UPPGIFTER: Intern S-kritik om twittrande minister

2022 09 02

Socialdemokraterna uppges vara missnöjda med sina egna prestationer när det gäller att nå ut till väljarna i klimatfrågan.

Internt i partiet ska det ha lyfts kritik mot att klimatet inte prioriteras högre, uppger källor till Aftonbladet.

– Jag vet att det är många som tycker att klimatfrågan är väldigt viktig och att det är tråkigt att MP och C, i en eventuell kommande regering, abonnerar på den frågan, säger en uppgiftslämnare inom S.

Pekar ut klimatministern

Som en del av kritiken pekas dessutom klimatminister Annika Strandhäll (S) ut.

Enligt uppgiftslämnaren handlar missnöjet om att hon anses ge frågan för lite uppmärksamhet och istället prioriterar att göra annat.

– Det är olyckligt att vi spelar bort en sådan viktig ministerroll. Detta är en avgörande fråga som vi måste ta hand om. Istället twittrar hon om andra saker, uppger S-källan till Aftonbladet.

60 000 följare

Annika Strandhäll följs av 60 000 användare på Twitter.

Hon är en av de mer aktiva ministrarna på plattformen och har under den senaste tvåveckorsperioden skrivit 14 egna inlägg.

Enbart ett av dem handlar om klimatet, medan tio av dem handlar om Sverigedemokraterna.

Använder Twitter för “allmänpolitisk debatt”

Klimatministern själv slår ifrån sig kritiken och menar att hon inte ser Twitter som en plattform för hennes ansvarsområde som minister, utan snarare för allmänpolitisk debatt.

Hon håller inte heller med om att klimatpolitiken nedprioriterats inom partiet.

– Jag tycker att vi har varit extremt tydliga om att klimatet är en av våra prioriterade frågor. Magdalena Andersson har haft den på agendan sedan första dagen hon tillträdde och vi genomför i år den största klimatbudgeten i Sverige. Jag känner inte igen mig i den bilden, säger hon till Aftonbladet.

“Måste ändra våra vanor”

Andra inom Socialdemokraterna har varit öppnare i sin kritik om att klimatpolitiken måste få mer uppmärksamhet.

Bland annat Gabriel Wikström, tidigare socialdemokratisk folkhälsominister och nu regeringens samordnare för handlingsplanen Agenda 2030.

– Vi måste skifta vår konsumtion. Vi behöver ändra våra vanor. Allt från hur vi transporterar oss till hur vi äter. Det vågar man uppenbarligen inte prata om – man går åt andra hållet och föreslår stora subventioner till elanvändare, säger han till Dagens Nyheter.

Damberg: “Måste klara hushållsekonomin”

Enligt finansminister Mikael Damberg (S) finns det ingen motsättning i att exempelvis sänka skatt på bensin och diesel och att bedriva miljöpolitik.

– Vi har ett krig i Europa som driver upp priserna till abnorma nivåer. Jag tror inte miljörörelsen i Sverige blir starkare av att människor inte klarar sin hushållsekonomi. Det blir inte en stark miljöpolitik av det, säger han.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen