UPPGIFTER I NATT: Diktatur utpressar Sverige

2023 09 06

Den svenske diplomaten Johan Floderus, 32, har suttit fängslad i den islamistiska diktaturen Iran i över 500 dagar.

Iran anklagar honom för spioneri, men anklagelserna saknar grund enligt flera experter och bedömare.

Utpressar Sverige 

Uppgifter till flera medier gör gällande att fängslandet av Johan Floderus i själva verket handlar om ett utpressningsförsök, rapporterar SvD.

Enligt tidningen försöker Iran få loss Hamid Noury från Sverige.

Den 62-årige iraniern dömdes för ett år sedan i Sverige.

Brutala avrättningar 

Hamid Noury anklagas för att ha medverkat i brutala avrättningar av politiska fångar i Iran.

Avrättningarna skedde under sommaren 1988. Flera vittnen har pekat ut Noury.

Den svenska rättegången blev en världsnyhet.

– Jag är säker på att rättegången har skickat en tydlig signal till dem som sitter vid makten att om man begår brott mot mänskligheten så kommer man fångas en dag, sa BBC-korrespondenten Jiyar Gol enligt SVT Nyheter.

Greps under rättegången

Hamid Noury dömdes till livstids fängelse för sin medverkan i avrättningarna.

En dom som har väckt starka reaktioner i Iran.

– Iran anser att Hamid Noury arresterats, ställts inför rätta och dömts i Sverige som följd av ett politiskt beslut av den svenska regeringen. De vill inte förstå att det var några i oppositionen i Iran som planerade och lurade honom till Sverige, förklarar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet, i SvD.

Har fört samtal

Enligt TV4:s Kalla fakta har Sverige fört samtal med Iran om en potentiell fångutväxling.

– Hamid Noury ska lämnas ut i utbyte mot en svensk man som sitter fängslad i Iran. Mannen från Sverige anklagas för spioneri av den islamistiska regimen i Teheran.

Det rapporterade tv-programmet i slutet av maj.

Kalla faktas reporter Nicke Nordmark är övertygad om att Irans målsättning är ett fångutbyte mellan Hamid Noury och Johan Floderus.

– Jag är väldigt säker på det. Redan när Johan Floderus greps i april 2022 så sa den iranske ambassadören i Sverige att man ville föra samtal om fångutväxlingar, säger han till TV4.

Kan dröja

En potentiell fångutväxling kan dock dröja.

Just nu pågår en hovrättsförhandling mot Hamid Noury i Stockholm.

– En dom väntas runt årsskiftet. Det är omöjligt för en svenska regering att gripa in och skicka hem honom så länge den pågår. Men efter att den är avslutad finns det i alla fall en teoretisk möjlighet att jobba med en fångutväxling, säger Nicke Nordmark till TV4.

Internationell kritik

En utlämning av Hamid Noury kan även bli problematisk för Sverige. 

Det skulle sannolikt utlösa kraftiga reaktioner – kritiska röster har redan höjts mot Sverige.

En av kritikerna är den iranske människorättsjuristen Kaveh Mousavi, som är en av dem som upprättade anmälan mot Noury.

Han har lovat att ta strid mot Sveriges regering.

LÄS MER HÄR: Stor ilska mot Sverige: ”Vi ses i rätten”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen