UPPGIFTER I NATT: Diktatur utpressar Sverige

2023 09 06

Den svenske diplomaten Johan Floderus, 32, har suttit fängslad i den islamistiska diktaturen Iran i över 500 dagar.

Iran anklagar honom för spioneri, men anklagelserna saknar grund enligt flera experter och bedömare.

Utpressar Sverige 

Uppgifter till flera medier gör gällande att fängslandet av Johan Floderus i själva verket handlar om ett utpressningsförsök, rapporterar SvD.

Enligt tidningen försöker Iran få loss Hamid Noury från Sverige.

Den 62-årige iraniern dömdes för ett år sedan i Sverige.

Brutala avrättningar 

Hamid Noury anklagas för att ha medverkat i brutala avrättningar av politiska fångar i Iran.

Avrättningarna skedde under sommaren 1988. Flera vittnen har pekat ut Noury.

Den svenska rättegången blev en världsnyhet.

– Jag är säker på att rättegången har skickat en tydlig signal till dem som sitter vid makten att om man begår brott mot mänskligheten så kommer man fångas en dag, sa BBC-korrespondenten Jiyar Gol enligt SVT Nyheter.

Greps under rättegången

Hamid Noury dömdes till livstids fängelse för sin medverkan i avrättningarna.

En dom som har väckt starka reaktioner i Iran.

– Iran anser att Hamid Noury arresterats, ställts inför rätta och dömts i Sverige som följd av ett politiskt beslut av den svenska regeringen. De vill inte förstå att det var några i oppositionen i Iran som planerade och lurade honom till Sverige, förklarar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, i SvD.

Har fört samtal

Enligt TV4:s Kalla fakta har Sverige fört samtal med Iran om en potentiell fångutväxling.

– Hamid Noury ska lämnas ut i utbyte mot en svensk man som sitter fängslad i Iran. Mannen från Sverige anklagas för spioneri av den islamistiska regimen i Teheran.

Det rapporterade tv-programmet i slutet av maj.

Kalla faktas reporter Nicke Nordmark är övertygad om att Irans målsättning är ett fångutbyte mellan Hamid Noury och Johan Floderus.

– Jag är väldigt säker på det. Redan när Johan Floderus greps i april 2022 så sa den iranske ambassadören i Sverige att man ville föra samtal om fångutväxlingar, säger han till TV4.

Kan dröja

En potentiell fångutväxling kan dock dröja.

Just nu pågår en hovrättsförhandling mot Hamid Noury i Stockholm.

– En dom väntas runt årsskiftet. Det är omöjligt för en svenska regering att gripa in och skicka hem honom så länge den pågår. Men efter att den är avslutad finns det i alla fall en teoretisk möjlighet att jobba med en fångutväxling, säger Nicke Nordmark till TV4.

Internationell kritik

En utlämning av Hamid Noury kan även bli problematisk för Sverige. 

Det skulle sannolikt utlösa kraftiga reaktioner – kritiska röster har redan höjts mot Sverige.

En av kritikerna är den iranske människorättsjuristen Kaveh Mousavi, som är en av dem som upprättade anmälan mot Noury.

Han har lovat att ta strid mot Sveriges regering.

LÄS MER HÄR: Stor ilska mot Sverige: ”Vi ses i rätten”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen