UPPGIFTER: Intern S-kritik om twittrande minister

2022 09 02

Socialdemokraterna uppges vara missnöjda med sina egna prestationer när det gäller att nå ut till väljarna i klimatfrågan.

Internt i partiet ska det ha lyfts kritik mot att klimatet inte prioriteras högre, uppger källor till Aftonbladet.

– Jag vet att det är många som tycker att klimatfrågan är väldigt viktig och att det är tråkigt att MP och C, i en eventuell kommande regering, abonnerar på den frågan, säger en uppgiftslämnare inom S.

Pekar ut klimatministern

Som en del av kritiken pekas dessutom klimatminister Annika Strandhäll (S) ut.

Enligt uppgiftslämnaren handlar missnöjet om att hon anses ge frågan för lite uppmärksamhet och istället prioriterar att göra annat.

– Det är olyckligt att vi spelar bort en sådan viktig ministerroll. Detta är en avgörande fråga som vi måste ta hand om. Istället twittrar hon om andra saker, uppger S-källan till Aftonbladet.

60 000 följare

Annika Strandhäll följs av 60 000 användare på Twitter.

Hon är en av de mer aktiva ministrarna på plattformen och har under den senaste tvåveckorsperioden skrivit 14 egna inlägg.

Enbart ett av dem handlar om klimatet, medan tio av dem handlar om Sverigedemokraterna.

Använder Twitter för “allmänpolitisk debatt”

Klimatministern själv slår ifrån sig kritiken och menar att hon inte ser Twitter som en plattform för hennes ansvarsområde som minister, utan snarare för allmänpolitisk debatt.

Hon håller inte heller med om att klimatpolitiken nedprioriterats inom partiet.

– Jag tycker att vi har varit extremt tydliga om att klimatet är en av våra prioriterade frågor. Magdalena Andersson har haft den på agendan sedan första dagen hon tillträdde och vi genomför i år den största klimatbudgeten i Sverige. Jag känner inte igen mig i den bilden, säger hon till Aftonbladet.

“Måste ändra våra vanor”

Andra inom Socialdemokraterna har varit öppnare i sin kritik om att klimatpolitiken måste få mer uppmärksamhet.

Bland annat Gabriel Wikström, tidigare socialdemokratisk folkhälsominister och nu regeringens samordnare för handlingsplanen Agenda 2030.

– Vi måste skifta vår konsumtion. Vi behöver ändra våra vanor. Allt från hur vi transporterar oss till hur vi äter. Det vågar man uppenbarligen inte prata om – man går åt andra hållet och föreslår stora subventioner till elanvändare, säger han till Dagens Nyheter.

Damberg: “Måste klara hushållsekonomin”

Enligt finansminister Mikael Damberg (S) finns det ingen motsättning i att exempelvis sänka skatt på bensin och diesel och att bedriva miljöpolitik.

– Vi har ett krig i Europa som driver upp priserna till abnorma nivåer. Jag tror inte miljörörelsen i Sverige blir starkare av att människor inte klarar sin hushållsekonomi. Det blir inte en stark miljöpolitik av det, säger han.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 16

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska.

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen