för att bevara arbetsstyrkan”.

– Detta visar att mobilisering och värnplikt inom Ryssland har förvärrat bristen på icke-försvarande arbetskraft, framhåller departementet i ett uttalande.

– Inför det ryska presidentvalet som är planerat till mars 2024 kommer ryska myndigheter sannolikt att försöka undvika ytterligare impopulära mobiliseringar.

Desperat annonsering

Putinregimen har under det senaste året desperat annonserat efter nya rekryter att skicka till kriget.

I Ryssland har man bland annat riktat in sig på porrsurfare, lovat bonusar till ungdomar, vädjat till självmordsbenägna och nyligen även uppmanat män i Armenien och Kazakstan att ta värvning i den ryska armén.

När Putin beordrat sina mobiliseringar har också mängder med ryska män försökt fly landet för att undvika att mot sin vilja skickas till det olagliga kriget.

Bland annat ringlade bilköerna långa till Finland när den uppmärksammade “partiella mobiliseringen” lanserades förra hösten.

Minst 200 000 ska enligt nyhetsbyrån AP även ha flytt till Serbien.

Planen: tre miljoner

Enligt den ryske parlamentsledamoten och generallöjtnanten Andrej Guruljev finns det långsiktiga planer på att mobilisera tre miljoner ryssar till kriget.

Han säger samtidigt till engelskspråkiga och oberoende tidningen The Moscow Times att det målet kan bli tufft att nå.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen