UPPGIFTER I NATT: Diktatur utpressar Sverige

2023 09 06

Den svenske diplomaten Johan Floderus, 32, har suttit fängslad i den islamistiska diktaturen Iran i över 500 dagar.

Iran anklagar honom för spioneri, men anklagelserna saknar grund enligt flera experter och bedömare.

Utpressar Sverige

Uppgifter till flera medier gör gällande att fängslandet av Johan Floderus i själva verket handlar om ett utpressningsförsök, rapporterar SvD.

Enligt tidningen försöker Iran få loss Hamid Noury från Sverige.

Den 62-årige iraniern dömdes för ett år sedan i Sverige.

Brutala avrättningar

Hamid Noury anklagas för att ha medverkat i brutala avrättningar av politiska fångar i Iran.

Avrättningarna skedde under sommaren 1988. Flera vittnen har pekat ut Noury.

Den svenska rättegången blev en världsnyhet.

– Jag är säker på att rättegången har skickat en tydlig signal till dem som sitter vid makten att om man begår brott mot mänskligheten så kommer man fångas en dag, sa BBC-korrespondenten Jiyar Gol enligt SVT Nyheter.

Greps under rättegången

Hamid Noury dömdes till livstids fängelse för sin medverkan i avrättningarna.

En dom som har väckt starka reaktioner i Iran.

– Iran anser att Hamid Noury arresterats, ställts inför rätta och dömts i Sverige som följd av ett politiskt beslut av den svenska regeringen. De vill inte förstå att det var några i oppositionen i Iran som planerade och lurade honom till Sverige, förklarar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, i SvD.

Har fört samtal

Enligt TV4:s Kalla fakta har Sverige fört samtal med Iran om en potentiell fångutväxling.

– Hamid Noury ska lämnas ut i utbyte mot en svensk man som sitter fängslad i Iran. Mannen från Sverige anklagas för spioneri av den islamistiska regimen i Teheran.

Det rapporterade tv-programmet i slutet av maj.

Kalla faktas reporter Nicke Nordmark är övertygad om att Irans målsättning är ett fångutbyte mellan Hamid Noury och Johan Floderus.

– Jag är väldigt säker på det. Redan när Johan Floderus greps i april 2022 så sa den iranske ambassadören i Sverige att man ville föra samtal om fångutväxlingar, säger han till TV4.

Kan dröja

En potentiell fångutväxling kan dock dröja.

Just nu pågår en hovrättsförhandling mot Hamid Noury i Stockholm.

– En dom väntas runt årsskiftet. Det är omöjligt för en svenska regering att gripa in och skicka hem honom så länge den pågår. Men efter att den är avslutad finns det i alla fall en teoretisk möjlighet att jobba med en fångutväxling, säger Nicke Nordmark till TV4.

Internationell kritik

En utlämning av Hamid Noury kan även bli problematisk för Sverige.

Det skulle sannolikt utlösa kraftiga reaktioner – kritiska röster har redan höjts mot Sverige.

En av kritikerna är den iranske människorättsjuristen Kaveh Mousavi, som är en av dem som upprättade anmälan mot Noury.

Han har lovat att ta strid mot Sveriges regering.

LÄS MER HÄR: Stor ilska mot Sverige: ”Vi ses i rätten”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Otäck förändring i hjärnan – 50 procents ökning på 10 år

2025 11 28

Någonting otäckt har upptäckts i den mänskliga hjärnan.

Forskare har gjort en obehaglig upptäckt som gäller den mänskliga hjärnan.

På bara tio år har mängden mikroskopiska plastfragment i hjärnan ökat med 50 procent.

50-procentig ökning

Mängden mikroplaster i den mänskliga hjärnan har ökat lavinartat, rapporterar DN.

Plastföroreningar har lett till att vi idag har 50 procent mer mikroplaster i hjärnan än för tio år sedan, och forskare oroar sig nu allt mer för hur detta kan påverka vår hälsa.

Det är bara en tidsfråga innan forskningen kan visa hur människans hälsa påverkas av mikroplasterna.

– Nu kommer det nya studier hela tiden. Det här kommer bara att bli en större och större fråga ju mer vi lär oss, säger Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, till tidningen.

Forskningen gör alltså stora framsteg, och forskare menar att många av de mikroplaster vi har i kroppen är hälsofarliga.

– Vi vet till exempel att 4 000 av de 6 000 undersökta kemikalier som används vid plasttillverkning är klassade som hälsofarliga. Men sedan används ytterligare 10 000 kemikalier som vi inte har någon data om alls, säger hon.

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i "bisarr" olycka - enorm samling skänks bort

Förhandlingar i FN

En mängd vetenskapliga studier visar att de flesta djur och växter innehåller mikro- och nanoplast.

Forskningen visar också att detta leder till bland annat störd reproduktion, lägre födelsevikt, ökad risk för cancer och påverkat beteende.

Kunskapsläget när det gäller hälsopåverkan på människor är sämre – men forskare räknar alltså med att det ska förbättras.

Det pågår förhandlingar i FN om att minska plastföroreningarna, men de som motsätter sig ett sådant avtal pekar just på att det finns för lite kunskap om hur mikroplasterna påverkar människor.

”Mer än jag föreställt mig”

Men en lång rad forskare menar att den stora mängden mikroplaster i hjärnan är alarmerande.

– Det finns mycket mer plast i våra hjärnor än jag någonsin skulle ha föreställt mig, har forskaren Matthew Campen vid University of New Mexico tidigare sagt till The Guardian.

Människor får i sig mängder av mikroplaster som inte bara finns i hjärnan, utan på alla möjliga ställen i kroppen – bland annat i moderkakor, njurar, i knä- och armbågsleder, i blodkärl och i benmärg, har SVT rapporterat.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera länder kan hämnas mot Ryssland – ”det otänkbara”

2025 11 28

Flera länder överväger att ”hämnas” mot Ryssland.

Länder inom EU och Nato har under lång tid utsatts för rysk hybridkrigföring.

Nu överväger de ”det otänkbara” – att hämnas och slå tillbaka, enligt uppgifter.

Kan hämnas mot Ryssland

Moskva misstänks ha utfört en lång rad aktioner för att destabilisera EU och Nato.

Det handlar om alltifrån drönaroperationer och sabotage, till cyberattacker.

Nu överväger EU- och Natoländerna att ”hämnas” på olika sätt, vilket tidigare har setts som otänkbart, rapporterar Politico.

Det som övervägs är alltifrån gemensamma offensiva cyberoperationer till överraskande militärövningar.

– Ryssarna testar ständigt gränserna — vad är svaret, hur långt kan vi gå? frågar sig Lettlands utrikesminister Baiba Braže, enligt tidningen.

Hon vill se ett mer proaktivt svar från de drabbade EU- och Natoländerna.

– Det är inte prat som sänder en signal — det är att göra, säger hon.

Även Tysklands försvarsminister Florian Hahn är inne på samma linje.

– Överlag måste Europa och alliansen fråga sig hur länge vi är villiga att tolerera denna typ av hybridkrigföring ... och om vi borde överväga att själva bli mer aktiva inom detta område, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Överväger ”det otänkbara”

Skiftet mot att överväga mer aktiva ”hämndaktioner” har kommit efter att ryska drönare har flugit över europeiska länder som Polen och Rumänien och orsakat kaos på flygplatser.

En explosion på en viktig polsk järnvägsförbindelse nyligen väckte också starka reaktioner.

Ryssland har även anklagats för att lönnmörda politiska fiender i Storbritannien, spränga vapenförråd i Centraleuropa, finansiera högerextremism för att destabilisera de europeiska länderna – och så vidare.

Nu överväger EU- och Natoländer alltså en rad aktiva motåtgärder som tidigare har varit ”otänkbara”.

”Kan inte tillåta oss vara rädda”

Europa ska förvisso inte sjunka till Rysslands nivå, men heller inte ”krypa ihop”, enligt den svenska överbefälhavaren Michael Claesson.

– Vi kan inte tillåta oss själva att vara rädda och känna mycket ångest för eskalering. Vi måste vara bestämda, har Claesson tidigare sagt, enligt tidningen.

Europa kan bland annat komma att svara på Rysslands desinformationsinsatser genom egna insatser i landet, enligt tidningen.

Offensiva cyberattacker övervägs också, liksom överraskande militärövningar.

Italiens försvarsminister Guido Crosetto är en av dem som driver på kravet på att Europa ska svara, och har presenterat en 125-sidig plan för hur man kan slå tillbaka mot Putins Ryssland.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen