UPPGIFTER: Intern S-kritik om twittrande minister

2022 09 02

Socialdemokraterna uppges vara missnöjda med sina egna prestationer när det gäller att nå ut till väljarna i klimatfrågan.

Internt i partiet ska det ha lyfts kritik mot att klimatet inte prioriteras högre, uppger källor till Aftonbladet.

Jag vet att det är många som tycker att klimatfrågan är väldigt viktig och att det är tråkigt att MP och C, i en eventuell kommande regering, abonnerar på den frågan, säger en uppgiftslämnare inom S.

Pekar ut klimatministern

Som en del av kritiken pekas dessutom klimatminister Annika Strandhäll (S) ut.

Enligt uppgiftslämnaren handlar missnöjet om att hon anses ge frågan för lite uppmärksamhet och istället prioriterar att göra annat.

– Det är olyckligt att vi spelar bort en sådan viktig ministerroll. Detta är en avgörande fråga som vi måste ta hand om. Istället twittrar hon om andra saker, uppger S-källan till Aftonbladet.

60 000 följare

Annika Strandhäll följs av 60 000 användare på Twitter.

Hon är en av de mer aktiva ministrarna på plattformen och har under den senaste tvåveckorsperioden skrivit 14 egna inlägg.

Enbart ett av dem handlar om klimatet, medan tio av dem handlar om Sverigedemokraterna.

Använder Twitter för “allmänpolitisk debatt”

Klimatministern själv slår ifrån sig kritiken och menar att hon inte ser Twitter som en plattform för hennes ansvarsområde som minister, utan snarare för allmänpolitisk debatt. 

Hon håller inte heller med om att klimatpolitiken nedprioriterats inom partiet.

– Jag tycker att vi har varit extremt tydliga om att klimatet är en av våra prioriterade frågor. Magdalena Andersson har haft den på agendan sedan första dagen hon tillträdde och vi genomför i år den största klimatbudgeten i Sverige. Jag känner inte igen mig i den bilden, säger hon till Aftonbladet.

“Måste ändra våra vanor”

Andra inom Socialdemokraterna har varit öppnare i sin kritik om att klimatpolitiken måste få mer uppmärksamhet.

Bland annat Gabriel Wikström, tidigare socialdemokratisk folkhälsominister och nu regeringens samordnare för handlingsplanen Agenda 2030.

– Vi måste skifta vår konsumtion. Vi behöver ändra våra vanor. Allt från hur vi transporterar oss till hur vi äter. Det vågar man uppenbarligen inte prata om – man går åt andra hållet och föreslår stora subventioner till elanvändare, säger han till Dagens Nyheter.

Damberg: “Måste klara hushållsekonomin”

Enligt finansminister Mikael Damberg (S) finns det ingen motsättning i att exempelvis sänka skatt på bensin och diesel och att bedriva miljöpolitik.

– Vi har ett krig i Europa som driver upp priserna till abnorma nivåer. Jag tror inte miljörörelsen i Sverige blir starkare av att människor inte klarar sin hushållsekonomi. Det blir inte en stark miljöpolitik av det, säger han.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen