UPPGIFTER: Intern S-kritik om twittrande minister

2022 09 02

Internt i partiet ska det ha lyfts kritik mot att klimatet inte prioriteras högre, uppger källor till Aftonbladet.

– Jag vet att det är många som tycker att klimatfrågan är väldigt viktig och att det är tråkigt att MP och C, i en eventuell kommande regering, abonnerar på den frågan, säger en uppgiftslämnare inom S.

Pekar ut klimatministern

Som en del av kritiken pekas dessutom klimatminister Annika Strandhäll (S) ut.

Enligt uppgiftslämnaren handlar missnöjet om att hon anses ge frågan för lite uppmärksamhet och istället prioriterar att göra annat.

– Det är olyckligt att vi spelar bort en sådan viktig ministerroll. Detta är en avgörande fråga som vi måste ta hand om. Istället twittrar hon om andra saker, uppger S-källan till Aftonbladet.

60 000 följare

Annika Strandhäll följs av 60 000 användare på Twitter.

Hon är en av de mer aktiva ministrarna på plattformen och har under den senaste tvåveckorsperioden skrivit 14 egna inlägg.

Enbart ett av dem handlar om klimatet, medan tio av dem handlar om Sverigedemokraterna.

Använder Twitter för “allmänpolitisk debatt”

Klimatministern själv slår ifrån sig kritiken och menar att hon inte ser Twitter som en plattform för hennes ansvarsområde som minister, utan snarare för allmänpolitisk debatt. 

Hon håller inte heller med om att klimatpolitiken nedprioriterats inom partiet.

– Jag tycker att vi har varit extremt tydliga om att klimatet är en av våra prioriterade frågor. Magdalena Andersson har haft den på agendan sedan första dagen hon tillträdde och vi genomför i år den största klimatbudgeten i Sverige. Jag känner inte igen mig i den bilden, säger hon till Aftonbladet.

“Måste ändra våra vanor”

Andra inom Socialdemokraterna har varit öppnare i sin kritik om att klimatpolitiken måste få mer uppmärksamhet.

Bland annat Gabriel Wikström, tidigare socialdemokratisk folkhälsominister och nu regeringens samordnare för handlingsplanen Agenda 2030.

– Vi måste skifta vår konsumtion. Vi behöver ändra våra vanor. Allt från hur vi transporterar oss till hur vi äter. Det vågar man uppenbarligen inte prata om – man går åt andra hållet och föreslår stora subventioner till elanvändare, säger han till Dagens Nyheter.

Damberg: “Måste klara hushållsekonomin”

Enligt finansminister Mikael Damberg (S) finns det ingen motsättning i att exempelvis sänka skatt på bensin och diesel och att bedriva miljöpolitik.

– Vi har ett krig i Europa som driver upp priserna till abnorma nivåer. Jag tror inte miljörörelsen i Sverige blir starkare av att människor inte klarar sin hushållsekonomi. Det blir inte en stark miljöpolitik av det, säger han.

Foto: Niklas Forsström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen