UPPGIFTER I NATT: Diktatur utpressar Sverige

2023 09 06

Den svenske diplomaten Johan Floderus, 32, har suttit fängslad i den islamistiska diktaturen Iran i över 500 dagar.

Iran anklagar honom för spioneri, men anklagelserna saknar grund enligt flera experter och bedömare.

Utpressar Sverige 

Uppgifter till flera medier gör gällande att fängslandet av Johan Floderus i själva verket handlar om ett utpressningsförsök, rapporterar SvD.

Enligt tidningen försöker Iran få loss Hamid Noury från Sverige.

Den 62-årige iraniern dömdes för ett år sedan i Sverige.

Brutala avrättningar 

Hamid Noury anklagas för att ha medverkat i brutala avrättningar av politiska fångar i Iran.

Avrättningarna skedde under sommaren 1988. Flera vittnen har pekat ut Noury.

Den svenska rättegången blev en världsnyhet.

– Jag är säker på att rättegången har skickat en tydlig signal till dem som sitter vid makten att om man begår brott mot mänskligheten så kommer man fångas en dag, sa BBC-korrespondenten Jiyar Gol enligt SVT Nyheter.

Greps under rättegången

Hamid Noury dömdes till livstids fängelse för sin medverkan i avrättningarna.

En dom som har väckt starka reaktioner i Iran.

– Iran anser att Hamid Noury arresterats, ställts inför rätta och dömts i Sverige som följd av ett politiskt beslut av den svenska regeringen. De vill inte förstå att det var några i oppositionen i Iran som planerade och lurade honom till Sverige, förklarar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, i SvD.

Har fört samtal

Enligt TV4:s Kalla fakta har Sverige fört samtal med Iran om en potentiell fångutväxling.

– Hamid Noury ska lämnas ut i utbyte mot en svensk man som sitter fängslad i Iran. Mannen från Sverige anklagas för spioneri av den islamistiska regimen i Teheran.

Det rapporterade tv-programmet i slutet av maj.

Kalla faktas reporter Nicke Nordmark är övertygad om att Irans målsättning är ett fångutbyte mellan Hamid Noury och Johan Floderus.

– Jag är väldigt säker på det. Redan när Johan Floderus greps i april 2022 så sa den iranske ambassadören i Sverige att man ville föra samtal om fångutväxlingar, säger han till TV4.

Kan dröja

En potentiell fångutväxling kan dock dröja.

Just nu pågår en hovrättsförhandling mot Hamid Noury i Stockholm.

– En dom väntas runt årsskiftet. Det är omöjligt för en svenska regering att gripa in och skicka hem honom så länge den pågår. Men efter att den är avslutad finns det i alla fall en teoretisk möjlighet att jobba med en fångutväxling, säger Nicke Nordmark till TV4.

Internationell kritik

En utlämning av Hamid Noury kan även bli problematisk för Sverige. 

Det skulle sannolikt utlösa kraftiga reaktioner – kritiska röster har redan höjts mot Sverige.

En av kritikerna är den iranske människorättsjuristen Kaveh Mousavi, som är en av dem som upprättade anmälan mot Noury.

Han har lovat att ta strid mot Sveriges regering.

LÄS MER HÄR: Stor ilska mot Sverige: ”Vi ses i rätten”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 26

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen