UPPGIFTER: Hundratusentals personer beordras lämna Ryssland

2023 09 11

Enorma mängder människor måste göra sig redo att ge sig av från Ryssland.

Det finns ingenting som tyder på att kriget i Ukraina är på väg att ta slut.

Tvärtom tycks den ryska regimen bli allt aggressivare – och Vladimir Putin uppges redan ha siktet inställt på en massiv eskalering.

I den ingår en sanslös order till 140 000 ryska personer att skickas över gränsen och ut ur landet, uppger Storbritanniens försvarsdepartement enligt Sky News.

Totalt handlar det om 420 000 ryssar som ska in i Ukraina och stötta den ryska krigsmaskinen innan året är slut.

Ryssland: Hittills 280 000

Uppgifterna kommer efter att det brittiska departementet noterat ett uttalande av den före detta ryska presidenten Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

– Enligt uppgifter från försvarsministeriet har 280 000 människor gått med i den ryska armén på kontrakt från den 1 januari 2023, sa Medvedev enligt statliga nyhetsbyrån TASS.

– En del av dem är yrkessoldater, en del av dem frivilliga eller tillhör andra kategorier.

Siffrorna är inte bekräftade av västerländska medier.

Skapar problem på hemmaplan

Det framgår inte hur många av de totalt 420 000 ryssarna som ska bestå av beväpnade soldater.

Storbritannien benämner gruppen som “kontrakterade anställda" vid militären.

Det brittiska försvarsdepartementet uppger även att eskaleringen är mycket impopulär på hemmaplan – då det skapar enorma klyftor i industrin när så många arbetare beordras ut ur landet.

IT-sektorn i Ryssland ska redan ha tagit “steg för att bevara arbetsstyrkan”.

– Detta visar att mobilisering och värnplikt inom Ryssland har förvärrat bristen på icke-försvarande arbetskraft, framhåller departementet i ett uttalande.

– Inför det ryska presidentvalet som är planerat till mars 2024 kommer ryska myndigheter sannolikt att försöka undvika ytterligare impopulära mobiliseringar.

Desperat annonsering

Putinregimen har under det senaste året desperat annonserat efter nya rekryter att skicka till kriget.

I Ryssland har man bland annat riktat in sig på porrsurfare, lovat bonusar till ungdomar, vädjat till självmordsbenägna och nyligen även uppmanat män i Armenien och Kazakstan att ta värvning i den ryska armén.

När Putin beordrat sina mobiliseringar har också mängder med ryska män försökt fly landet för att undvika att mot sin vilja skickas till det olagliga kriget.

Bland annat ringlade bilköerna långa till Finland när den uppmärksammade “partiella mobiliseringen” lanserades förra hösten.

Minst 200 000 ska enligt nyhetsbyrån AP även ha flytt till Serbien.

Planen: tre miljoner

Enligt den ryske parlamentsledamoten och generallöjtnanten Andrej Guruljev finns det långsiktiga planer på att mobilisera tre miljoner ryssar till kriget.

Han säger samtidigt till engelskspråkiga och oberoende tidningen The Moscow Times att det målet kan bli tufft att nå.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen