UPPGIFTER: Hundratusentals personer beordras lämna Ryssland

2023 09 11

Enorma mängder människor måste göra sig redo att ge sig av från Ryssland.

Det finns ingenting som tyder på att kriget i Ukraina är på väg att ta slut.

Tvärtom tycks den ryska regimen bli allt aggressivare – och Vladimir Putin uppges redan ha siktet inställt på en massiv eskalering.

I den ingår en sanslös order till 140 000 ryska personer att skickas över gränsen och ut ur landet, uppger Storbritanniens försvarsdepartement enligt Sky News.

Totalt handlar det om 420 000 ryssar som ska in i Ukraina och stötta den ryska krigsmaskinen innan året är slut.

Ryssland: Hittills 280 000

Uppgifterna kommer efter att det brittiska departementet noterat ett uttalande av den före detta ryska presidenten Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

– Enligt uppgifter från försvarsministeriet har 280 000 människor gått med i den ryska armén på kontrakt från den 1 januari 2023, sa Medvedev enligt statliga nyhetsbyrån TASS.

– En del av dem är yrkessoldater, en del av dem frivilliga eller tillhör andra kategorier.

Siffrorna är inte bekräftade av västerländska medier.

Skapar problem på hemmaplan

Det framgår inte hur många av de totalt 420 000 ryssarna som ska bestå av beväpnade soldater.

Storbritannien benämner gruppen som “kontrakterade anställda" vid militären.

Det brittiska försvarsdepartementet uppger även att eskaleringen är mycket impopulär på hemmaplan – då det skapar enorma klyftor i industrin när så många arbetare beordras ut ur landet.

IT-sektorn i Ryssland ska redan ha tagit “steg för att bevara arbetsstyrkan”.

– Detta visar att mobilisering och värnplikt inom Ryssland har förvärrat bristen på icke-försvarande arbetskraft, framhåller departementet i ett uttalande.

– Inför det ryska presidentvalet som är planerat till mars 2024 kommer ryska myndigheter sannolikt att försöka undvika ytterligare impopulära mobiliseringar.

Desperat annonsering

Putinregimen har under det senaste året desperat annonserat efter nya rekryter att skicka till kriget.

I Ryssland har man bland annat riktat in sig på porrsurfare, lovat bonusar till ungdomar, vädjat till självmordsbenägna och nyligen även uppmanat män i Armenien och Kazakstan att ta värvning i den ryska armén.

När Putin beordrat sina mobiliseringar har också mängder med ryska män försökt fly landet för att undvika att mot sin vilja skickas till det olagliga kriget.

Bland annat ringlade bilköerna långa till Finland när den uppmärksammade “partiella mobiliseringen” lanserades förra hösten. 

Minst 200 000 ska enligt nyhetsbyrån AP även ha flytt till Serbien.

Planen: tre miljoner

Enligt den ryske parlamentsledamoten och generallöjtnanten Andrej Guruljev finns det långsiktiga planer på att mobilisera tre miljoner ryssar till kriget.

Han säger samtidigt till engelskspråkiga och oberoende tidningen The Moscow Times att det målet kan bli tufft att nå.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen