UPPGIFTER I NATT: Diktatur utpressar Sverige

2023 09 06

Den svenske diplomaten Johan Floderus, 32, har suttit fängslad i den islamistiska diktaturen Iran i över 500 dagar.

Iran anklagar honom för spioneri, men anklagelserna saknar grund enligt flera experter och bedömare.

Utpressar Sverige 

Uppgifter till flera medier gör gällande att fängslandet av Johan Floderus i själva verket handlar om ett utpressningsförsök, rapporterar SvD.

Enligt tidningen försöker Iran få loss Hamid Noury från Sverige.

Den 62-årige iraniern dömdes för ett år sedan i Sverige.

Brutala avrättningar 

Hamid Noury anklagas för att ha medverkat i brutala avrättningar av politiska fångar i Iran.

Avrättningarna skedde under sommaren 1988. Flera vittnen har pekat ut Noury.

Den svenska rättegången blev en världsnyhet.

– Jag är säker på att rättegången har skickat en tydlig signal till dem som sitter vid makten att om man begår brott mot mänskligheten så kommer man fångas en dag, sa BBC-korrespondenten Jiyar Gol enligt SVT Nyheter.

Greps under rättegången

Hamid Noury dömdes till livstids fängelse för sin medverkan i avrättningarna.

En dom som har väckt starka reaktioner i Iran.

– Iran anser att Hamid Noury arresterats, ställts inför rätta och dömts i Sverige som följd av ett politiskt beslut av den svenska regeringen. De vill inte förstå att det var några i oppositionen i Iran som planerade och lurade honom till Sverige, förklarar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, i SvD.

Har fört samtal

Enligt TV4:s Kalla fakta har Sverige fört samtal med Iran om en potentiell fångutväxling.

– Hamid Noury ska lämnas ut i utbyte mot en svensk man som sitter fängslad i Iran. Mannen från Sverige anklagas för spioneri av den islamistiska regimen i Teheran.

Det rapporterade tv-programmet i slutet av maj.

Kalla faktas reporter Nicke Nordmark är övertygad om att Irans målsättning är ett fångutbyte mellan Hamid Noury och Johan Floderus.

– Jag är väldigt säker på det. Redan när Johan Floderus greps i april 2022 så sa den iranske ambassadören i Sverige att man ville föra samtal om fångutväxlingar, säger han till TV4.

Kan dröja

En potentiell fångutväxling kan dock dröja.

Just nu pågår en hovrättsförhandling mot Hamid Noury i Stockholm.

– En dom väntas runt årsskiftet. Det är omöjligt för en svenska regering att gripa in och skicka hem honom så länge den pågår. Men efter att den är avslutad finns det i alla fall en teoretisk möjlighet att jobba med en fångutväxling, säger Nicke Nordmark till TV4.

Internationell kritik

En utlämning av Hamid Noury kan även bli problematisk för Sverige. 

Det skulle sannolikt utlösa kraftiga reaktioner – kritiska röster har redan höjts mot Sverige.

En av kritikerna är den iranske människorättsjuristen Kaveh Mousavi, som är en av dem som upprättade anmälan mot Noury.

Han har lovat att ta strid mot Sveriges regering.

LÄS MER HÄR: Stor ilska mot Sverige: ”Vi ses i rätten”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav 

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras. 

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal.  Här är kvarlistan: 

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: 

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen