UPPGIFTER: Hundratusentals personer beordras lämna Ryssland

2023 09 11

Enorma mängder människor måste göra sig redo att ge sig av från Ryssland.

Det finns ingenting som tyder på att kriget i Ukraina är på väg att ta slut.

Tvärtom tycks den ryska regimen bli allt aggressivare – och Vladimir Putin uppges redan ha siktet inställt på en massiv eskalering.

I den ingår en sanslös order till 140 000 ryska personer att skickas över gränsen och ut ur landet, uppger Storbritanniens försvarsdepartement enligt Sky News.

Totalt handlar det om 420 000 ryssar som ska in i Ukraina och stötta den ryska krigsmaskinen innan året är slut.

Ryssland: Hittills 280 000

Uppgifterna kommer efter att det brittiska departementet noterat ett uttalande av den före detta ryska presidenten Dmitrij Medvedev, numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

– Enligt uppgifter från försvarsministeriet har 280 000 människor gått med i den ryska armén på kontrakt från den 1 januari 2023, sa Medvedev enligt statliga nyhetsbyrån TASS.

– En del av dem är yrkessoldater, en del av dem frivilliga eller tillhör andra kategorier.

Siffrorna är inte bekräftade av västerländska medier.

Skapar problem på hemmaplan

Det framgår inte hur många av de totalt 420 000 ryssarna som ska bestå av beväpnade soldater.

Storbritannien benämner gruppen som “kontrakterade anställda" vid militären.

Det brittiska försvarsdepartementet uppger även att eskaleringen är mycket impopulär på hemmaplan – då det skapar enorma klyftor i industrin när så många arbetare beordras ut ur landet.

IT-sektorn i Ryssland ska redan ha tagit “steg för att bevara arbetsstyrkan”.

– Detta visar att mobilisering och värnplikt inom Ryssland har förvärrat bristen på icke-försvarande arbetskraft, framhåller departementet i ett uttalande.

– Inför det ryska presidentvalet som är planerat till mars 2024 kommer ryska myndigheter sannolikt att försöka undvika ytterligare impopulära mobiliseringar.

Desperat annonsering

Putinregimen har under det senaste året desperat annonserat efter nya rekryter att skicka till kriget.

I Ryssland har man bland annat riktat in sig på porrsurfare, lovat bonusar till ungdomar, vädjat till självmordsbenägna och nyligen även uppmanat män i Armenien och Kazakstan att ta värvning i den ryska armén.

När Putin beordrat sina mobiliseringar har också mängder med ryska män försökt fly landet för att undvika att mot sin vilja skickas till det olagliga kriget.

Bland annat ringlade bilköerna långa till Finland när den uppmärksammade “partiella mobiliseringen” lanserades förra hösten. 

Minst 200 000 ska enligt nyhetsbyrån AP även ha flytt till Serbien.

Planen: tre miljoner

Enligt den ryske parlamentsledamoten och generallöjtnanten Andrej Guruljev finns det långsiktiga planer på att mobilisera tre miljoner ryssar till kriget.

Han säger samtidigt till engelskspråkiga och oberoende tidningen The Moscow Times att det målet kan bli tufft att nå.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 mars 2026

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen