27 juli 26

UPPGIFTER: Hundratusentals personer beordras lämna Ryssland

2023 09 11

Enorma mängder människor måste göra sig redo att ge sig av från Ryssland.

Det finns ingenting som tyder på att kriget i Ukraina är på väg att ta slut.

Tvärtom tycks den ryska regimen bli allt aggressivare – och Vladimir Putin uppges redan ha siktet inställt på en massiv eskalering.

I den ingår en sanslös order till 140 000 ryska personer att skickas över gränsen och ut ur landet, uppger Storbritanniens försvarsdepartement enligt Sky News.

Totalt handlar det om 420 000 ryssar som ska in i Ukraina och stötta den ryska krigsmaskinen innan året är slut.

Ryssland: Hittills 280 000

Uppgifterna kommer efter att det brittiska departementet noterat ett uttalande av den före detta ryska presidenten Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

– Enligt uppgifter från försvarsministeriet har 280 000 människor gått med i den ryska armén på kontrakt från den 1 januari 2023, sa Medvedev enligt statliga nyhetsbyrån TASS.

– En del av dem är yrkessoldater, en del av dem frivilliga eller tillhör andra kategorier.

Siffrorna är inte bekräftade av västerländska medier.

Skapar problem på hemmaplan

Det framgår inte hur många av de totalt 420 000 ryssarna som ska bestå av beväpnade soldater.

Storbritannien benämner gruppen som “kontrakterade anställda" vid militären.

Det brittiska försvarsdepartementet uppger även att eskaleringen är mycket impopulär på hemmaplan – då det skapar enorma klyftor i industrin när så många arbetare beordras ut ur landet.

IT-sektorn i Ryssland ska redan ha tagit “steg för att bevara arbetsstyrkan”.

– Detta visar att mobilisering och värnplikt inom Ryssland har förvärrat bristen på icke-försvarande arbetskraft, framhåller departementet i ett uttalande.

– Inför det ryska presidentvalet som är planerat till mars 2024 kommer ryska myndigheter sannolikt att försöka undvika ytterligare impopulära mobiliseringar.

Desperat annonsering

Putinregimen har under det senaste året desperat annonserat efter nya rekryter att skicka till kriget.

I Ryssland har man bland annat riktat in sig på porrsurfare, lovat bonusar till ungdomar, vädjat till självmordsbenägna och nyligen även uppmanat män i Armenien och Kazakstan att ta värvning i den ryska armén.

När Putin beordrat sina mobiliseringar har också mängder med ryska män försökt fly landet för att undvika att mot sin vilja skickas till det olagliga kriget.

Bland annat ringlade bilköerna långa till Finland när den uppmärksammade “partiella mobiliseringen” lanserades förra hösten. 

Minst 200 000 ska enligt nyhetsbyrån AP även ha flytt till Serbien.

Planen: tre miljoner

Enligt den ryske parlamentsledamoten och generallöjtnanten Andrej Guruljev finns det långsiktiga planer på att mobilisera tre miljoner ryssar till kriget.

Han säger samtidigt till engelskspråkiga och oberoende tidningen The Moscow Times att det målet kan bli tufft att nå.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen