UPPGIFTER: Intern S-kritik om twittrande minister

2022 09 02

Socialdemokraterna uppges vara missnöjda med sina egna prestationer när det gäller att nå ut till väljarna i klimatfrågan.

Internt i partiet ska det ha lyfts kritik mot att klimatet inte prioriteras högre, uppger källor till Aftonbladet.

– Jag vet att det är många som tycker att klimatfrågan är väldigt viktig och att det är tråkigt att MP och C, i en eventuell kommande regering, abonnerar på den frågan, säger en uppgiftslämnare inom S.

Pekar ut klimatministern

Som en del av kritiken pekas dessutom klimatminister Annika Strandhäll (S) ut.

Enligt uppgiftslämnaren handlar missnöjet om att hon anses ge frågan för lite uppmärksamhet och istället prioriterar att göra annat.

– Det är olyckligt att vi spelar bort en sådan viktig ministerroll. Detta är en avgörande fråga som vi måste ta hand om. Istället twittrar hon om andra saker, uppger S-källan till Aftonbladet.

60 000 följare

Annika Strandhäll följs av 60 000 användare på Twitter.

Hon är en av de mer aktiva ministrarna på plattformen och har under den senaste tvåveckorsperioden skrivit 14 egna inlägg.

Enbart ett av dem handlar om klimatet, medan tio av dem handlar om Sverigedemokraterna.

Använder Twitter för “allmänpolitisk debatt”

Klimatministern själv slår ifrån sig kritiken och menar att hon inte ser Twitter som en plattform för hennes ansvarsområde som minister, utan snarare för allmänpolitisk debatt.

Hon håller inte heller med om att klimatpolitiken nedprioriterats inom partiet.

– Jag tycker att vi har varit extremt tydliga om att klimatet är en av våra prioriterade frågor. Magdalena Andersson har haft den på agendan sedan första dagen hon tillträdde och vi genomför i år den största klimatbudgeten i Sverige. Jag känner inte igen mig i den bilden, säger hon till Aftonbladet.

“Måste ändra våra vanor”

Andra inom Socialdemokraterna har varit öppnare i sin kritik om att klimatpolitiken måste få mer uppmärksamhet.

Bland annat Gabriel Wikström, tidigare socialdemokratisk folkhälsominister och nu regeringens samordnare för handlingsplanen Agenda 2030.

– Vi måste skifta vår konsumtion. Vi behöver ändra våra vanor. Allt från hur vi transporterar oss till hur vi äter. Det vågar man uppenbarligen inte prata om – man går åt andra hållet och föreslår stora subventioner till elanvändare, säger han till Dagens Nyheter.

Damberg: “Måste klara hushållsekonomin”

Enligt finansminister Mikael Damberg (S) finns det ingen motsättning i att exempelvis sänka skatt på bensin och diesel och att bedriva miljöpolitik.

– Vi har ett krig i Europa som driver upp priserna till abnorma nivåer. Jag tror inte miljörörelsen i Sverige blir starkare av att människor inte klarar sin hushållsekonomi. Det blir inte en stark miljöpolitik av det, säger han.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen